Reportage: På besök bland Sveriges snabbaste superdatorer

Förstår inte riktigt hur det är relevant till det jag skrev.

Det är klart att Ampere inte är Nvidias sista serie. Det kommer dock vara samma sak med kommande produkter att korten behöver gå till andra saker än till privatpersoner.

Om det är stil och utseende som prioriteras så tycker jag personligen det är svårt att slå en Parsytec GC. Bilden visar max-konfigurationen (byggdes aldrig). NSC har som jag nämde tidigare en men den var bara 1/8 av det ni ser på bilden (fyra kuber hög, två bred, en djup).

Cray X-MP:n har inte gjorts om. Den såg ut så inklusive sittdynor. Maskinen flyttade för flera år sen till nordöstra entrén på B-huset. Den har uppgraderats med ny vinyl på sittdynorna. Cray C90-skalet som länge stod i trapphuset i Kåkenhus på campus Norrköping har tyvärr gått till skrot. Det finns en Cray-1A någonstans i tekniska museets gömmor.

Cray T90 var också en vacker maskin. Lite av ett altare. Det är bara att ställa dit ljusstakarna och bönekudden framför. (skåpet bakom är för kylutrustning med ett skvalande "saftkylarfönster".)
https://www.engabreen.se/wordpress/skw8da/uploads/2014/06/T916.jpg

Sen hade väl WOPR helt ok design.

Vid en omstart av en sån här maskin, hur lång tid tar det?
Förstår att det inte är tänkt att startas om men 100% upptid är det inte många som klarar år efter år.
Otroligt snygg anläggning måste jag säga och det är kul när man även lägger lite på design även om den biten har noll betydelse för uppgiften maskinen ska utföra.

Tackar för utförligt svar.

Bakplanet på en Cray 1 eller Cray X-MP bestod av partvinnade trådar. Tänk att du har en "rack-rad" av kretskort. Sen kröker du raden till en cirkulär form. Du får kortare avstånd på baksidan och sålunda kortare trådar. Längden på trådarna är viktigt här. Latencyprblem fixas genom att justera längder på trådar. Sen är ord-längden i dessa datorer 64 bit. Inga "bytes" existerar här. Många trådar blir'e. Utrustningen för vätskekyla och el (pumpar, transformatorer, etc) var tunga och placerades på golvet framför. Det blev "sittbänken". Grunden var en funktionell design. 19''-rack som AT&T etablerade för telekom-utrustning har aldrig varit varken bra eller passande för datorutrustning, speciellt inte för HPC. Hur kul är det att brottas med rails och knepiga rack-profiler som inte passar ihop?
https://www.digibarn.com/collections/systems/crays/cray1/portrait/DSC08221.JPG

Är det märket i bordsytan eller märket i pannan som är "benchmark"?

Jag trodde vid första anblicken bilden föreställde en höskulle med massa hö innan jag såg att det var tråd. Tyckte det kändes konstigt att visa en bild med hö. 😂😂😂
Har byggt elskåp tidigare och så där drog inte jag kablarna heller men vi hade inte fullt så många heller😀

Ja, man kan ju börja undra varifrån uttrycket "haywire" kommer ifrån. Att försöka göra det ordnat och städat kunde lätt göra att överhörningen blev större. Framför allt skulle det tagit betydligt längre tid. Du måste tänka på det var inte många maskiner totalt. Cray sålde lite över 100 stycken Cray-1A. Men jag håller med, det är i paritet som att kabla allt i ett elskåp med blå EK.

Det är så man gör, 24v ska vara blått men i elskåp är de iallafall märkta i båda ändar. 😀

Det där med märkning av kablar är jag ganska luttrad av. Nuförtiden struntar helt hur märkningen ser ut bara att den är unik och densamma i båda ändarna av förbindelsen. Så att man klippa bort ändarna om den inte funkar.

24v. ok. Jag tänkte 400V när du sa elskåp. Det kittlar lite mer om man råkar koppla fel. NSCs UPS-anläggningar genererar redigt stora strömmar ner i jordspetten, så någon rimlig jordfelsbrytare är ganska omöjligt.

Styrskåp eller automationsskåp hade kanske varit mer rätt beteckning då det mer eller mindre bara innehåller en matning på 230v och sen resten 24v. Givetvis är det lite olika i olika skåp. 24v är ju inte så farligt om man inte tänker på all elektronik som kan gå åt pipan vid en kortslutning. Kan tänka mig att det blir lite mer power i anläggningen du tänker på.

Vårat ställverk övervakar jordfel på många olika punkter. Det stämmer att UPS-system skapar lite kul jordströmmar (kring 10-20A i vårt fall med en total kapacitet på max 1200KW / 1700A).

Först: NSC "förlorar" pengarna vare sig man använder systemet eller inte. Vi säljer inte tid på systemet. Det är fritt att använda för de som får tilldelad tid på systemet.

Systemet kommer inte alltid vara fullbelagt. Men när det är fullbelagt, är det heller inte tillgängligt med kort varsel. Tillgänglighet är ju ett värde i sig.

Ett sätt att se på det är väl att ta kostnaden för investeringen plus drift och slå ut det på livstiden. Nu har vi service och support på Berzelius på fyra år hittills så låt oss göra ett överslag på det: 150 mkr + ca 30 mkr på 4 år med 8760 timmar per år. Det ger 85.60 kr/minut. Men det blir helt fel att tänka så om du inte är ett företag som måste täcka kostnaden av sina investeringar.

För att utveckla din fråga lite längre: NSC är ständigt drivet av att generera ett så stort värde som möjligt av de pengar och medel NSC förfogar över efter de ramar som vår instruktion tillåter. På konto gör pengar ingen nytta. Vi installerar och underhåll system och utbildar och hjälper forskare att nyttja dessa system för att komma fram till storslagna forskningsresultat på alla sätt möjligt. Vi når inte alltid till den nivå vi själva vill men NSC har ett gott förtroende hos användare och partners.

Priset är det du betalar. Det kan du räkna i pengar. Värdet är det du får. Det kan du aldrig räkna i pengar.-