Moderna laddare 563 gånger kraftfullare än Apollo 11

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av Mizzarrogh:

Jag vet inte hur man enklast beskriver det, men om du tänker dig en kanonkula som dels innehåller sin egen drivladdning (kanonen har ingen egen krutkammare i exemplet (men den är å andra sidan oändligt lång)

Lite ont om tid just nu så hinner inte svara men bara för att ta ett av alla problem.
Hur förhindrar du att en lång raket inte börjar snurra?

Kastar du en pil så vet du säkert att pilen har sin tyngdpunkt vid spetsen, det går inte att kasta en pil annars, försöker man kasta den med spetsen bakåt så kommer pilen vända i luften.

Hur hanterar du detta problem med en jättelång raket?

Trädvy Permalänk
Rekordmedlem
Plats
Salstad
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av klk:

Kan du du berätta vad det är som kostar så mycket och varför de länder som nu åker till månen bara spenderar en bråkdel av den summan?

Det är inga som åker med bemannade farkoster till månen just nu, det är stor skillnad på att skicka upp en maskin eller en människa, maskinen har ju inte alls samma krav på tex luft, dräglig temperatur och skydd mot strålning, en astronaut kommer inte att må bra i vakuum och med tempvariationer på +-100-150 grader samt att bli utsatt för tidvis mycket stark strålning, astronauten kräver helt andra skydd mot omgivningen än en obemannad vetenskapsrobot gör och det gör det mycket dyrare och mer komplicerat att skicka en människa.

Ryzen 5 2400G, Asus ROG STRIX B350-F Gaming, 500GB Samsung 970EVO NVMe M.2 och en väldig massa masslagring. Seasonic Focus+ Gold 650W, Antec P 180 med Schyte o Sharkoon fläktar via en t-balancer, Tittar på en Acer ET430Kbmiippx 43" 4K
Främre ljudkanalerna återges via Behringer DCX2496, högtalare Truth B3031A, Truth B2092A Har också Oscilloskop, mätmikrofon och en Colorimeter.

Trädvy Permalänk
Rekordmedlem
Plats
Salstad
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av klk:

Lite ont om tid just nu så hinner inte svara men bara för att ta ett av alla problem.
Hur förhindrar du att en lång raket inte börjar snurra?

Kastar du en pil så vet du säkert att pilen har sin tyngdpunkt vid spetsen, det går inte att kasta en pil annars, försöker man kasta den med spetsen bakåt så kommer pilen vända i luften.

Hur hanterar du detta problem med en jättelång raket?

De var så luriga att de satte styrfenor på den, ungefär som man gör med en pil

Ryzen 5 2400G, Asus ROG STRIX B350-F Gaming, 500GB Samsung 970EVO NVMe M.2 och en väldig massa masslagring. Seasonic Focus+ Gold 650W, Antec P 180 med Schyte o Sharkoon fläktar via en t-balancer, Tittar på en Acer ET430Kbmiippx 43" 4K
Främre ljudkanalerna återges via Behringer DCX2496, högtalare Truth B3031A, Truth B2092A Har också Oscilloskop, mätmikrofon och en Colorimeter.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av mrqaffe:

Det är inga som åker med bemannade farkoster till månen just nu, det är stor skillnad på att skicka upp en maskin eller en människa, maskinen har ju inte alls samma krav på tex luft, dräglig temperatur och skydd mot strålning, en astronaut kommer inte att må bra i vakuum och med tempvariationer på +-100-150 grader samt att bli utsatt för tidvis mycket stark strålning, astronauten kräver helt andra skydd mot omgivningen än en obemannad vetenskapsrobot gör och det gör det mycket dyrare och mer komplicerat att skicka en människa.

Men är det saker som kostar? Att bygga en kapsel som skyddar kostar inte hundratals miljarder och har gjorts tidigare, använd gammal teknik om man inte vill forska fram nytt.
Skydd mot värmen har de också löst, är det något material där som är dyrt?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006
Skrivet av klk:

Lite ont om tid just nu så hinner inte svara men bara för att ta ett av alla problem.
Hur förhindrar du att en lång raket inte börjar snurra?

