Bloomberg: "Apples Macbook med ARM-processor får 12 kärnor"

"Enligt rapporten introduceras ARM-processorerna först i Apples enklare Macbook-modeller och bestyckas med totalt 12 ARM-baserade kärnor."

Nu är detta fortfarande inte något som kommer från Apple, så är spekulation. Men anta att det är rätt, om "enklare Macbook-modeller" betyder MBA kommer vi få en rätt humoristisk situation där man få köpa Apples instegsmodell för att få vad som jag är övertygad kommer vara den snabbaste laptop CPU som pengar kan köpa i det läget (om vi nu ignorera "bärbara" där man tråcklat ned en desktop CPU och där datorn överröstar en jetmotor).

Med "scissor keyboard" och deras A14 ARM kommer i alla fall inte jag ens fundera på någon annan bärbar dator än en Mac nästa år

SMT går att använda på vilken CPU-arkitektur som helst och som redan nämnts i tråden finns Aarch64 (vilket är namnet på 64-bitars ARM instruktionsuppsättningen) CPUer med SMT.

Men att man lägger till SMT är egentligen ett tecken på någon form av svaghet. I P4 lade man till SMT för den gjorde rätt ofta ingenting p.g.a. sin brutalt långa pipeline, rätt mycket dötid i back-end när den spekulerade fel.

SMT i Core och Zen handlar allt mer om svagheter i x86 instruktionsuppsättning. Man måste ta till SMT då det helt enkelt inte går att öka IPC med någon rimlig transistor vs prestandaförbättringskvot. Med SMT har man ju två helt oberoende instruktionsströmmar, vilket gör att man bättre kan utnyttja de rätt breda "back-ends" som dagens high-end x86 har.

Aarch64 (och även RISC-V) är specifikt designad för att eliminera de mest kritiska flaskhalsar tidigare instruktionsuppsättningar har. Aarch64 förhåller sig inte alls till ARM som x86_64 (AMD64/Intel64) förhåller sig till x86 (IA32). AMD64/Intel64 är en ren utökning av IA32, Aarch64 är en helt separat instruktionsuppsättning från ARM.

ARM ansåg (helt korrekt har det visat sig) att man nu lärt sig så mycket nytt om hur en "prefekt" ISA ska designats att det var värt att starta om från scratch. Hos t.ex. Cortex A77 (som bl.a. sitter i senaste Snapdragon-systemkretsen) kan man se upp mot 40 % bättre prestanda i samma program om de använder Aarch64 i stället för ARM.

Apples senaste A13 (den i Iphone 11) utför runt 70-80 % mer per klockcykel om man jämför samma program kompilerat för x86_64 körandes på Skylake/Zen2 jämfört med Aarch64 körandes på A13. Hade inga tvivel om att x86_64 (och även ARM, MIPS och PowerPC) började visa sin ålder, men hade kanske förväntat mig att man skulle kunna få 20-30 % högre "IPC" (rent tekniskt kan man inte jämföra IPC rakt av mellan olika ISA, men enda som egentligen spelar roll är ju hur snabbt de utför en viss uppgift).

Tyvärr är väldigt mycket på skrivbordet fast i x86, för det är allt uppenbart att vi skulle kunna ha klart bättre prestanda om man kunde släppa x86-flaggan och kliva in på den här sidan millennieskiftet när det kommer till ISA-design...

Fast de PowerPC som Apple använde på slutet var inte konkurrenskraftiga mot samtida x86. Det hade väldigt lite att göra med instruktionsuppsättning, PowerPC är bättre på vissa saker medan x86 är bättre på andra. På det stora hela har de ungefär lika mycket för- och nackdelar prestandamässigt.

Det enda som då spelar roll är mikroarkitekturen, de PowerPC Apple körde på slutet hade mer gemensamt med Pentium (original varianten) än de PIII/P4/Athlon man tampades med!

Nu lär det bli det omvända fallet. Kolla Geekbench 5 resultatet för enkeltrådfallen på en Iphone 11, den är i absolut prestanda inte alls speciellt långt efter i9-9900K och 3950X. De senare drar lite mer ström för att nå dit... Och det är enkeltrådfallet, fatta vilken brutal fördel det kommer bli för Apple i multitrådfallen på en bärbar.

Sedan flera versioner tillbaka stödjer inte ens Apple ARM, de har helt gått över till Aarch64. Det borde även Android-sidan göra snarast (även på Android kör man idag primärt Aarch64, men där tror jag man fortfarande har stöd för ARM).

