Intel kan vrida upp lanseringspriserna med Core 12000-serien "Alder Lake"

Det är headline inflation, inte core inflation. Dessutom är det annual, så jämförelse med förra året då inflationen var för låg. Core inflation över två år ligger på ca 2,75% per år, vilket inte är vidare anmärkningsvärt. Före pandemin låg det här på ca 2,5%.

https://mobile.twitter.com/jack/status/1451733913961783299

Alltså vi har en extrem inflation just nu . Alla ser den om man tittar ordentligt . https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/prise...

Processorer blir såklart dyrare för att tillräckligt många inte behöver/vill ha dom för att få upp volymerna vilket alltid har varit förutsättningen för lägre priser. Det är inte konstigare än så.

Stämmer. Men det finns ingen anledning att förvänta någon skillnad i CPU prestanda i GeekBench 5 eller motsvarande benchmarks, de är mer till för att utvärdera CPU-kärnorna snarare än systemet som helhet.
Generellt sett är problem som är bandbreddsberoende inte populära för de lämpar sig dåligt för benchmarketing. Bandbreddsberoendet gör det svårt att sälja extra kärnor eller små förändringar i IPC. Här på Sweclockers verkar det rimligt att testa de nya minnessystemen med spel (och settings som minskar GPU:ns inverkan). Vi vet att både latens och bandbredd spelar roll, men - hur mycket? Hoppas på intressanta artiklar framöver!

Jag tycker inte den distinktionen är vare sig intressant eller relevant. Om inflationen låg på 49% så skulle det då fortfarande inte vara "hyperinflation", men lik förbaskat skulle det kännbart, katastrofalt..välj själv.

Använde Jack Dorsey ordet "hyperinflation" felaktigt? Det är möjligt, men som sagt, helt ointressant.

De flesta "läckor" är antaligen rena spekulationer.

Ändå rimligt att anta hög peak-effekt hos Alder Lake och "låser man upp" strömbudgeten lär det likt Rocket Lake dra en hel del. Men i nuläget är det rätt mycket en gissning.

I Intels fall är det lite lurigt hur man ska ställa sig till effektiviteten. Rocket Lake är ett lysande exempel på problematiken. "Alla" är rätt överens om att Rocket Lake är en power-hog, fast tittar man på SweClockers mätning visar det sig att Rocket Lake trots allt drar mindre än flertalet Ryzen modeller.

Klicka för mer information

Visa mer

Problemet här är att de som faktiskt köpt Rocket Lake kommer i många fall köra med "upplåst strömbudget". Detta inte minst då Intel specifikt säger att de inte ser upplåst strömbudget som överklockning (vilket står i kontrast till AMD Ryzens PBO där AMD specifikt säger att det är att likställa med överklockning).

Alder Lake lär fungera exakt på samma sätt. Vilket i sig inte är ett problem, mer än att Intel borde fundera på vilka signaler det sänder.

I princip alla tester som gjordes på Rocket Lake och vi får anta kommer göras för Alder Lake kör med "låst strömbudget", i det läget är till och med Rocket Lake OK-ish sett till absolut effekt (den har dock sämre perf/W ställd mot Ryzen 5000 även i detta läge).

Fast det folk kommer komma ihåg kring strömförbrukning är mätningar med upplåst strömbudget. Segt för de som testar, men egentligen borde man behöva testa dessa plattformar i både med "låst" och "upplåst" strömbudget då Intel själva anser att båda är konfigurationer de officiellt stödjer. Vilken man man sedan väljer att köra beror på om man bara är ute efter maximal prestanda, eller om man också bryr sig om perf/W.

6-wide font-end är ändå en indikation att med upplåst strömbudget och än mer vid överklockning kan man nog vänta sig att Alder Lake äter elektroner likt hur en blåval sveper i sig krill...

De flesta strategier har sina för och nackdelar. Vet inte om Nvidia justerar sina priser direkt, AMD har också allt mer gått mot att hålla en fast pris. Man ser en nedgång i pris när generationen efter kommer ut, men det är nog mer en effekt av att handlarna väljer att sälja ut det lilla lager man sitter på innan produkten blir hopplöst att sälja. Verkar t.ex. som en del butiker har lite rabatter på 11900K, den kommer bara var "het" i Celsius räknat efter 12900K lanserats...

Tror de flesta vill nå en punkt där deras produkter håller en rätt fast prisnivå under hela den tid de är aktuella. Annars skapar man bara en form av Osborne effekt: bättre att vänta på att priset går ned, vilket tillslut då bli, lika bra att vänta in nästa produkt...

När Pentium 4 och Athlon 64 fightades så växlade de fram och tillbaka vem som låg i toppen av populära benchmarks. Intel hade under ett par år $999 som prispunkt för den snabbast Pentium "Extreme Edition". Dessa EE modeller kan inte likställas med dagens HEDT, de var i praktiken bara de absolut mest hårt binnande varianterna av den vanliga produkten. De klockade typiskt några hundratals MHz mer än modellerna under (men fanns typiskt några modeller >$500).

AMD hade både socket 754 och initialt socket 939. Socket 939 kan i någon mån ses lite som dåtidens HEDT, även om det i praktiken knappt var någon prestandaskillnad hade ändå socket 939 dubbel bandbredd mot RAM.

Toppmodellerna av 754 CPUerna introducerades typiskt på mellan $700-750 medan toppmodellerna för socket 939 hamnade ovanför $1000 strecket.

Min gissning är att i lägen när det är strid på kniven kring vem som hamnar överst i populära benchmarks, något som PR-mässigt är superviktigt, tar Intel/AMD till allt de kan komma på vilket rejält driver upp priset på modellerna de till viss del bara tar fram just för att vinna benchmarks. Men även ger generella prisläge under Althon 64 / Pentium 4 tiden påminner om idag, d.v.s. det finns en hel del "vettiga" modeller runt $500 strecket.