Kastar du en pil så vet du säkert att pilen har sin tyngdpunkt vid spetsen, det går inte att kasta en pil annars, försöker man kasta den med spetsen bakåt så kommer pilen vända i luften.

Hur hanterar du detta problem med en jättelång raket?

Utöver fenor och form så har konstruktionen i sig egna stabiliserings system som kompenserade för avdriften (så länge den håller sig inom grundparametrarna så är konstruktionen i sig självstabiliserande och stabiliteten kommer tvärtom att öka något med hastigheten, inte minska som du antyder), redan V2 hade detta, dock i form av ett enklare system med grafitklaffar som avledde en del av reaktions strålen i den riktning gyrot anvisade, detta system användes även för kurskorrigering på V2.

Som du kanske såg om du öppnade länken så klarade sig modellrakten helt utan kompensations system, trots att den är relativt lång sett till bottens diameter.

Edit, den börjar inte rotera om det inte finns någonting som kan sätta igång rotationen om du menar i axelriktningen, utöver alla korrigeringsanordningar som fans även om den skulle ha tenderat att göra det av någon orsak.
En pil avskjuten från en båge börjar inte heller att rotera i luften. Edit, den gör bara det om fenorna tvingar den att rotera (jag har själv testat med ombyggda dartpilar eftersom jag också ville veta det när jag var liten... ).

(Anledningen till att kulor kunde välta i luften under Vietnam kriget berodde på att ammunitionen i de batcherna hade fabrikationsfel som oavsiktligt styrde om kulan i vissa fall)

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Sverige
Registrerad
Jun 2006
Skrivet av klk:

Kan du du berätta vad det är som kostar så mycket och varför de länder som nu åker till månen bara spenderar en bråkdel av den summan?

Det är en viss skillnad på att sätta folk på månen och att få en robot att kraschlanda på månen...

Men din teori är alltså: Eftersom USA har åkt till månen på 60-talet så är det inte dyrt för dem att, såhär år 2020, göra det igen. Det är t.o.m. så billigt att det är en "hey, why not, it might be fun"-fråga?.

Trädvy Permalänk
Rekordmedlem
Plats
Salstad
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av klk:

Men är det saker som kostar? Att bygga en kapsel som skyddar kostar inte hundratals miljarder och har gjorts tidigare, använd gammal teknik om man inte vill forska fram nytt.
Skydd mot värmen har de också löst, är det något material där som är dyrt?

Det krävs ganska extrema material som tål miljön och som dessutom är lätta för att lösa det, vi skulle väl kunna damma av de gamla prylarna rakt av och det skulle bli billigare men dagens raketer är ju inte lika stora så ska de användas behöver vi omdesigna mycket med modernare material, ett material som de inte hade på Appollotiden är Aerogel, det togs fram till rymdfärjorna och det kan nog användas även vid månfärder och det kanske hade gått att göra en del i kolfiber men knappast allt för kolfiber tål inte miljön så mycket måste verkligen göras i dyra och svårbearbetade metallegeringar för att hålla.

Ska vi bygga nått som funkar med en modern raket behöver vi göra mycket nytt så oavsett om man väljer nya delar eller nybygger Apollodelarna så lär det bli dyrt även om det inte blir lika dyrt som för 50 år sedan eftersom mycket utveckling är gjord och det mer handlar om att bygga maskinen och maskinerna som ska bygga den.
Det var kring 500 000 personer inblandade i Apolloprogrammet under 10 års tid så det blev en hel del mantimmar men mycket är ju utveckling som man kan ta med sig men all tillverkning lär kräva ungefär samma resurser idag som på 60 talet för det är inte så lätt att automatisera särskilt mycket när man inte ska serietillverka saker i stora serier.

