Ni som har jobbat eller jobbar i butik. Hur är det att bli ständigt "störd" av kunder?

Det är väl deras jobb ändå tänker jag

Det här alla gånger.
Finns inte mycket som är tråkigare än att fylla på en hylla, så fråga på du TS!

Det är förmodligen oftast mer uppskattat än jobbigt.

Det är ju det som är jobbet.

Enda gången jag verkligen störde mig på kunder, var när de valde att komma in 3 minuter innan stängning.

Jag har jobbat på Myrorna och tyckte bara det kändes bra att interagera med kunder. De enda gångerna det störde var ifall vederbörande var otrevlig eller på annat vis arrogant, men de absolut flesta jag träffade var mycket vänliga och uppskattade att man tog sin tid åt dem.

Jag älskar att hjälpa folk, så när jag jobbade i butik mer eller mindre aktivt lyssnade jag efter folk som verkade frågande och rörde mig närmare för att de skulle fråga om hjälp! Tror inte många tycker illa om det.

I perioder låg vi efter med varuplocken och 9 av 10 frågor handlade om att det var tomt på hyllan. Ju mer man blev störd desto fler hyllor blev tomma.

Med det sagt så gillade man ju att prata med kunder trots att det sänkte servicenivån.

Jag hade uppskattat en ödmjuk kund väldigt mycket (och många var sådana). 😊

Det bästa som kund måste ju vara när man lärt sig var allt är och kommer tillbaka efter semester eller nåt och dom har möblerat om hela affären😁

jag har jobbat på ica och hjälpte gladeligen kunder så kör på...

Själv letar jag i max 2 min sen frågar jag första bästa anställd..

Häromdagen frågade jag efter nåt så visade sig att den låg framför mig men längst ner på hyllan...

Jag har insatsen Daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och har en del av min sysselsättning i ett "Resursteam" som hjälper till med varuplock och frontning i en ICA Maxi-butik.
Jag blir bara glad när kunder frågar mig efter något, och tycker det är viktigt att kunna ge bra service och ha ett bra bemötande. Vissa kunder blir också väldigt glada av att jag tar mig tid att hjälpa dem. För några månader sedan sa en kund att "du får en tiopoängare för ditt trevliga bemötande och service", vilket jag blev väldigt glad över.

Då jag p.g.a. en autistisk diagnos har problem med ögonkontakt, och har märkt att kunder inte förstår att jag morsar på dem när jag säger "hej", så har jag tyvärr slutat heja till kunder jag går förbi. Men om en kund pratar med mig, är jag alltid trevlig tillbaka.

Lite OT: En lite trist sak är att många ur den ordinarie personalen är trevligare mot kunder än mot sina kollegor, i synnerhet oss i det här resursteamet. Det blir liksom vi med dem, men allt annat med jobbet gör att jag ändå trivs väldigt bra.

Du ska absolut inte känna att du stör. Det ingår i personalens jobb.

Varsågod!

Ja, det tycker jag. Men samtidigt förstår jag att du känner så. Jag var likadan innan jag själv började jobba i butik.

Bra inställning. Även om jag efter avslutat arbetspass går in som kund i butiken och någon morsar på mig så skulle jag morsa tillbaka även utan ögonkontakt. Men som du säger så är folk i sina bubblor. Det sker inte bara i butiker, utan lite överallt.

Ja tyvärr ser det ut så. Jag tror att ordinarie personal märker att vi i sådana här resursteam ofta är lite annorlunda till följd av våra diagnoser. Medan vissa kör sitt eget race och exkluderar oss, är andra övertydliga, lite som om vi vore nyinflyttade till Sverige och inte förstår språket, troligtvis för att de vill att vi ska känna att de bryr sig om oss.