Permalänk
Medlem

@BostonGurkan: LibreElec "Just enough OS to run Kodi"

Permalänk
Medlem
Permalänk
Medlem

Står ju 929 på sista länken du har så?

Permalänk
Mattecoach

Jag har problem med kylningen som jag köpte till min Pi 4, Pimoroni Fan SHIM. Den låter helt enkelt fruktansvärt mycket! Jag har den i ett stängt skåp bredvid TVn och hör den konstant, när jag går och lägger mig i rummet bredvid med stängd dörr hör jag den också!
Vad jag förstår går det inte att reglera varvtalet med mjukvara, och när jag söker hittar jag inte att någon annan tycker att den låter mycket...
Någon annan som har haft liknande problem?

Permalänk
Rekordmedlem
Skrivet av PuMaH:

Jag har problem med kylningen som jag köpte till min Pi 4, Pimoroni Fan SHIM. Den låter helt enkelt fruktansvärt mycket! Jag har den i ett stängt skåp bredvid TVn och hör den konstant, när jag går och lägger mig i rummet bredvid med stängd dörr hör jag den också!
Vad jag förstår går det inte att reglera varvtalet med mjukvara, och när jag söker hittar jag inte att någon annan tycker att den låter mycket...
Någon annan som har haft liknande problem?

Använder en Argon One låda, den har fläkt men förstår inte varför, varför ens starta den då lådan är så bra att pajjen knappt blir ljummen vid stresstest.

https://www.argon40.com/argon-one-raspberry-pi-4-case.html
Fläkt känns som nån primitiv bruteforcelösning.

Permalänk
Mattecoach

@mrqaffe: Snygg låda!

Däremot har jag svårt att förstå hur den skulle hjälpa så mycket med kylning. Vad jag har sett i test så throttlas ofta CPUn under stresstest vid olika former av passiv kylning, t.ex. ganska rejäla kylflänsar. Därav drog jag slutsatsen att det är bäst med en fläkt.
Min blir obekvämt varm om den står på sidan utan chassi så att det är fritt luftflöde på båda sidor.

Permalänk
Medlem
Skrivet av PuMaH:

Jag har problem med kylningen som jag köpte till min Pi 4, Pimoroni Fan SHIM. Den låter helt enkelt fruktansvärt mycket! Jag har den i ett stängt skåp bredvid TVn och hör den konstant, när jag går och lägger mig i rummet bredvid med stängd dörr hör jag den också!
Vad jag förstår går det inte att reglera varvtalet med mjukvara, och när jag söker hittar jag inte att någon annan tycker att den låter mycket...
Någon annan som har haft liknande problem?

Lägg in denna rad i config.txt

dtoverlay=gpio-fan,gpiopin=18,temp=65000

Då går fläkten igång vid 65 grader och stänger av sig sen igen vid 55. Fördelen är att man slipper tredjeparts-mjukvara. Man kan justera temperaturen då den ska gå igång men 65 har funkat ganska bra för mig, går sällan igång då.

Permalänk
Mattecoach
Skrivet av ajp2k20:

Lägg in denna rad i config.txt

dtoverlay=gpio-fan,gpiopin=18,temp=65000

Då går fläkten igång vid 65 grader och stänger av sig sen igen vid 55. Fördelen är att man slipper tredjeparts-mjukvara. Man kan justera temperaturen då den ska gå igång men 65 har funkat ganska bra för mig, går sällan igång då.

Tack!
Jag har testat att styra den via de mjukvarufunktioner jag hittat, men problemet är egentligen att det bara är på/av. Jag tycker att min låter såpass högt att det bara blir mer störande när den går igång ibland snarare än att det surrar hela tiden. Helst hade jag velat ha den på ett lägre varvtal konstant, men det verkar inte gå att lösa utan att själv löda på motstånd.
Du tycker alltså inte att din fläkt låter för högt?

Permalänk
Medlem
Skrivet av PuMaH:

Tack!
Jag har testat att styra den via de mjukvarufunktioner jag hittat, men problemet är egentligen att det bara är på/av. Jag tycker att min låter såpass högt att det bara blir mer störande när den går igång ibland snarare än att det surrar hela tiden. Helst hade jag velat ha den på ett lägre varvtal konstant, men det verkar inte gå att lösa utan att själv löda på motstånd.
Du tycker alltså inte att din fläkt låter för högt?