Ryzen 5 2400G, Asus ROG STRIX B350-F Gaming, 500GB Samsung 970EVO NVMe M.2 och en väldig massa masslagring. Seasonic Focus+ Gold 650W, Antec P 180 med Schyte o Sharkoon fläktar via en t-balancer, Tittar på en Acer ET430Kbmiippx 43" 4K
Främre ljudkanalerna återges via Behringer DCX2496, högtalare Truth B3031A, Truth B2092A Har också Oscilloskop, mätmikrofon och en Colorimeter.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006

Personligen tycker jag att det faktiskt kan vara litet underhållande ibland med en lagom dos gammalt hederligt trollingfiske.

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av ipac:

Det är en viss skillnad på att sätta folk på månen och att få en robot att kraschlanda på månen...

Men din teori är alltså: Eftersom USA har åkt till månen på 60-talet så är det inte dyrt för dem att, såhär år 2020, göra det igen. Det är t.o.m. så billigt att det är en "hey, why not, it might be fun"-fråga?.

Ja för det här är inte en kostnadsfråga utan en kunskapsfråga. Raketteknik är inte speciellt dyrt, det skjuts iväg en hel del som snurrar runt jorden. Indien har alltså åkt hela vägen till månen och bara spenderat vad en av våra storbanker gör i vinst på en enda månad.

En del av det man inte löst för 50 år sedan, exempelvis att navigera med månlandaren för tänk på att de navigerade med en helt otestad farkost, de hade aldrig flugit med den.
Idag kan datorer sköta den biten, inte lätt att styra med raketer. SpaceX har lyckats

Men det finns mycket annat som inte är löst. Exempelvis att ta med sig kraft nog att åka ifrån månen. Vi klarar att komma dit men inte hem igen. Värmen eller kylan (beroende på vad de landar) är också ett jätteproblem, det är också något som måste lösas, risken är annars stor att de kokar upp eller snabbt fryser ihjäl. Strålning är också ett problem och man behöver hitta folk som vågar för det är ett självmordsuppdrag.

Skulle vi klara att ta dit tillräckligt med massa som också har energi att lämna månen behöver den hitta sin moderstation som roterar runt månen. Även det är en tuff uppgift när man har få reserver.

Kan man lösa vikten, temperaturen och strålningen så har vi troligen resten av tekniken färdig och den är inte speciellt dyr

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av mrqaffe:

Det krävs ganska extrema material som tål miljön och som dessutom är lätta för att lösa det, vi skulle väl kunna damma av de gamla prylarna rakt av och det skulle bli billigare men dagens raketer är ju inte lika stora så ska de användas behöver vi omdesigna mycket med modernare material, ett material som de inte hade på Appollotiden är Aerogel, det togs fram till rymdfärjorna och det kan nog användas även vid månfärder och det kanske hade gått att göra en del i kolfiber men knappast allt för kolfiber tål inte miljön så mycket måste verkligen göras i dyra och svårbearbetade metallegeringar för att hålla.

Fortfarande inget konkret exempel på vad som är så dyrt, bara gissningar och spekulerande. De lyckades landa med folk 6 gånger i nära nog felfria försök. Mig veterligen har det aldrig hänt i något område när man testar nytt för svårlösta problem. Det här är troligen bland det svåraste någon gjort någonsin om det nu skulle stämma.
Så många saker som måste fungera ihop där många av uppgifterna var omöjliga att simulera

Skrivet av mrqaffe:

Ska vi bygga nått som funkar med en modern raket behöver vi göra mycket nytt så oavsett om man väljer nya delar eller nybygger

Bara för att vi inte åker till månen så är det inte samma sak som att hela raketindustrin står stilla. Raketer skickas ofta iväg

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Okt 2001
Skrivet av klk:

Lite ont om tid just nu så hinner inte svara men bara för att ta ett av alla problem.
Hur förhindrar du att en lång raket inte börjar snurra?

