World of Warcraft: Shadowlands försenas till senare i år

Fortfarande fulla servrar med queue-times på flera timmar vid ny release haha

Nähäe!? Ett spel som blivit försenat i år?

Vad förvånad jag är!

Provade WoW igen (har spelat av och till från strax före TBC fram till WoD) i våras och hjälp vad ledsen jag blev. Det kändes som att de tagit de sämsta delarna från WoD och gått vidare med dem, efter typ fyra timmar la jag ner helt. Hur är expansionen som kom efter Legion?

Eller hur?

Det varnas för knark som barn, och visst kan man verkligen fatta tycke för knark också. Det är ganska förståeligt.
Men datorspel där beroendet är mycket mer knutet till aktivt engagemang, det beroendet tror jag rotar sig så otroligt mycket djupare.

OnT: Tog bort mitt Wowkonto förra veckan. Lustigt nog var det flera personer som fick sina konton reverterade bara några timmar efter det, det där som det har rapporterats lite om.

Säkert hundratals dygn /played på karaktärerna kombinerade. Hade haft råd med en lyxutrustad Tesla om jag hade jobbat som städare all den tiden och sparat pengarna.
Hade 4st 120, två präster, en paladin och en schaman. Flera sällsynta eller dyra mounts, halvokej utbud av transmogs och nästan 12k achievment points.
Och jag hade sett fram emot att spela Shadowlands, verkligen.
Men jag insåg att det skulle med all säkerhet råna mig på ytterligare en del av mitt liv.
Det kan hända att jag hade gått med i någon guild, men annars spelade jag inte med en enda människa. Ingen alls.
Bara jag och samvetet, i en liten etta.

Det kändes som att ha stått i garaget och skruvat på en Camaro heldagar i flera månader, och elda upp den för att det tar för mycket tid.
Eller rättare sagt, det kändes som att jag bodde i garaget, och den där Camaron tog upp så mycket plats att det knappt gick att bo där.

Sist jag "slutade" spela wow så var det för att lägga mer tid på vänner istället, men det blev knarkande med "vänner" istället.
Så nu får det vara slut med båda.
Att gå tillbaka till att spela Wow nu kommer vara lika kul som att slänga körkortet i sjön och köpa en trampbil.

Jag får ser vad Livet kan komma med istället.

Som i alla diskussioner så hörs tyvärr alltid de negativa rösterna högst.

Jag har spelat WoW sedan 2005, minns att jag och en god vän stod och frös på baksidan i någon gränd bakom (en dåtid) känd spelbutik, vännen hade i sin tur en kompis på "insidan" som hade lovat att smuggla ut två kopior av spelet till oss, mycket riktigt precis innan dem skulle slå upp butiken på framsidan så öppnades bakdörren och hastigt överräcktes en påse till oss.

Vi tog oss hem till lägenheten, där allting var förberett in i minsta detalj, hela kylen maxad med Jolt-cola och frysen hade färdigmat för att ta hand om vår överlevnad för minst en månad framåt. Vid denna punkten visste jag inte så mycket om World of Warcraft eller konceptet med MMORPG alls för den delen, jag hade såklart som de flesta andra spelat Warcraft-serien och brann mycket för deras koncept i stort, Blizzard var ett företag jag visste levererade kvalité och att man kunde lita på.

Mycket riktigt, satte in CD-skivan och körde igång installationen, väl klart redo att starta spelet så ville såklart den dåtida klienten uppdatera innan man kunde komma in i spelet, sagt och gjort skapade vi våra första gubbar, två tauren inloggade i taurens startzon Mulgore(Camp Narache), häpnades över grafiken och designen, det var grönt, fräscht och inte som något annat tidigare. Minns så väl när man klickade upp kartan, högerklickade en gång och såg hela Mulgore, sedan högerklickade man en gång till och såg hela Kalimdor, till följt av den magiska upptäckten att det gick att högerklicka en ytterligare gång och då visade sig hela Eastern Kingdoms också, vilket nästan fick mig att trilla av stolen. Vi sa väl något i stil med att det kommer ta resten av våra liv att springa igenom alla zoner. Efter detta minns jag bara enskilda fragment av själva in-game förfarandet, men bara denna starten gör ju att det aldrig någonsin kan bli lika stort igen, och det har med mer än spelet i sig att göra, det handlar i slutändan om förväntningar.

För varje ny expansion så kommer det såklart massor med förväntningar, som nya klasser, eller som att man ska kunna bygga eget hus i världen. Allting levereras enligt vad som sagts, men kanske inte så som man förväntat sig. Ta till exempel Garrison i WoD, första expansionen där man kunde bygga sitt egna "hem". Dock var det ej på valfri plats eller att någon kunde besöka dig i den öppna världen. Jag förstår helt och hållet varför dem gör som dem gör, men samtidigt så lever de ju inte ett sådant här läge upp till (mina)förväntningar.

Det jag vill komma till är att man kanske inte ska lägga så mycket på Blizzard hela tiden, jag tycker dem har gjort och gör ett fantastiskt jobb, varje expansion är lite racklig i början men jag tycker dem alltid försöker polera och städar upp mycket av det som är direkt dåligt. Om saker är lite RNG eller orättvisa, då är det för att dem bestämt att det skall vara så.

Jag uppskattar verkligen att dem skjuter på expansionen tills dem känner att den är redo, det ger mig bara ännu större respekt för dem. Det ger dem en möjligt att bygga klart spelet så som dem vill ha det. Jag är lika taggad för denna expansionen som jag varit för alla andra och jag vet att dem kommer lyckas även denna gång!

Ses i Azeroth!

För mig har WoW alltid varit ett sätt att "fly" - och då menar jag inte på sättet att spela dygnet runt, grinda och bli bäst och fastna - när jag haft som mest jobb har jag spelat totalt ensam, questat och bara njutit av miljöer och grafik. Ett flertal av mina vänner var tävlingsinriktade och spelade bort X antal år, totaaaaalt fast i träsket.. Men för mig är det fortfarande någonting jag återgår till för att bara koppla bort verkligheten ett tag. Jag har låg kunskap kring spelet överlag, jag har inga mål alls - men ack så mysigt det är att logga in och bara njuta av spelet

Jag märker hur mycket vänligare det är nu gentemot förut och det är ganska tacksamt för en casual oerfaren spelare som mig.