Jag har bara använt min Pi 4 till saker där CPU inte jobbar jättemycket men min når sällan upp till 65 grader och därför går fläkten nästan aldrig igång, möjligtvis om man kör en stor uppgradering eller så. När fläkten går igång tycker jag inte den hörs särskilt mycket men det beror såklart på hur nära man är och hur mycket bakgrundsljud man har i övrigt antar jag. Det är inte så att fläkten ligger mot chassit på något sätt så det blir vibrationer?

Permalänk
Rekordmedlem
Skrivet av PuMaH:

@mrqaffe: Snygg låda!

Däremot har jag svårt att förstå hur den skulle hjälpa så mycket med kylning. Vad jag har sett i test så throttlas ofta CPUn under stresstest vid olika former av passiv kylning, t.ex. ganska rejäla kylflänsar. Därav drog jag slutsatsen att det är bäst med en fläkt.
Min blir obekvämt varm om den står på sidan utan chassi så att det är fritt luftflöde på båda sidor.

Argonlådan behöver bara fläkt om du överklockar, i normal frekvens så går det passivt i normal rumstemp.

Permalänk
Medlem

Tjena! Jag har precis fått hem mitt första hallon, men har lite problem med att använda VNC Viewer.

Jag har aktiverat både SSH och VNC på Raspberryn, samt öppnat en port i routern. Jag kan connecta via min mobil för att se status på den via RasPi Check. Men visst är det endast via SSH och inte VNC?
Men när jag väl försöker via VNC Viewer så får jag bara felmeddelandet "Timed out waiting for response".

Någon som har någon ide vad jag kan göra?

//Harliin

Permalänk
Medlem

@Harliin:
Har du testat vnc genom att vara på samma nätverk och slå in ip-adressen?

Permalänk
Medlem
Skrivet av ojz0r:

@Harliin:
Har du testat vnc genom att vara på samma nätverk och slå in ip-adressen?

Jag löste det tillslut! Jag hade inte öppnat porten i routern på korrekt sätt så det var därför det inte funkade

Permalänk
Medlem

@Harliin:
Jag misstänkte att det kunde varit något sådant som spökade, därav frågan om du hade testat det bakom brandväggen.
Kul att det löste sig.

Permalänk
Datavetare

Fråga: kör ni 32-bitars eller 64-bitars på er RPi4?

Har precis testat en gäng benchmarks på en 4 GB RPi4 med 32-bitars resp. 64-bitars Ubuntu-server för RPi4.

Ingen av testerna har någon nytta av den större adressrymden hos 64-bitars, utan enda fördelen med 64-bitars är att de man får från att 64-bitars ARM är en mycket bättre (mer effektiv) instruktionsuppsättning jämfört med 32-bitars ARM. Vinsten i de tester jag kört så här långt är större än vad jag gissat...
64-bitars varianten är ~50 % snabbare!!!

Är dock rätt stor spridning, allt från 10 % långsammare till 220 % snabbare. Har kört ett 30-tal tester så här långt, alla är byggda från source och kompilerade för 64-bitars ARMv8 resp. 32-bitars ARMv6 med "hard float" (d.v.s. FPU-stöd, som är standard för Rasbian och andra 32-bitars RPi distron som fungerar på alla RPi-modeller).

Misstänker att det även är en vinst på RPi3 av att köra med 64-bitars ARM, men förväntar mig en betydligt mindre skillnad där. Har två RPi3 ute i sommarstugan och ska passa på att testa när jag åker dit.

Edit: om någon undrar så fungerar GPIO utmärkt även under Ubuntu-server, i alla fall via det rekommenderade sättet att jobba med GPIO sedan kernel version 4.4: /dev/gpiochipX. Kör man via det APIet är det både effektivt samt koden blir portabel mellan alla kort med GPIO då drivrutinen ligger i kärnan (till skillnad från många RPi specifika bibliotek som läser/skriver direkt mot IO-portarna).

Kör man Python finns det ett par bibliotek som använder gränssnittet ovan t.ex. gpiodev (har inte testat). Själv använder jag primärt Rust ihop med gpio-cdev.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Yoshman:

Fråga: kör ni 32-bitars eller 64-bitars på er RPi4?

Cool upptäckt! Kör 32-bit Rasbian (debian) på min RPi4 2GB, för att det är default-imagen från raspberrypi.org, inte reflekterat innan huruvida det var 32 eller 64bit.

Permalänk
Medlem

Planen är att testa det på min 8GB med operativet på en USB3-ansluten SSD, min 4GB går med Twister OS som bara finns som 32-bitars, körs från SSD.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Yoshman:

Fråga: kör ni 32-bitars eller 64-bitars på er RPi4?