Vad jag alltid har argumenterat för är att högre prestanda per CPU-tråd övertrumfar allt.

Så om valet står mellan dubbelt så många kärnor med samma prestanda per kärna mot 20-30 % högre prestanda per kärna tar jag det senare 10 fall av 10 på en dator som används för interaktivt arbete.

Även med Aarch64 kommer det finns en gräns för hur många transistorer som är rimligt att slänga på en enda kärna innan ökning av transistorbudget ger en orimligt låg utdelning på prestanda per kärna. Att slänga på fler kärnor är aldrig en nackdel förutsatt att det inte har en negativ effekt på enkeltrådprestanda. 12 kärnor i en laptop kommer vara rätt meninglöst för 99 % av användarna, men 4 av dessa är "små" ARM kärnor vilket typiskt brukar ta någon enstaka mm^2. I.e. de kan slängas dit utan att egentligen offra något allt.

Redan idag har Ipad 6 kärnor. Det i en fläktlös design med direkt lysande batteritid. Så är övertygad att Apple inte behöver offra något alls sett till enkeltrådprestanda för att stoppa in 8 "stora" kärnor. Vi lär inte se några >4 GHz, men det behövs inte heller när man har 70-80 % högre "IPC" än x86. Vid 3-4 GHz kommer effekt per kärna vara väldigt låg.

Ovanpå det: Aarch64 är designad efter multicore blev normen. Det är mer effektivt att använda flera trådar för att lösa ett och samma problem i Aarch64 (om det görs rätt) jämfört med x86. Så det finns en större anledning att ha lite fler kärnor med Aarch64 på desktop. På server är det annorlunda, där har man fallet "många enkeltrådade fall som körs parallellt, det fungerar fint även på x86, framförallt då det fungerar bra med SMT. På desktop har man typiskt en sak man vill lösa på snabbast möjliga sätt: det är Aarch64 bättre på att hantera med flera kärnor än x86.

Edit: kanske inte framgick, men om denna CPU nu kommer dyka upp så är det irrelevant om den får 12 kärnor eller 2 st (men gärna 2-4 små kärnor då SMT saknas, dessa drar typiskt så lite ström att de inte alls throttlar övriga delar av kretsen). Det jag är eld och lågor över kring en Apple Aarch64 CPU på bärbar är specifikt att den kommer ge högre enkeltrådprestanda utan vansinnig strömförbrukning. För protokollet: hela detta inlägg skrevs på en 2C/4T i7-6550U

Nu råkar ju livslängden vara väldigt bra på Apples maskiner. Inte ovanligt att ha maskiner ifrån 2012-2013 som fortfarande är ”daily drivers” för folk utan att man någonsin har öppnat upp datorn. Sällan man ser någon med en 7-8 år gammal PC-laptop (kanske någon Thinkpad). Sedan ska man väl vara transparent med att på den tiden så gick det att byta hårddisk/SSD enkelt och även fram tills ganska nyligen så gick det att byta SSD. Sedan håller jag med dig om att det är piss att man löder fast SSD:n. Det är liksom den enda komponenten som tar slut - även om deras livslängd oftast är väldigt bra. Tror dock att, ur ett miljöperspektiv, så är Apple best in class fortfarande. Det sämsta är ju low- till mid-tier-laptops som folk köper för 3000-7000 SEK och sedan blir dom liggandes för det är, ofta, inte några kanonprodukter (nu generaliserar jag men ni fattar).

MacOS är ingen "walled garden".

Du vet att osx har fullt stöd för bash-terminaler och de absolut flesta opensource programmen kan installeras på ett enskilt commando via till exempel homebrew. Väldigt många andra program finns att ladda ner från nätet i så kallade dmg-filer för installation på osx.

Jag har inte sett en enda människa som kör dockers och virtuella maskiner hemma, eller någon som gör regelbundna systemåterställingar av sitt os, framförallt inte av anledningen att hålla nere på installerade program...

