Svenska språket behöver en uppdatering?

Permalänk
Medlem
Skrivet av cyklonen:

"Hen" har inget med könsroller att göra. Det är ett nytt pronomen som fyller en språklig lucka. "Hen" är för han/honom/hon/henne vad "personen" är för mannen/kvinnan.

Det används när könet på individen man syftar på är okänt eller irrelevant.

Och där tycker somliga av oss som är emot ordet "hen" att det inte fyller någon språklig lucka. Det vanliga innan "hen" började ta över var att man skrev t.ex. "läraren", "denne", "vederbörande".
Det må finnas några enstaka fall där hen fyller en lucka, men i väldigt många fall säger unga idag hen där ordet inte alls behövs. Vilket jag tycker visar på språkliga brister i allmänhet.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Ozzed:

Jag som språkintresserad tycker det vore dumt att införa talspråk i stavningen. Det blir väldigt krångligt och ologiskt så fort man skall kolla upp etymologin bakom ett ord t. ex. Sedan är det ju så att språk är historia, arv, kultur... Och i de länder där man försökt sig på påtvingade språkrevolutioner så har det oftast inte bitit sig fast utan språk är helt enkelt trögflytande till sin natur.

Med det sagt så kommer det nog gå mer och mer mot talspråk i skrift och det sker ju redan. Vi stavar ju inte Kniv "Knif" längre, även om jag personligen tycker det är kul för då ser man tydligare att det är besläktat med "knife". Och det är tydligen helt OK och godkänt att stava äldst "älst" numera, så talspråket kryper sakta in i skriftspråket hur man än vrider på det, men som sagt, jag tycker det måste få gå i maka takt och inte tvingas fram.

Men engelskan har ju också påverkats mycket av fornnordiskan. Det krävs ju inget geni för att se att även "knife" påminner om fornnordiskans/isländskans hnifur (där f uttalas som svenskt v). Äldst stavas fortfarande elst i isländskan.
Som nordbo får man mycket snålskjuts i att förstå isländska och färöiska om man så bara läst en bok från tidigt 1900-tal, orden är genast närmare isländskans, likaså de äldre verbformerna

Angående avståndet mellan talspråk och skriftspråk är ju danskan ett skräckexempel, danska barn lär sig till och med danska senare än vad andra barn lär sig sina modersmål.

Permalänk
Medlem

Nej.
Finns liknande "problematik" i flertalet andra länder. Har själv gått igenom detta när man läst andra språk

Permalänk
Medlem
Skrivet av dunis90:

Men engelskan har ju också påverkats mycket av fornnordiskan.

Inte så mycket, även om engelskan onekligen har lånat en del därifrån. Den stora anledningen till likheterna mellan engelska och de nordiska språken är ju att de har ett gemensamt ursprung - allihopa är germanska språk som utvecklats från någon form av ur-germanska.
Det märks speciellt om man läser någon text skriven i Old English. Det språket har i vissa avseenden, speciellt i ordförrådet, nästan större likheter med modern svenska än med modern engelska.

Permalänk
Medlem

Tycker absolut att det ska vara skillnad på skriftspråk och talatspåk. Dom fyller ju olika funktioner. Sen sker ju förenklingar och uppdateringar av det skrivna språket med jämna mellanrum när diffen blir för stor.
"Många svenska barn skriver och läser allt sämre och sämre, de får problem med skolan och sedan resten av livet." Jag tror inte lösningen på det här problemet är att förenkla språket... 😉

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

Oldschool [å:ldsku:l] adj. Användandet av datorprodukter som är äldre än 3 månader.

Permalänk
Medlem

Ni skulle prova finska, världens bästa språk.

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Föredetting
Skrivet av DasIch:

Ni skulle prova finska, världens bästa språk.

Skickades från m.sweclockers.com

Jodå, såhär efter 30 års praktiskt användande lyckas jag med rätt form av ordet jag försöker säga rätt ofta. Uppe på 20-25% av tiden i alla fall.

Visa signatur

Internet of Things. Translation: Anything that connects to the internet, no matter how useless nor how much of a security risk it poses.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Meantek:

Jodå, såhär efter 30 års praktiskt användande lyckas jag med rätt form av ordet jag försöker säga rätt ofta. Uppe på 20-25% av tiden i alla fall.

No niin!

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem

Ja håller med. Har svårt med stavning och tycker det alltid varit rätt värdlöst eftersom alla regler har minst 1000 undantag. Så i praktiken måste man lära sig hur varje ord stavas utantill för att vara säker på att man har stavat rätt.
Anledning till att att man inte fixat "stavfelen", har jag fått lära mig beror på att yngre även skall kunna läsa det som skrevs för länge sedan. Det är ett ganska bra argument. Det har dock gjorts tidigare i historien https://www.wikiwand.com/sv/Stavningsreformen_1906

Permalänk
Medlem

När denna typ av diskussioner dyker upp kommer jag alltid att tänka på en av mina favoritförfattare, Frans G. Bengtsson, och ett bra citat från hans essä "Om stavning":

"Talspråket är en samling skäligen godtyckliga läten, och dess öden äro av underordnad betydelse; skriftspråket däremot är ett idealt konstverk, motståndskraftigt mot tid och förvandling tills barbarer och utvecklingsmakare få hand om det, och dess förvittring och sönderfall är ett med kulturens."

Permalänk
Medlem
Skrivet av Wachtel:

När denna typ av diskussioner dyker upp kommer jag alltid att tänka på en av mina favoritförfattare, Frans G. Bengtsson, och ett bra citat från hans essä "Om stavning":

"Talspråket är en samling skäligen godtyckliga läten, och dess öden äro av underordnad betydelse; skriftspråket däremot är ett idealt konstverk, motståndskraftigt mot tid och förvandling tills barbarer och utvecklingsmakare få hand om det, och dess förvittring och sönderfall är ett med kulturens."

Så framt ädla själar finns, vore Frans G. Bengtsson en av dem.

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem

i norska finns det mycket fler småord än i svenska.