EU vill tillverka 20 procent av världens kretsar år 2030

...och samtidigt vill EU sänka utsläppen. Hur sjutton får dom ihop den ekvationen när dom samtidigt vill öka produktionen av kretsar som idag görs på kretskort av diverse plaster å grejer? Eller skall grejerna göras av trä och lera i framtiden? ^_^

"räknat i värde"

Så i nödfall kan man alltså höja priset tills målet uppnås, så länge det finns kunder?

Kiselkretsar är ju typ torkad lera.

Väldigt, väldigt avancerad lera.

Jo visst vill dom minska utsläppen, men det står inte över allt annat.

Om min 3 åriga son kan göra en rakapparat av en kotte så borde väl ändå ett gäng vuxna människor kunna skapa kretsar mm av trä och lera kan jag tycka, allt som behövs är bara lite fantasi och kreativitet

OBS, rakapparaten är än så länga endast i prototyp stadiet, och kan än så länge bara raka små barns hakor lena från stubb. Återkommer år 2030

Riktigt bra nyheter. Hoppas på fortsatta initiativ inom högteknologiska och vetenskapliga satsningar.

En ny partikelaccelerator vore toppen, och även denna utbyggnad 👌

Kretskorten måste göras nånstans, hellre i EU än nån annanstans eftersom det är bra för vår ekonomi och självständighet. Dessutom är det bättre att de tillverkar här där vi har relativt ren el jämfört med exempelvis Kina.

Hevin har helt rätt. Det är en global problematik.
Men kretskortstillverkning är en i jämförelse mycket liten, välkontrollerad process. Om man är bekymrad över miljögifter, stäng ner lantbruk. Om man är bekymrad för klimatet, stäng ner cementfabriker, masugnar (Sverige) och naturligtvis kolkraftverk (globalt).
Kretskortstillverkning är ingenting.

Tycker du förenklar kraftigt. Finns många fler faktorer som påverkar. Några i EU:s favör är stabilitet (få konflikter) och tillgång till högutbildad arbetskraft samt institutioner som sysslar med avancerad forskning inom materialvetenskap, elektriska kretsar, partikelfysik etc. Hur mycket mindre byråkrati har amerikaner och kineser egentligen när det kommer till detta? Är genuint nyfiken. Kan tänka mig att miljöreglerna är slappare men det ser jag som en potentiell konkurrensfördel för europeiska bolag, att framställa saker mer hållbart (bra för miljön såväl som marknadsföringen) och ofta därmed mer resurseffektivt.

This, finns många exempel på varor av samma typ som genererar långt mycket mer utsläpp i USA eller Kina jämfört med om de producerats här. Per ton stål ligger svenska stålverk ca 30 % lägre än kineserna i själva produktionen, och dessutom har vi mer eller mindre klimatneutral energiförsörjning. En liknande dynamik kan säkert uppstå med kiselkretsar. Fabrikerna använder även väldigt mycket vatten som är viktigt att hantera rätt.

Dessutom kan vi börja fundera kring skillnaderna i material- och kem-hantering i EU vs t.ex Kina och Taiwan.
I EU är lagstiftningen kring hanteringen av överblivna kemikalier, deponi osv extremt hårda och således blir miljöförstöringen lägre kontra en produkt tillverkad i ett land med sämre hantering.

Om vi däremot ska titta på miljögifter i lantbruk, så blir det en helt annan femma då all odling i Sverige i princip kan klassas som ekologisk om du väljer att följa en annan EKO-standard (som har samma logga och stämpel på produkten sen).
Det enda som skiljer är landets standarder, t.ex om du tar ett Svenskt lantbruk och jämför med en Litauisk eko-standard, då blev allt ekologiskt! men om du försöker kontrollera ett eko-lantbruk i Litauen efter Svensk standard, då blir det inga godkända protokoll!

Har frustrerat mig själv i denna frågan ett tag nu, då jag äger företag med eko-stämpling som tävlar mot företag med utländska eko-stämplar, och således produkter som är "eko".

Vad har World Economic Forum och tanken att använda katastrofer som möjlighet att bygga upp samhällen bättre, med EUs ekonomi att göra?

"kinesisk kontrollerad" menar ni TSMC i chinese taipei då :D?

En intressant ambition som antagligen kan nås om medlemsländerna skyndsamt kommer överens och gör slag i saken medan efterfrågan hög och orderböckerna hos de befintliga storproducenterna är ordentligt fyllda.

Oj, vilken märklig förenkling.

Att skattetrycket har en betydande påverkan på tillväxten, om det är vad du menar med att företag frodas, köper jag inte riktigt. Dels för att Sverige inte lider brist på starka företag, inte sällan industriledare i Europa eller världen, och även under perioder med särskilt starkt skattetryck och under en politisk ledning som historiskt varit något avig mot marknaden. Inte för att mena att skattetrycket inte har någon påverkan, men låt oss inte överdriva dess påstådda påverkan.

Mindre byråkrati är ett område som EU arbetar mot. Men som går trögt i de tuffare miljöerna, bland annat för företag som verkar inom flera europeiska länder samtidigt.

Vilka ledare? Tänker du på regeringscheferna eller typ kommissionsordföranden i EU? För företagen tror jag de spelar hyfsat liten roll, egentligen - och den inom-företagliga ledningen och organisationen är betydligt viktigare för den egna framgången.

Att verka för att få en mer ordnad marknad och företagskultur med långsiktighet som fokus kan säkert få investerarna att skruva sig lite till början, men jag tror det är viktigt att inte bara ha ekonomin (eller dess omedelbara realiserande) för ögonen hela tiden. Om inte annat för att den samtida ekonomiska verkligheten med stora privatiseringar och ökad konkurrens mellan medborgare är lågintensivt skadlig och bidrar till en giftig kultur där ökad köpkraft riskerar bli den enda politiska vision som får gehör, med ett utarmad samhälle och dubbel utslagning av de som hamnat utanför som följd.

Du får ett liknande problem med volym som mål. Men det här är inte planekonomin Sovjetunionen som kreativt behöver möta statsmaktens bud på kreativa sätt. Risken för att man konstgjort ökar priset för att nå ett politiskt mål känns liten, om inte annat för att med allt för höga priserna mot den internationella konkurrensen så kan du inte realisera de värdemål som satts upp ändå. Och europeiska kommissionen är nog inte jätteförtjusta i idén att värdefulla kretsar hamnar i förvar för att tillgodose politiska mål. Det fick man nog av under unionens unga dagar när den tidiga jordbrukspolitiken gav utslag i stora varulager för att nå ett politiskt uppsatt prismål på jordbruksprodukter bland medlemsländerna.

Det finns ingen meningsfull konflikt. Kan man sänka utsläppen i de smutsigaste sektorerna, låt säga genom utfasandet av kolkraften och kraftigt sänkta trafikutsläpp, finns det gott om utrymme för utbyggd produktion i andra sektorer. Om inte annat så kräver ju många sektorer också kretsar för att driva de tekniska lösningarna som på sikt kan bidraga till sänkta utsläpp genom batteridrift eller effektiviserad resursanvändning.

Av allt skit EU satsat pengar på så måste det här ändå ses som något bra, däremot har jag extremt lite tillit till att EU inte kommer dribbla bort den här satsning i olika former av bidrag där största delen äts upp av administration. Söker själv en del EU bidrag i jobbet för diverse forskning projekt, mer administration i dessa projekt än forskning kan jag bara säga.