Jag känner inte alls igen mig på det du skriver. Framförallt känns det som en pc användares feberdröm om varför någon väljer mac eller varför det inte är något fel på windows. Jag har inte installerat om mitt windows sedan Vista-betan uppgraderade via 7 till 10 och allting är intakt, alla program fortsatt installerade och inte slö eller problemfylld. Under resan har jag bytt alla komponenter i datorn utom två av ram-stickorna. Den är inte slö för det. Att regelbundet kolla att man inte har onödiga bakgrunsprocesser, trensa temp-mappar, defrakmentera om man av någon anledning har en hårddisk, etc. Det är sådant ’alla’ ’datorintresserade’ borde lärt sig för länge sedan. Sätter man upp allting rätt efter sina behov blir det inget som blir segt med tiden på windows heller, men OSX är milsvida bättre ur denna aspekt automatiskt för att designen är bättre på låg nivå i oset. Hela tanken bakom unix/bsd är ju time-share och användarmiljöer något som är en eftertanke på windows sidan. Dessutom är en övervinnande majoritet av de jag känner och är apple-användare utvecklare och andra typer av jobb som kräver riktig prestanda (video-, fotoredigering, frontend, java, ...). Väldigt få som bara surfar. Dessa sysslor fungerar även relativt smärtfritt från prestandasynpunkt även på äldre mac-datorer eftersom osx har mycket lägre bas-last på en dator jämfört med windows (det är dock bättre nu på windows än det var för ett par år sedan) och därmed frigör prestandan som finns till det den behövs till. Det hjälper såklart att det inte sitter celeron eller annat skräp i dem också. Men det klart att det finns hyfsade gamla pc också, jag har en haswell laptop som fortfarande känns ny rent prestandamässigt...

Kan ju säga att redan idag är ju Apples chip i telefoner och plattor bland de snabbaste i faktisk produktivitet det är bara mjukvara som saknas. Så att de börjar gå över till ARM för Mac låter riktigt bra.

@lillaankan_i_dammen: du generaliserar alldeles för mycket tycker jag. Trovärdigheten i det du skriver anser jag blir lidande. De flesta användare, såväl professionella som hemmaanvändare har nog en annan syn hur man använder sin dator.

Så om man har ett behov av en kraftfull dator och inte är datorintresserad så kör man bara skit på den? Jag tänker mig exempelvis fotografer och filmfolk. Detta är en värld där OS X har ett starkt fäste.

Och sedan påstår du att mer eller mindre alla datorintresserade sedan 10 år tillbaka, på laptops, kört linuxdistributioner som man leker i? Och att anledningen ovan är den främsta anledningen till att man behöver hög prestanda på laptops (som datorintresserad)?

Jag ställer mig skeptisk och skulle gärna se hänvisningar till undersökningar som styrker detta. Eller är detta snarare något du själv tycker känns häftigt att göra?

Jag misstänker snarare att de stora anledningarna till att kraftfulla laptops införskaffas är att man antingen har mer pengar än förstånd, att man använder den för foto/video, som speldator etc. Att den stora anledningen skulle vara att köra 3-4 virtuella maskiner på en laptop tror jag är ett ytterst litet användningsområde.

Utanför speciella arbetsområden, vem kör virtuella maskiner på sin bärbara?
Är lite virtuella maskiner lite förra årtiondet? Nu är det "containers" som är surret, detta just då "containers" (när det kör på Linux i alla fall, vilket är normalfallet i datacenter) inte är virtualisering och därmed inte mer krävande (lite mer RAM) jämfört med att köra vilket program som helst.

Du pekar här på vad som tyvärr kommer vara en stor anledning till att det kommer vara smärtsamt och ta väldigt lång tid att lämna x86 bakom oss. Men det är nästan helt uteslutande ett Windows-problem, inte ett generellt problem.

Orsaken är inte så mycket Windows i sig, det fungerar alldeles utmärkt att köra t.ex. Aarch64 på själva OSet. Problemet är i stället att Windows+x86 (Wintel Corp) har varit normen för skrivbordet så länge att många utvecklare aldrig kört något annat och p.g.a. lagt till sig med en del later som binder dem hårade vid x86.

Ett sådant exempel ser vi i .Net. Precis som Java borde allt som man skriver mot .Net kunna köras på vilken CPU-arkitektur som helst. Rent praktiskt är det också så. Men vad Microsoft noterade när de började lägga till stöd för fler CPU-arkitekturer till .Net var att allt för många fall (för många för att kunna ignoreras) hade buggar (de var inkorrekta m.a.p. specifikationen för .Net/C#), men sättet x86 fungerar kring minneskonsistens gjorde att programmen inte resulterade i felaktigheter. Just orsaken till detta är en av flera ineffektiva designval som finns i x86 m.a.p. hantering av multitrådade program, Aarch64 och RISC-V har naturligtvis inte dessa. Då problemet ansågs inte kunde ignoreras betyder det att .Net/C# program är mindre effektiva på Aarch64 än nödvändigt, men de fungerar korrekt även i närvaro av de vanliga misstag som råkar fungera på x86. Inte alls lika ineffektivt som emulering, är mer jämförbart med fixarna som finns för att komma runt CPU-svagheterna.

