Sagan om ringen / The Lord of the Rings kommer till 4K UHD

Film som är filmad på kemisk film, likt LOTR-filmerna, innehåller som regel mycket mer information än vad en färg-TV från 60-talet kan återge. Såväl färgomfång som dynamik i form av nyansteckning.

Går är en sak vad utgivarna lägger på skivan du köper är en annan. 4K Blu-ray alt. 4K streaming är det som gäller om man har en 4K-Tv.

Såg att dom listar den för 999 kronor om sidan när man söker på den, men går man in på den ligger det högre priset kvar. Dom verkar ha svårt att bestämma sig.

Lite snabbt då

HDR innebär att du har ett dynamisk omfång som motsvarar vad man vetenskapligt fastställt vad ögat kan hantera. SDR och Rec.709 är ett dynamiskt omfång som baseras på vad 60-talets färg-TV de facto klarar av. HDR kan därför rymma magnituder mer bildinformation.

Film som är filmad på kemisk film, likt LOTR-filmerna, innehåller som regel mycket mer information än vad en färg-TV från 60-talet kan återge. Såväl färgomfång som dynamik i form av nyansteckning. Det vi har på Blu-ray idag med LOTR är mastrat för SDR och Rec.709, samt då givetvis 4:2:0-subsamplat. Det vill säga man har redan krympt originalfilmens dynamiska omfång av nyanser och färg REJÄLT för att det ska matcha SDR och de format som förekommer.

Specialeffekter är som regel producerade för det visningmedium som var det primära. För 20 år sedan var det analoga filmkopior (vanligtvis belysta av Xenon-lampor) vilka fortfarande kan rymma ett dynamik- och färgomfång långt mer än vad SDR tillåter. Även om visningskopian är sämre än originalet som följd av den analoga kopieringen är det fortfarande mer än vad färg-TV:n från 60-talet – och därmed SDR/Rec709 faktisk klarar av.

För moderna tider har man digitala projektorer och arbetar mot DCI-standard. Detta är ett format med 12 bitars icke-komprimerat färgdjup och den färgrymd som kallas P3. DCI är (förstås) anpassat efter den analoga filmens krav och ger alltså mycket mer omfång än vad man kan få ut med Rec.709, 8 bit och 4:2:0 på Blu-ray.

Moderna digital filmkameror har det dynamik- och färgomfång de är byggda med, vilket också är mycket större än SDR-omfånget.

Med Ultra HD och HDR på konsumentformat får man tillgång till 10 bitar (12 bitar med Dolby Vision) och HDR samt en teoretisk rec.2020-färgrymd. 4K-upplösningen är fortfarande 4:2:0-subsamplad med det innebär också att kvantiteterna av färginformationen är mycket närmare de ursprungliga formaten jämfört med Blu-ray. Det större färgomfånget med Ultra HD kan också täcka in det färgomfång som den analoga originalfilmen har, snarare än att dämpa färgerna för att passa 60-talets färg-TV.

HDR och PQ-tonkurvan är också tillräckligt omfattande för att rymma i princip alla existerande filmtonkurvor. Istället för att man får en SDR-gammakurva som är ungefär "gör ditt bästa med de sämsta förutsättningar", kan den som mastrar för Ultra HD få med den tonkaraktär som finns på originalfilmen. Något som inte möjligt med Blu-ray/Rec.709. Med HDR kan den som mastrar direkt styra över tonkaraktären i filmen.

HDR kan utan problem rymma SDR-omfånget. Därför fungerar Dolby Vision så smidigt på en TV idag när du kör en och samma signal där DV-algoritmerna behåller det rätta SDR-omfånget när du tittar på SDR, kör HDR10 när det är HDR10 och adderar dynamiken med Dolby Vision-mastrat material. Utan att du måste växla om signal och byta inställningar i TV:n.

4K är egentligen mindre intressant i sig självt. Fördelen med 4K ligger mer i kvantifieringsnivåerna, likt i möjligheten att få till mer av originalfilmkaraktären med exempelvis filmkorn. Nu är 4K inte tillräckligt för det alla gånger, utan det är mer något som 8K kan svara på.

Så...
Analog film: det färg- och dynamikomfång som originalfilmen har. Som för 35 mm som regel är mycket stor.
DCI: digital biografstandard. Skapad för att svara mot kvaliteten hos analoga filmkopior
SDR/Rec.709: den digitala standard som är formad efter hur färg-TV på 60-talet fungerar. Snävt omfång av färg och dynamik. Detta är basen för Blu-ray.
HDR/Ultra HD: konsumentformat med ett omfång som kan svara mot DCI-standard och hur film mastras för biografer

Med andra ord: en ny inskanning av de 20 år gamla originalfilmerna och mastring mot UHD Blu-ray och HDR innebär att man kan få filmens karaktär så som den visades på bio för 20 år sedan – fast utan problemen med slitna och varierande analoga kopior. Man kan få den karaktär som Peter Jackson med flera en gång skapade filmerna för. Detta har man aldrig kunnat få tidigare med Blu-ray.

Sedan kan ju förstås någon borka till allt i mastringsprocessen och dra för hårt i något reglage. Men det är ju inte formatets fel.

Svar från CDON nu:
Till det dubbla? Far åt helvete. Det är ändå 2020, marknaden online är så global den nånsin varit. Dags att komma in i matchen.

Svar från CDON nu:
Till det dubbla? Far åt helvete. Det är ändå 2020, marknaden online är så global den nånsin varit. Dags att komma in i matchen.

Den verkar ju sakna den gröna tinten som blueray utgåvan hade!

Åh, vad jag blir ledsen över det! Not.

Den verkar ju sakna den gröna tinten som blueray utgåvan hade!

Åh, vad jag blir ledsen över det! Not.

Av bilderna på Caps-A-Holic att döma så är det egentligen bara första filmen som har en påtaglig grönaktig ton på den förlängda. Andra filmen har viss ändring åt det grönare hållet men är i huvudsak mycket marginell och det samtidigt som bioversionerna har en påtaglig röd push.

Egentligen har väl ingen av dem sett särskilt bra ut ens från början så min gissning är att den nya boxen kommer att vara väl värd väntan.

Exakt så, det är första som har problemet. De andra två är okej.