Kastar du en pil så vet du säkert att pilen har sin tyngdpunkt vid spetsen, det går inte att kasta en pil annars, försöker man kasta den med spetsen bakåt så kommer pilen vända i luften.

Hur hanterar du detta problem med en jättelång raket?

Motorerna hade Gimbals (en kulled), det betyder att dom kan pekas i olika riktningar och detta styrs hydrauliskt.

Så nej Saturn 5 är igen "pil", du har en dator som konstant räknar ut om raketen är på rätt bana och pekar i färdriktningen riktning, avviker den så ändras riktningen genom att vrida motorerna i en sådan riktning att raketens bana ändras till den önskade.

Detta är extremt användbart med i en nödsituation där en eller flera motorer slutar fungera, då kan man vrida monterarna så att resterande har sin dragkraft genom raketens center av massa för att undvika att raketen tippar över och bryts upp.

Faktum är att just detta hända Apollo 6 var andra steg tog sig upp i omloppsbana med endast 3 av 5 motorer.

Citat:

In part due to the vibrations, the spacecraft adapter that attached the CSM to the rocket and housed the mockup LM started to have some structural problems. Airborne cameras recorded several pieces falling off it at T+133 seconds.

After the first stage was jettisoned, the S-II second stage began to experience its own problems. Engine number two had performance problems from 225 seconds after liftoff, which abruptly worsened at T+319 seconds, and then at T+412 seconds the Instrument Unit shut it down altogether. Then two seconds later, engine number three shut down as well. The Instrument Unit was able to compensate, and the remaining three engines burned for 58 seconds longer than normal. The S-IVB third stage also had to burn for 29 seconds longer than usual. The S-IVB also experienced a slight performance loss.[2]

The S-IC first stage impacted the Atlantic Ocean east of Florida (30°12′N 74°19′W), while the S-II second stage impacted south of the Azores (31°12′N 32°11′W).

Gallerier: Modern Midi

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Feb 2013
Skrivet av klk:

Fortfarande inget konkret exempel på vad som är så dyrt, bara gissningar och spekulerande. De lyckades landa med folk 6 gånger i nära nog felfria försök. Mig veterligen har det aldrig hänt i något område när man testar nytt för svårlösta problem. Det här är troligen bland det svåraste någon gjort någonsin om det nu skulle stämma.

Först säger du att det var väldigt svårt, sedan undrar du över varför det var så dyrt. Dom där två kanske hänger ihop ...

Hursomhelst, att du inte vet något behöver inte betyda att andra inte kunde något. Här om hur en raket typiskt styrs:

https://en.wikipedia.org/wiki/Gimbaled_thrust

Pedagogiskt om hur F1:an fungerade:

https://www.youtube.com/watch?v=SBmuc8kD08g

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av pa1983:

Motorerna hade Gimbals (en kulled), det betyder att dom kan pekas i olika riktningar och detta styrs hydrauliskt.

Så nej Saturn 5 är igen "pil", du har en dator som konstant räknar ut om raketen är på rätt bana och pekar i färdriktningen riktning, avviker den så ändras riktningen genom att vrida motorerna i en sådan riktning att raketens bana ändras till den önskade.

Detta är extremt användbart med i en nödsituation där en eller flera motorer slutar fungera, då kan man vrida monterarna så att resterande har sin dragkraft genom raketens center av massa för att undvika att raketen tippar över och bryts upp.

Faktum är att just detta hända Apollo 6 var andra steg tog sig upp i omloppsbana med endast 3 av 5 motorer.

Och hur lyckades de få månlandaren stabil?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006
Skrivet av pa1983:

Motorerna hade Gimbals (en kulled), det betyder att dom kan pekas i olika riktningar och detta styrs hydrauliskt.

Så nej Saturn 5 är igen "pil", du har en dator som konstant räknar ut om raketen är på rätt bana och pekar i färdriktningen riktning, avviker den så ändras riktningen genom att vrida motorerna i en sådan riktning att raketens bana ändras till den önskade.