Har precis testat en gäng benchmarks på en 4 GB RPi4 med 32-bitars resp. 64-bitars Ubuntu-server för RPi4.

Ingen av testerna har någon nytta av den större adressrymden hos 64-bitars, utan enda fördelen med 64-bitars är att de man får från att 64-bitars ARM är en mycket bättre (mer effektiv) instruktionsuppsättning jämfört med 32-bitars ARM. Vinsten i de tester jag kört så här långt är större än vad jag gissat...
64-bitars varianten är ~50 % snabbare!!!

Är dock rätt stor spridning, allt från 10 % långsammare till 220 % snabbare. Har kört ett 30-tal tester så här långt, alla är byggda från source och kompilerade för 64-bitars ARMv8 resp. 32-bitars ARMv6 med "hard float" (d.v.s. FPU-stöd, som är standard för Rasbian och andra 32-bitars RPi distron som fungerar på alla RPi-modeller).

Misstänker att det även är en vinst på RPi3 av att köra med 64-bitars ARM, men förväntar mig en betydligt mindre skillnad där. Har två RPi3 ute i sommarstugan och ska passa på att testa när jag åker dit.

Edit: om någon undrar så fungerar GPIO utmärkt även under Ubuntu-server, i alla fall via det rekommenderade sättet att jobba med GPIO sedan kernel version 4.4: /dev/gpiochipX. Kör man via det APIet är det både effektivt samt koden blir portabel mellan alla kort med GPIO då drivrutinen ligger i kärnan (till skillnad från många RPi specifika bibliotek som läser/skriver direkt mot IO-portarna).

Kör man Python finns det ett par bibliotek som använder gränssnittet ovan t.ex. gpiodev (har inte testat). Själv använder jag primärt Rust ihop med gpio-cdev.

Kan garantera dig att en överväldigande majoritet kör 32-bitars. Varför? För att 64-bit fortfarande är beta.

Sedan så undrar jag vad det är för verklig vinst för en vanlig användare som kanske har sin pi för att köra home assistant på med 32 kontra 64-bit? Kan förstå att det kan säkert vara roligt om man kör specifika testfall och kanske skriver en kod/program som man använder vid vissa specialfall. Men vad är den stora vinsten för en vanlig användare just nu att köra 64-bit? Jag har sett andra som har testat 32 kontra 64-bit och då har det inte varit några 50% snabbare när de använt sig av "vanliga" program så var får du det ifrån att vid vanligt använda och inte enbart vid speciella "testcase" att 64-bit skulle vara 50% snabbare?

Permalänk
Datavetare
Skrivet av ToddTheOdd:

Kan garantera dig att en överväldigande majoritet kör 32-bitars. Varför? För att 64-bit fortfarande är beta.

Sedan så undrar jag vad det är för verklig vinst för en vanlig användare som kanske har sin pi för att köra home assistant på med 32 kontra 64-bit? Kan förstå att det kan säkert vara roligt om man kör specifika testfall och kanske skriver en kod/program som man använder vid vissa specialfall. Men vad är den stora vinsten för en vanlig användare just nu att köra 64-bit? Jag har sett andra som har testat 32 kontra 64-bit och då har det inte varit några 50% snabbare när de använt sig av "vanliga" program så var får du det ifrån att vid vanligt använda och inte enbart vid speciella "testcase" att 64-bit skulle vara 50% snabbare?

Självklart beror prestandavinsten på exakt vad man gör och gissar att de flesta använder sin RPi till saker där prestanda inte spelar någon större roll.

Men för de som köper 4 alt. 8 GB versionen av RPi kanske man har lite mer krävande saker i kikaren och då kan det vara bra att känna till möjligheten att köra 64-bit ARM. Till skillnad från de flesta andra CPU-arkitekturer är 64-bit läget hos ARM fundamentalt annorlunda än 32-bit, det på sätt som i många lägen ger fler möjligheter för kompilatorer att generera kod som presterar bättre. Vidare kör Raspbian ARMv6 (för att vara kompatibel med första RPi), vilket än mer begränsar vad kompilatorer kan göra.

Att det finns fall med >100 % prestandavinst beror med största sannolikhet att man råkar ha ett fall som inte använder NEON i 32-bit läget för fall där NEON kan vara till rejäl nytta. NEON är ARMs motsvarighet till SSE/AVX hos x86, det inte finns hos ARMv6 och är inget krav för ARMv7 medan NEON är ett krav för ARMv8 som alla 64-bitars ARM är garanterade att stödja (och kompilatorer är relativt bra på att utnyttja NEON för 64-bit ARM).