Linux hade väldigt tidigt stöd för både andra CPU-arkitekturer och stöd för 64-bitar fler år innan x86_64 lanserades. Specifikt ARM och Aarch64 har direkt lysande stöd, sett till antalet enheter som kör Linux lär det nog gå 10 st ARM+Linux på varje x86+Linux (p.g.a. alla inbyggda system som kör Linux). Det som primärt saknas här är en vettig Aarch64 plattform för utvecklare, framförallt nu när Aarch64-servers börja leta sig in i datacenter!

MacOS och iOS är egentligen samma OS. De använder samma OS-kärna, delar alla grundläggande bibliotek. De skiljer sig egentligen bara i att en är optimerad för tangent+mus och den andra för pekskärm. Då MacOS är en UNIX (en officiell sådan, Linux är faktiskt bara "UNIX-like") och UNIX alltid funnits på andra CPU-arkitekturer än x86 finns redan ett långt bättre "native-stöd" för applikationer där jämfört med på Windows.

TL;DR på detta är: visst kommer något enstaka program behöva emuleras initialt, men är övertygad att alla traditionellt viktiga program kommer vara Aarch64-native inom ett år. För mitt eget arbete finns redan alla relevanta program som Aarch64-native. Kör jag MacOS kommer Safari, BASH-terminalen och alla program som kommer från Homebrew. Docker är ju också ett icke-problem på MacOS/Aarch64.

Tror inte alls det kommer vara speciellt vanligt. MacOS är inte Windows. Dels då det är en UNIX, dels då MacOS faktiskt inte är i närheten lika populärt som iOS och iOS är i stort sätt samma OS som redan kör Aarch64 native (framförallt medför detta att MacOS direkt kommer ha väldigt väloptimerade grundläggande bibliotek, både från Apple och 3:e part).

Min observation är att MBP är i majoritet när det kommer till bärbar för programvaruutvecklare, något man kan förstå. Men de verkar också vanliga bland journalister, lärare och andra yrken (fast då handlar det nästan alltid om MBA eller 13" MBP), så många anser att de är värda priset. För privatpersoner är faktiskt MBP inte alls så dyr den initialt kan te sig. Dels har MBP ett icke-försumbart andrahandsvärde, något man inte kan säga om majoriteten av Windows-laptops. Dels tenderar MBP hålla längre än en typisk bärbar, tyvärr tog det ett gäng år för Apple att krypa till korset gällande deras idiotiska "butterfly keyboard" som både var horribel att skriva på + att det gick sönder rätt lätt (på plussidan kan ändå nämnas att Apple måste insett problemet då de varit rätt generösa med att byta ut datorer där tangentbord pajat, men har själv ändå helt valt bort ny MBP ett par år enbart p.g.a. tangentbordet, den jag har börjar bli rätt gammal...).

Har inga hårda bevis alls för detta, men jag är övertygad om att MacOS i genomsnitt användas till långt mer krävande saker jämfört med den genomsnittlige Windows-dator. Bl.a. utvecklare är överrepresenterade på MacOS, du vet de som faktiskt tenderar kör virtuella maskiner och rätt mycket applikationer på sin dator (men de är också de som fattar värdet av ett nätverk, finns ingen anledning att köra sin laptop som "byggserver" när man i praktiken är uppkopplad nästan 100 % av tiden).

Som användare av Linux, MacOS och Windows har jag svårt att se varför någon som faktiskt gör något av lite mer krävande karaktär (utanför spelande) skulle välja Windows över de andra två. På jobbet stödjer vi Linux (MacOS kan användas via Docker) och Windows som "host-plattform" (där man utvecklar), det är enorma prestandaproblem på Windows. Man skulle kunna tänka sig att vi är inkompetenta på Windows-plattformen, men vi är i alla fall långt ifrån ensamma att ha just den här typen av problem (tar flera heltalsfaktorer längre tid att bygga en projekt på Windows jämfört med på Linux), så om det är inkompetens hamnar nog ändå en stor del på ansvaret hos Windows då andra ser samma problem.
r
Sedan är väl ändå trenden rätt klar att allt mer av de tunga lyften flyttar in i datacenter. Så det man kör på skrivbordet bör nog allt mer designas för att köra webbläsare och UI-skal allt mer effektivt. Just spel lär vara lite av ett udda fall allt mer, detta då spel faktiskt behöver mycket datorkraft lokalt (strömning kanske bli tillräckligt bra i slutändan, men latens är svårt att hantera då det är ofta begränsat av fysik...).