Detta är extremt användbart med i en nödsituation där en eller flera motorer slutar fungera, då kan man vrida monterarna så att resterande har sin dragkraft genom raketens center av massa för att undvika att raketen tippar över och bryts upp.

Faktum är att just detta hända Apollo 6 var andra steg tog sig upp i omloppsbana med endast 3 av 5 motorer.

Ja, pilen kanske var en dålig liknelse, jag ville bara illustrera att även modellraketen fungerar på liknande sätt.
Gimbal mekanismen var till för att tidigt (kontinuerligt) kompensera för asymmetri i axialplanet.

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006
Skrivet av Mizzarrogh:

Ja, pilen kanske var en dålig liknelse, jag ville bara illustrera att även modellraketen fungerar på liknande sätt.
Gimbal mekanismen var till för att tidigt (kontinuerligt) kompensera för asymmetri i axialplanet.

Med hjälp av gyromekanismerna går det att räkna ut för asymmetrisk kompensering genom att använda sig av centrifugalkraften till att skapa ett stabilt referensplan.

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av Lars Celander:

Först säger du att det var väldigt svårt, sedan undrar du över varför det var så dyrt. Dom där två kanske hänger ihop ...

Det gör det inte. En bättre jämförelse är exempelvis barnafödande. Kan du snabbare få fram barn om du ökar mängden blivande mammor?

Skrivet av Lars Celander:

Hursomhelst, att du inte vet något behöver inte betyda att andra inte kunde något. Här om hur en raket typiskt styrs:
https://en.wikipedia.org/wiki/Gimbaled_thrust

Vad jag vet så är det vanliga att man sätter spinn på raketen.

Men att få en accelererande raket stabil är mycket lättare (vilket inte är samma sak som att det är lätt) jämfört med en bromsande månlandare

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Okt 2001
Skrivet av klk:

Du menar påläst? Läser man på och lär sig kan man räkna ut om någon ljuger

Skrivet av klk:

Och hur lyckades de få månlandaren stabil?

Sa du inte att du läst på så mycket att du kunde avgöra att allt var bluff? Sitter du och trollar alla eller?
Allt finns dokumenterat i video eller text format, eftersom du läser på så kan du väl läsa på om det med.

Med tanke på att Artikeln du skriver i handlar om AGC datorn och jag och andra har länkat till hela serier om den så kanske du kan börja där?

Oavsett , RCS (reactive Control Systems), Gyron, en Dator, En raketmotor med variabel dragkraft, i princip vad du behöver för att landa på månen, det ger dig full kontroll på alla 3 axlar för stabilitet och positionering, en motor med variabel dragkraft ger dig möjlighet att kontrollera hur fort du närmar dig ytan, rate of decent.

Med tanke på att du börjar med en attityd att världen ljuger om månaldnigen för du läst på och vet bäst så är du antigen ett troll eller så läser du inte på något, det är okej att fråga om saker och ting men börja diskussionen med att i princip kasta skit på alla och sedan ställa frågor?

Du får nog allt läsa på själv nu.

Gallerier: Modern Midi

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006

I rymden kan man använda en kombination av asymmetrisk kompensation av huvudmotorerna enligt tidigare och additiva styrraketer för extern kompensation (någonting man kan se tydligt på det sista steget som behövde kunna göra flera avancerade manövrer i slutskedet). (några av Chuck Yeagers senare raketplan använde för övrigt samma teknik med manövreringsraketer.)

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Sverige
Registrerad
Jun 2006
Skrivet av klk:

Ja för det här är inte en kostnadsfråga utan en kunskapsfråga. Raketteknik är inte speciellt dyrt, det skjuts iväg en hel del som snurrar runt jorden. Indien har alltså åkt hela vägen till månen och bara spenderat vad en av våra storbanker gör i vinst på en enda månad.