Observera att man inte måste köra Raspbian, är fullt medveten om att stödet för 64-bit är beta där. Det var en av flera anledningar till att jag själv väljer att köra Ubuntu Server 20.04 LTS, framförallt då man inte tappar något HW-stöd (även GPIO stöds).

Finns andra som sett liknande resultat

Inte helt fel att få upp till 100 % prestandaboost i paketprocessande

Om man använder sin RPi4 för någon form av programmeringsarbete bör man definitivt välja 64-bit läge, medan det i många fall lär kvitta vad man kör.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Yoshman:

Fråga: kör ni 32-bitars eller 64-bitars på er RPi4?

Har precis testat en gäng benchmarks på en 4 GB RPi4 med 32-bitars resp. 64-bitars Ubuntu-server för RPi4.

Ingen av testerna har någon nytta av den större adressrymden hos 64-bitars, utan enda fördelen med 64-bitars är att de man får från att 64-bitars ARM är en mycket bättre (mer effektiv) instruktionsuppsättning jämfört med 32-bitars ARM. Vinsten i de tester jag kört så här långt är större än vad jag gissat...
64-bitars varianten är ~50 % snabbare!!!

Är dock rätt stor spridning, allt från 10 % långsammare till 220 % snabbare. Har kört ett 30-tal tester så här långt, alla är byggda från source och kompilerade för 64-bitars ARMv8 resp. 32-bitars ARMv6 med "hard float" (d.v.s. FPU-stöd, som är standard för Rasbian och andra 32-bitars RPi distron som fungerar på alla RPi-modeller).

Misstänker att det även är en vinst på RPi3 av att köra med 64-bitars ARM, men förväntar mig en betydligt mindre skillnad där. Har två RPi3 ute i sommarstugan och ska passa på att testa när jag åker dit.

Edit: om någon undrar så fungerar GPIO utmärkt även under Ubuntu-server, i alla fall via det rekommenderade sättet att jobba med GPIO sedan kernel version 4.4: /dev/gpiochipX. Kör man via det APIet är det både effektivt samt koden blir portabel mellan alla kort med GPIO då drivrutinen ligger i kärnan (till skillnad från många RPi specifika bibliotek som läser/skriver direkt mot IO-portarna).

Kör man Python finns det ett par bibliotek som använder gränssnittet ovan t.ex. gpiodev (har inte testat). Själv använder jag primärt Rust ihop med gpio-cdev.

Intressant. Min raspbian-installation har just rasat, så kan lika gärna testa. Finns det några fördelar med raspbian vs ubuntu server som jag kommer sakna?

Permalänk
Medlem

Skulle behöva lite hjälp:

Har precis flyttat till ny lägenhet och gått från Telia till Comhem som internetleverantör. Hade hoppats att jag skulle kunna få igång min pi4 med Rasbian relativt smidigt men eftersom jag har haft en statisk ip innan och behövt mata in den manuellt i varje program jag kör för att få dem att samspela (nordvpn, remote desktop, deluge, samba m.m.) och comhem tydligen har 192.168.0.1 istället för min förra IP från Telia som var 1.1 så funkar ingenting längre. Finns det nått bra sätt att ändra detta för att få allt att funka igen eller måste jag gå in och ändra allt manuellt till 0.1? Tror redan jag vet svaret men hade hoppats slippa allt pillande då det var ett tag sedan jag gjorde detta så jag kommer inte ihåg alla program jag har igång och vilka guider jag följt...

Permalänk
Medlem
Skrivet av BostonGurkan:

Skulle behöva lite hjälp:

Har precis flyttat till ny lägenhet och gått från Telia till Comhem som internetleverantör. Hade hoppats att jag skulle kunna få igång min pi4 med Rasbian relativt smidigt men eftersom jag har haft en statisk ip innan och behövt mata in den manuellt i varje program jag kör för att få dem att samspela (nordvpn, remote desktop, deluge, samba m.m.) och comhem tydligen har 192.168.0.1 istället för min förra IP från Telia som var 1.1 så funkar ingenting längre. Finns det nått bra sätt att ändra detta för att få allt att funka igen eller måste jag gå in och ändra allt manuellt till 0.1? Tror redan jag vet svaret men hade hoppats slippa allt pillande då det var ett tag sedan jag gjorde detta så jag kommer inte ihåg alla program jag har igång och vilka guider jag följt...

