Hur få hjälp med sjukvård då man bara skickas vidare?

Detta är ett problem då det inte finns tillräckligt med läkare och sjuksköterskor. du få folk att utbilda sig med till detta yrke. men med hur dåligt betalning är för SKK och USK så vill ingen göra det. det blir lite av en ond cirkel där.
ochså vinsten in vården få vara max 2% av alla tillgången som företaget har senaste jag hade med det att göra. vet inte om reglerna har ändrats.
men båven i denna fallen heter privatiseringen. privata bolag gör allt för att fuska sig runt reglerna för att göra mer vinst. har varit med om detta. så enklaste lösningen där är att tar bort privatiersingen.
och åter igen. problemet ligger i att hela vården är underbenannat och överbelastet somtidigt som uppifrån politikerna få vi hela tiden bara höra att vi ska spara på alla håll och kanter.
men ingen vill ju lägga mer pengar på vården då det inte generera någon vinst.

Det är så det fungerar, handlar till stor del om dåliga rutiner också. Extremt mycket tid och pengar slösas på att man inte satt upp vettiga flöden av patienter, operationer som kunnat undvikas med ett vettigare flöde blir tvugna att göras osv. Tillsammans med korrupta politiker som bränner skattepengar (Karolinskahärvan) blir det en salig soppa.

Har i princip slutat gå till vårdcentralen för saker som är viktiga, går via sjukvårdsförsäkring istället så hinner man lösa problemen innan de blir för stora. Trist att det skall behövas för att få adekvat vård men så är det tyvärr idag.

Men gud vad sjukt! 12 personer är väl typ vad som finns på en liten gymnasie skola. Och så ska det täcka hela södra Sverige?!

Att frihetsberöva folk är en ganska stor åtgärd.

Det är inte samma sak som att öppenvården inte kan hjälpa till. Sluten tvångsvård är svårt vem du än pratar om.

I dagens Sverige måste man vara kärnfrisk för att orka med att vara sjuk. Neddragningar på de svagaste i samhället har pågått i decennier och man märker hur illa det är ställt först när man själv konfronteras med eländet.

Då har ändå läkarfacket lyckats med bedriften att strypa utbildningsplatserna på universiteten för att hålla uppe sina egna löner av rädsla för arbetslöshet samt högre konkurrens. Det är förmodligen den yrkesgrupp med lägst arbetslöshet totalt sett.
Jag känner en drös med bekanta som flyttat utomlands och betalar dyra summor för att läsa till läkare, så att det skulle finnas någon brist på intresse för just läkaryrket är skitsnack och intagningspoängen delar inte den bilden.

Sveriges välfärd kommer troligen förändras till det sämre dem kommande åren, precis som pensionerna kommer fortsätta försämras. Mycket ligger i Sveriges svaga ekonomi, svag tillväxt, hög skuldssättning, hög arbetslöshet och generellt sett hög taxering internationellt.

Tyvärr är det så att många som gå läkarutbildningen i sverige efteråt antingen gå utomlands för att få jobb eller låter sig anställa via bemanningsföretag då lönen är högre då. men det förändra inte läget att sjukhus, vårdchentraler och mycket mer sakna läkare och är tvungna pga bristen att hyr in dem via bemanningsföretag.
sen är ju läkare bara 1 yrke av många i vården. och personalbristen råder i alla yrken i vården. inte bara läkare. ju längre ner i löne-listan du kommer destå mer folk saknas. men budgeteringen gör att det inte anställs mer folk.

"Man skall vara frisk för att orka vara sjuk"

Kan av egen erfarenhet säga att det tycks bero väldigt mycket på vilken läkare man får och hur det hela går till.

Har varit under neurologisk utredning nu under ca 3 år, resan startade dock redan i slutet av januari 2018.

För att hålla det någorlunda kortfattat så blev jag inte tagen på allvar, det var mer "du är utbränd/deprimerad". Min "tur" i det hela var när jag fick träffa en psykolog som rätt snabbt insåg att det låg fler/andra saker under detta. Det slutade med en remiss till Neurolog, vilket tog väldigt lång tid och slutade med "Du är förkyld, inget annat fel, gå hem". Jag skojar inte när jag säger att det mötet tog 5 minuter.

Dock börjar jag "prata" konstigt (muskler i halsen slutar fungera) och halva ansiktet förlamas (utöver de andra symptomen/sjukbild), skickas till Öron/Näsa/Hals i Jakobsberg där läkaren känner sig osäker och skickar mig vidare till Karolinska Öron/Näsa/Hals cancer avdelning. Där tas det på riktigt allvar direkt, både magnetröntgen och skiktröntgen samt biopsi i halsen. Tackar denna läkare än idag för att hon fick bollen i rullning på allvar då HON tar tag i det och skriver/ringer till Danderyd neurologi och frågar vad fan de håller på med. Får ny tid och behöver bara vänta 3 månader. Träffar en annan neurolog som direkt frågar: "Vem skickade hem dig utan vidare utredning?".

Sedan börjar en lååååång resa inom neurologisk utredning med en massa olika professorer och överläkare då mitt fall tydligen gick från "inget är fel" till "högst intressant fall" där min nuvarande status är "en ännu okänd neurologisk sjukdom".
För tillfället inväntas svar från "scanning av ditt genom mot alla kända neurologiska mutationer", samt att jag i samma skede blev "överförd" från Danderyd till Karolinska Neurologi specialist avd på Huddinge.