En del av det man inte löst för 50 år sedan, exempelvis att navigera med månlandaren för tänk på att de navigerade med en helt otestad farkost, de hade aldrig flugit med den.
Idag kan datorer sköta den biten, inte lätt att styra med raketer. SpaceX har lyckats

Men det finns mycket annat som inte är löst. Exempelvis att ta med sig kraft nog att åka ifrån månen. Vi klarar att komma dit men inte hem igen. Värmen eller kylan (beroende på vad de landar) är också ett jätteproblem, det är också något som måste lösas, risken är annars stor att de kokar upp eller snabbt fryser ihjäl. Strålning är också ett problem och man behöver hitta folk som vågar för det är ett självmordsuppdrag.

Skulle vi klara att ta dit tillräckligt med massa som också har energi att lämna månen behöver den hitta sin moderstation som roterar runt månen. Även det är en tuff uppgift när man har få reserver.

Kan man lösa vikten, temperaturen och strålningen så har vi troligen resten av tekniken färdig och den är inte speciellt dyr

Ja kan de lösa massan, navigeringen och den ogästvänliga miljön så är nog resten (designa loggor och sådana saker) ganska billigt. Om de nu kommer ihåg att först åka upp och testa månlandaren då (den flygning de gjorde med Apollo 10 räknas givetvis inte, för den föregicks ju inte av ett test).

Undra om allt det här finns med i Artemis-budgeten. Vore ju försmädligt om de missat nått. T.ex att månen är en platt skiva och inte en sfär t.ex. Sistnämda kan förklara varför Indien råkade "krascha" sin robot. Hmm.

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Sverige
Registrerad
Jun 2006
Skrivet av Mizzarrogh:

I rymden kan man använda en kombination av asymmetrisk kompensation

Haha, på riktigt. Jag läste det där som konspiration.

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Nov 2018

Hur orkar ni svara trollet hela tiden?

Moderkort: Gigabyte X570 Aorus Master | CPU: AMD Ryzen R9 3900X | CPU-kylare: be quiet! Dark Rock Pro 4 | RAM: Corsair Vengeance 32 GB (4x8) DDR4-3000 CL15 LPX | GPU: Palit RTX 2080 Ti 11 GB GamingPro OC | SSD: Samsung 970 EVO Plus 1 TB NVMe + Kingston A400 480 GB + Samsung QVO860 1 TB | PSU: EVGA SuperNOVA G2 1000 W Gold | Chassi: be quiet! Silent Base 801 | Skärm: BenQ PD3200U @ 3840x2160 + ASUS ROG Strix XG32VQ @ 2560x1440 | Tangentbord: Corsair K68 RGB Cherry MX Red | Mus: Logitech MX Master 2S

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006
Skrivet av cyklonen:

Hur orkar ni svara trollet hela tiden?

Tristess is the mother of conterinventions...

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av pa1983:

Oavsett , RCS (reactive Control Systems), Gyron, en Dator, En raketmotor med variabel dragkraft, i princip vad du behöver för att landa på månen, det ger dig full kontroll på alla 3 axlar för stabilitet och positionering, en motor med variabel dragkraft ger dig möjlighet att kontrollera hur fort du närmar dig ytan, rate of decent.

Hur vet du det? SpaceX var tills för något år sedan de enda som lyckats med samma bedrift på jorden, de använder där tre mycket snabba datorer som kontrollerar varandra för att klara av att landa på jorden

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Over the rainbow
Registrerad
Sep 2006
Skrivet av klk:

Hur vet du det? SpaceX var tills för något år sedan de enda som lyckats med samma bedrift på jorden, de använder där tre mycket snabba datorer som kontrollerar varandra för att klara av att landa på jorden

Eftersom detta kanske även har ett visst allmänintresse även utanför trollgrottan...