Du går in i din comhem router och byter så den får samma interna ip som din gamla router hade(192.168.1.1 istället för 192.168.0.1). Därmed inte sagt att det kommer fungera eftersom du kanske har satt fasta interna ip i din gamla router som självklart inte kommer "följa med" till den ny bara för att du byter till samma ip på routern. Samtidigt borde du nog flytta den här frågan till nätverksforumet för det här har inget med RPi att göra.

Permalänk
Medlem
Skrivet av BostonGurkan:

Skulle behöva lite hjälp:

Har precis flyttat till ny lägenhet och gått från Telia till Comhem som internetleverantör. Hade hoppats att jag skulle kunna få igång min pi4 med Rasbian relativt smidigt men eftersom jag har haft en statisk ip innan och behövt mata in den manuellt i varje program jag kör för att få dem att samspela (nordvpn, remote desktop, deluge, samba m.m.) och comhem tydligen har 192.168.0.1 istället för min förra IP från Telia som var 1.1 så funkar ingenting längre. Finns det nått bra sätt att ändra detta för att få allt att funka igen eller måste jag gå in och ändra allt manuellt till 0.1? Tror redan jag vet svaret men hade hoppats slippa allt pillande då det var ett tag sedan jag gjorde detta så jag kommer inte ihåg alla program jag har igång och vilka guider jag följt...

Javisst, det låter som det enklaste för dig vore att logga in i din router och ändra nätverket till .1.1.
De .0.1 och .1.1-adresserna är ditt LAN-nätverk och du kan sätta det till lite vad du vill med reservation (https://en.wikipedia.org/wiki/Private_network). Kommunikationen mellan det nätverket och internet sköter routern.
Inställningen borde ligga under nätverk och/eller dhcp. Det är viktigt att din router är en del av nätverket (oftast .1).
Räkna med att du kan behöva starta om samtlig ansluten utrustning för att enheterna ska få nya adresser efter att du gjort inställningen.

Om du istället är ute efter en mer flexibel lösning så hade nog jag skrivit ett script som ändrar ip:n beroende på enhetens adress.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Hothep:

Javisst, det låter som det enklaste för dig vore att logga in i din router och ändra nätverket till .1.1.
De .0.1 och .1.1-adresserna är ditt LAN-nätverk och du kan sätta det till lite vad du vill med reservation (https://en.wikipedia.org/wiki/Private_network). Kommunikationen mellan det nätverket och internet sköter routern.
Inställningen borde ligga under nätverk och/eller dhcp. Det är viktigt att din router är en del av nätverket (oftast .1).
Räkna med att du kan behöva starta om samtlig ansluten utrustning för att enheterna ska få nya adresser efter att du gjort inställningen.

Om du istället är ute efter en mer flexibel lösning så hade nog jag skrivit ett script som ändrar ip:n beroende på enhetens adress.

Jaha, jag trodde att man var begränsad till 0.1-0.255 med comhem, men om man kan byta till 1.1 så löser det ju alla problem. Återkommer efter att jag testat.

Edit: Funkade utan problem. Tack för hjälpen. Tur jag frågade här först!

Permalänk
Datavetare
Skrivet av Aphex:

Intressant. Min raspbian-installation har just rasat, så kan lika gärna testa. Finns det några fördelar med raspbian vs ubuntu server som jag kommer sakna?

Den uppenbara fördelen med Raspbian är att alla projekt specifikt skapade för RPi lär primärt vara testade på just Raspbian. T.ex. nämner wiringPi projektet att det enda man officiellt stödjer är 32-bitars Raspbian.

Å andra sidan finns idag bättre sätt att använda GPIO-delen av RPi än de sätt man historiskt använt, detta då GPIO-stöd har blivit en standardfunktion i kärnan där man lagt tankeverksamhet på att få det "rätt" designat. Den metoden är både effektivare än de som typiskt använts specifikt för RPi (så länge man inte kör direkt i OS-kärnan) samt fungerar på all plattformar med GPIO!

Tar man ett projekt som Home Assistant är ju inte det designat specifikt för RPi eller Raspbian. Om något lär det fungerar minst lika bra på Ubuntu då det totalt sett är en större distribution jämfört med Raspbian. Ubuntu på Aarch64 har det lagt rätt mycket jobb på då det används allt mer i "molnet", bl.a. av Amazon på deras egna ARM-server plattform.