Utan denna psykolog och läkare på karolinska hyser jag inga som helst tvivel på att det hade gått "helt åt helvete" och jag hade definitivt inte varit där jag är idag med gedigna utredningar. Så rätt kort upprepar jag det jag skrev i början: att träffa "rätt" läkare tycks vara av yttersta vikt.

Problemet jag har nu är att när jag söker läkarvård är det ingen som "vågar" säga något eller gå vidare utan hänvisar allt till Neurologin.

Känner dock att jag skall lägga till att omvårdnaden av sjuk/undersköterskor har varit otroligt bra, det har alltid varit min erfarenhet trots att de i många fall är utarbetade eller underbemannade. Rakt av säger jag: Är Ni en sjuk/undersköterska är ni fan sanna hjältar och några av samhällets ryggrad!

Håller med om det första stycket. Det finns ett enormt intresse av att läsa till läkare och villkoren är förmånliga.

Gällande att Sveriges välfärd och sjukvård kommer försämras tyder det mesta på detta. Men däremot inte av de orsaker du uppger. Jämfört med de flesta länder ligger sverige högt gällande innovation, sysselsättning (bättre mått än arbetslöshet), skulder, tillväxt och vi framförallt höga skatter på vanlig inkomst som inte drabbar företagande. De stora problemen framöver är samma som för de flesta västländer: en demografisk utveckling med enorma mängder pensionärer, svårigheter med integration och klimatförändringar med alla problem det medför för hela världsekonomin. Vi har dock en mer sund demografi samt bättre potential att hantera klimatförändringar än de flesta jämförbara länder. Sen kommer det säkert komma massor med spännande utveckling inom sjukvård och teknik som kompenserar i viss mån.

Jadå innovationen är det inget fel på, men det mesta faller ändå i utländskt ägo relativt fort genom uppköp när det kommit lite vind i seglet. Kulorna större och gräset grönare. Nej sysselsättning är inget bättre mått, även om det får våra folkvalda att ställa sig i bättre dager.

Höga skatter på inkomst drabbar indirekt företagande, speciellt inhemsk sådan och att arbeta sig rik i Sverige är en chimär. För några år sedan hörde jag att servicesektorn ska stå för den nya tillväxten samt integrationen, blir ju svårt om ingen kan köpa en vit tjänst efter taxering.

Jag tror inte bara på försämring, jag tror på fullständiga reformer, det kommer oundvikligen.

Att den svenska modellen inte fungerar står väl helt klart, men att det skulle ha något med privatisering att göra är bara något som fått fäste i den svenska debatten.

När jag bodde i USA där vården är helt privatiserad så sökte vi oss vid ett tillfälle till akuten på ett närliggande sjukhus och fick fantastisk hjälp. Under min tid i USA hörde jag inte heller någon klaga på sjukvården.
Nu betalar man ju sin sjukvård med en privat sjukvårdsförsäkring i USA, så har man ingen försäkring så får man ingen hjälp. Det är egentligen ingen skillnad mot att regionen betalar för min sjukvård här. Alla är försäkrade och har nära gratis sjukvård i Sverige. Så att vården är privat och att det skulle leda till sämre vård är ju bara snack.

Jag vet inte hur betalningsmodellerna ser ut. Det är mycket möjligt att det är där problemet ligger. För man brukar få ett resultat som stämmer överens med hur belöningsmodellen ser ut.

Då min senaste ex-fru jobbade inom vården så var det något som vi diskuterade ganska mycket. Hon jobbade inom Region Skåne och tyckte att det var jobbigt. Senare bytte hon till en privat vårdcentral som hon tyckte hade ett mycket bättre arbetsklimat.

Min take på hur detta fungerar i Sverige är att allt ska lösas med mera pengar. Att processerna som används är av väldigt skiftande kvalitet struntar vi i. Vården måste vårda sin egen personal och sina egna arbetssätt. Att ge mer pengar till vård som fungerar dåligt leder kanske till lite mer vård, men också till mycket mer spill. Vi måste få det vi har att fungera och det görs förmodligen genom att involvera personalen, skapa mätvärden som faktiskt betyder något, antal patienter som upplever att vården gett dem en ökad livskvalitet, dvs du går hem nöjdare än du kom dit.

Vi som invånare måste också bli mycket bättre på att straffa de dåliga aktörerna. I Sverige är vi väldigt förlåtande. Vi fortsätter gå till samma bank fast de försämrar våra villkor hela tiden, det är ju så jobbigt att byta. Vi fortsätter gå till samma vårdcentral fast vi inte tycker att läkaren lyssnar, väljer vi en ny måste vi ju dra hela storyn igen. Så länge vi fortsätter gå till samma och de kan casha in pengar för dig som patient så lönar ju deras beteende sig.

Privatierat vård funka inte. det leder bara till att dem privata aktörer försöka gör det hela vinstdrivande. och det är alltid patienten som blir lidanade av det på ett o annat vis. jag har varit med om detta.
arbetsgivare som strunta i att betala skatt till personalen till skatteverket som sen försöker komma undan med att skilla på att skatteverket har slarvat och bränna upp dokument för att dölja detta.
Ont om pengar leda bara till att mans slita ut personal och sen när dem inte kan jobba mer så anställer man outbildat personal för att fylla på. klart att vården blir lidande då.
och nej tack, jag vill inte har sjukvård som i USA här. snacka om att behöva har råd med att vara sjuk.

Fast det är inte privatiseringens fel, finns gott om länder inom EU som både har stor utbredning av privata vårdgivare och vård som alla i befolkningen har råd med och får tillgång till.

Bara för att du varit med om något betyder det inte att det är en universell lag att det alltid måste vara så för att en vårdgivare är privat.