Låt oss börja med gyrona:
https://www.youtube.com/watch?v=KToggTKa9Lk
https://www.youtube.com/watch?v=Wj2QVgfyXik

https://www.youtube.com/watch?v=lXe2OS4nwnQ

Edit, ännu mer om gyros som följer samma princip:
https://www.youtube.com/watch?v=h_py5mfMgy4

Datorn:
https://www.youtube.com/watch?v=2KSahAoOLdU
https://www.youtube.com/watch?v=9Ys-VshuOLQ
https://www.youtube.com/watch?v=vfUhF3BJoBc
https://www.youtube.com/watch?v=hEKdzpcbh-U
https://www.youtube.com/watch?v=GTJLaSJwjAg
(osv...)

Edit, mer om kretsarna:
https://www.youtube.com/watch?v=U-3_2UtTMtA

Daisy, Daisy...
Three is a magic number
Yes it is, it's a magic number

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Norden
Registrerad
Okt 2008
Skrivet av Mizzarrogh:

Eftersom detta kanske även har ett visst allmänintresse även utanför trollgrottan...

Kan du inte visa där de testkört systemet istället? Har du någon gång sett landaren med raketen påslagen för de borde väl ha dokumenterat när de testkört den, eller där de använt denna fantastiska leksaksdator. Den dator där det knappt finns några gränser vad den kunde göra

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Nov 2018
Skrivet av klk:

Hur vet du det? SpaceX var tills för något år sedan de enda som lyckats med samma bedrift på jorden, de använder där tre mycket snabba datorer som kontrollerar varandra för att klara av att landa på jorden

Viss skillnad på att styra och landa en tiotals ton tung raket som faller genom tät atmosfär, och med för mycket motorkraft för att kunna hovra och därför måste tajma allt perfekt, och månlandaren som flög genom vakuum, hade en svag motor och styrdes av två människor.

Själva flygtekniken för månlandaren testades och övades med hjälp av en maskin med vertikal jetmotor (som motsvarade månlandarens raketmotor) och små styrraketer för att hålla positionen, rotera och förflytta i sidled.

För övrigt har det landats vertikalt med jet- och raketmotorer ända sen 50-talet. Och under 90-talet utvecklades och testflögs obemannade DC-X, som genomförde vertikal start, hovring och landning, med raketmotorer (men jag minns inte om den flögs manuellt med fjärrkontroll eller om den var datorstyrd och självflygande).

Moderkort: Gigabyte X570 Aorus Master | CPU: AMD Ryzen R9 3900X | CPU-kylare: be quiet! Dark Rock Pro 4 | RAM: Corsair Vengeance 32 GB (4x8) DDR4-3000 CL15 LPX | GPU: Palit RTX 2080 Ti 11 GB GamingPro OC | SSD: Samsung 970 EVO Plus 1 TB NVMe + Kingston A400 480 GB + Samsung QVO860 1 TB | PSU: EVGA SuperNOVA G2 1000 W Gold | Chassi: be quiet! Silent Base 801 | Skärm: BenQ PD3200U @ 3840x2160 + ASUS ROG Strix XG32VQ @ 2560x1440 | Tangentbord: Corsair K68 RGB Cherry MX Red | Mus: Logitech MX Master 2S

Trädvy Permalänk
Rekordmedlem
Plats
Salstad
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av klk:

Kan du inte visa där de testkört systemet istället? Har du någon gång sett landaren med raketen påslagen för de borde väl ha dokumenterat när de testkört den, eller där de använt denna fantastiska leksaksdator. Den dator där det knappt finns några gränser vad den kunde göra

Nasa byggde en testrigg där de hade en specialversion av landaren som viktavlastades för att simulera rätt gravitation där de utbildade piloterna på att manövrera den.

Ryzen 5 2400G, Asus ROG STRIX B350-F Gaming, 500GB Samsung 970EVO NVMe M.2 och en väldig massa masslagring. Seasonic Focus+ Gold 650W, Antec P 180 med Schyte o Sharkoon fläktar via en t-balancer, Tittar på en Acer ET430Kbmiippx 43" 4K
Främre ljudkanalerna återges via Behringer DCX2496, högtalare Truth B3031A, Truth B2092A Har också Oscilloskop, mätmikrofon och en Colorimeter.