Permalänk
Medlem

Jag har fått till Samba och MiniDLNA på min RPi4. Om jag för över filer till SSD'n manuellt (kopplar in till datorn) så kan jag se filerna på TV'n m.h.a MiniDLNA. Men om jag använder Samba för att föra över filerna via Ethernet medans SSD'n är inkopplad i RPi4 vid TV så hamnar det inte i samma mapp och jag kan inte se dessa i TV'n.

Jag har angett samma PATH på både smb.conf och minidlna.conf.

Permalänk
Medlem
Citat:

minidlna.service - LSB: minidlna server
Loaded: loaded (/etc/init.d/minidlna; generated)
Active: active (running) since Wed 2020-07-08 21:15:30 CEST; 50s ago
Docs: man:systemd-sysv-generator(8)
Process: 4585 ExecStart=/etc/init.d/minidlna start (code=exited, status=0/SUCCESS)
Tasks: 2 (limit: 4915)
Memory: 4.0M
CGroup: /system.slice/minidlna.service
└─4596 /usr/sbin/minidlnad -f /etc/minidlna.conf -P /run/minidlna/minidlna.pid -r
Jul 08 21:15:30 raspberrypi systemd[1]: Starting LSB: minidlna server...
Jul 08 21:15:30 raspberrypi minidlna[4585]: [2020/07/08 21:15:30] minidlna.c:631: error: Media directory "/media/pi/SSD" not accessible [Permission denied]
Jul 08 21:15:30 raspberrypi systemd[1]: Started LSB: minidlna server.

Vad för fel blir det?
Har jag lagt in disken på fel sätt?

Allting fungerar precis som vanligt nu men MiniDLNA på TV hittar inte filerna. Samba fungerar korrekt nu! Har satt upp en user på SAMBA men MiniDLNA ska det vara ungefär:

Citat:

read only=no
browseable=yes
guest only=no
public=yes

och så har jag fyllt i 0777 för att kunna både skriva och läsa.

Permalänk
Medlem
Skrivet av fecko:

Jul 08 21:15:30 raspberrypi minidlna[4585]: [2020/07/08 21:15:30] minidlna.c:631: error: Media directory "/media/pi/SSD" not accessible [Permission denied]

Vilken användare kör du minidlna som? Får den användare komma åt /media/pi(SSD?

Permalänk
Medlem
Skrivet av Naki:

Vilken användare kör du minidlna som? Får den användare komma åt /media/pi(SSD?

Alltså, jag har inte fyllt i någon specifik användare för just MiniDLNA, men däremot Samba har jag fyllt i en user och begränsad tillgång där jag var tvungen att uppge samma uppgifter på Win10 för att komma åt disken jag mountat till RPi'n och kan föra över filerna korrekt via Samba.

Tror jag har user pi:pi inne på sudo nano /etc/fstab där jag även lagt in min UUID=xxxx-xxxx och exfat men jag ska kika på minidlna.conf för att se om det är något som stoppar där menar du? Menar du att Samba måste släppas fram eller själva PI:usern? Eller att jag ska ha users för övriga omgivningen på nätverket?

Edit:
@Naki

Nu dog RPi'n efter att jag försökt umount -a /dev/sda1 och samtidigt ändrat på /etc/fstab... Jag börjar om igen för 5:e gången ..... Jag kommer inte in längre än boot-terminalen längre.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Naki:

Vilken användare kör du minidlna som? Får den användare komma åt /media/pi(SSD?

Ah, Nu fick jag till det. jag mountade SSD'n ordentligt här gången och tog bort # på raden user=minidlna

Men jag undrar varför just "minidlna" och inte "fecko", "samba" eller helt enkelt "pi" som enheten heter?

Jag har bara bytt lösenordet från raspberry på pi'n till mitt eget lösenord på enheten och lagt till user på samba. Inget sådant gjordes med minidlna. Vad är det som gör att det fungerar just nu?

Riktigt roligt i för övrigt!

Jag spenderade halvtimme på att försöka hitta felet med att MiniDLNA visade nästan alla mina bilder och videor som jag har raderat för längesen men fanns sparade på datorn som jag inte delade mig av med.. Trodde jag hade missat några delade mapp så jag avslutade tre stycken mapp som jag missade utan framgång.. Det visade sig att det fanns en [/b]Recycled Bin[/b] mapp på SSD'n som sparar alla raderade bilder trots radering. Bra för er att veta ifall problemet dyker upp för er.