Angående det andra. Är två saker, dels insåg jag en tankevurpa jag gjorde: en USD var ju rejält billig när Sandy Bridge släpptes vilket gjorde att populära gaming CPU-modeller som i5-2500K kostade faktiskt bara ~2000 kr inkl moms medan motsvarande modeller ligger närmare 3000 kr idag.

Fast sedan har vi "motsvarande model". Intel/AMD har idag rent tekniskt 4 nivåer, 3/5/7/9. Men rent praktiskt verkar det vara (minst) en nivå för mycket och kollar på deras senaste släpp (Rocket Lake samt Ryzen 5000) finns överhuvudtaget ingen nivå 3 längre.

Så det som tidigare var i3/R3, d.v.s. instegsnivå, är i stället i5/R5. Ur det perspektivet har priset på grundnivån skruvats upp. Lika så var i7 under lång tid toppnivån och den låg från Sandy Bridge till introduktion av Skyle på $320-$350, idag är toppnivån bra mycket högre. Rätt mycket hur det såg ut under P4/Athlon 64 tiden.

Konkurrens kan ge lägre priser. Men kikar vi på CPU-marknaden verkar det primärt hända när Intel/AMD har produkter som är hyfsat nära, men det finns en självklar ledare. Vi lär inte ha fått i5-11400 (som rent prismässigt gör i5-11600K och 5600X till rätt poänglösa) så tidigt som nu blev fallet om i5-11600K konsekvent hade "vunnit" benchmarks mot 5600X, då hade den lanserats någonstans i mitten/slutet av livscykeln.

Nu är det mycket roligare att följa nyheterna när det är strid på kniven, men vill ha lägre priser ska man nog sukta efter en lite mer skev konkurrenssituation.

I läget när en tillverkare i praktiken konkurrerar med sig själv, likt hur Intel gjorde med Sandy Bridge och ett par generation och hur Nvidia ibland gjort samt hur Apple nu gör på laptop-sidan, tendera faktiskt priserna ligga lite lägre!

Ett stor problem man har här, gissar jag, är att det blir svårare att bygga hype i ett sådan läge: folk vill ha en X mot Y fight, det får dem mer engagerade!

Aha, var inte så insatt på den tiden- tror det var först runt pentium D och Core-arkitekturen som jag började ha mer förstånd än "köp x det är bäst!" typ, och i core arkitekturen var det ju lite mer skillnad mellan entre-level, EE och C2Q, även om det egentligen inte vart något som spelade stor roll för gaming vilket var mitt huvudsakliga intresse.

Kan tänka mig att när hela utbudet är fokuserad på en mogen enkärning arkitektur så blir det till slut binning och klockfrekvenser över allt annat, och då går ju priserna upp då man inte enkelt kan öka enbart mängen chip som når upp till kraven för toppmodellen.

Men ja, för budgetbyggen har ju AMD varit väldigt trevligt fram tills 5000-serien just för att processorer som 2600 och 3600 är ruskigt kapabla ändå om man inte kräver toppprestanda och har kostat nästintill inget (köpte en R6 2600 för 1790kr ca ett halvår efter release). Samtidigt är det inte superkonstigt att de fokuserar på modeller som går för mer med tanke på hur situationen med TSMC 7nm ser ut.

Mjo, har svårt att få klart för mig hur nödvändigt nivåer som i3 och r3 egentligen är- det känns på sätt och vis som att det nästan enbart är värt för "gamers on a budget" egentligen då det som sagt inte verkar vara någon större försäljning av stationära datorer för generellt bruk. Om man bygger någon slags workstation så känner ju i3/r3 rätt meningslöst, så nischen har varit gamers som vill ha så billigt som möjligt, under DX11 perioden där höga single-core boosts vann varje gång. DX12 börjar nu faktiskt bli viktigt så tror att eran där i3 var kung för spel inte kommer återvända någon gång snart.

Det finns ett enda argument för 5600G över intels billigare grejer- du kan faktiskt typ spela nya spel på den utan GPU.

Fram tills 8000-serien så känner jag att intel på gjorde lite least effort på desktopsidan på något sätt- jag körde på en i7-950 bra länge, och trots att det kliade i fingrarna för att uppdatera så kunde jag inte se något riktigt värde i att byta förrän 5820K. Det tog tills 8700K för intel att komma up med något med mer än 4 kärnor utanför server/hedt.
Nu har både AMD och intel flyttat ner saker som tidigare skulle hamnat i en HEDT-plattform till konsumentsidan, precis som nvidia flyttade Titan ner till Ti, och sedan typ Ti ner till vanliga x080.
På så vis har vi en större range av saker som anges vara "konsumenthårdvara" även om priserna kanske säger något annat.
Det faktum att man kan köra till exempel en 5900X eller 10900K utan att behöva köpa in sig på HEDT om man inte absolut behöver det är rätt schysst, i min åsikt.

Vad gäller billigare gaming-hårdvara så säger vad jag sagt i andra trådar- hoppas som fan att det kommer någon form av striktare styrda prebuilds, säg "Steamdesk" kanske, som ger en generöst prissat låda med komponenter som blir "basnivå" för gaming och tillåter striktare anticheat. PC-versionen av konsol helt enkelt.

Du har nog rätt i att en mer skev konkurrens ger bättre priser - ser man ju rätt tydligt på prissättningen hos AMD för två år sedan jämfört med idag. Vad jag är mer på min vakt mot är när en sådan skev konkurrens pågår för länge, exempel nedan.
Å andra sidan så är detta då mer en diskussion om vad man prioriterar så att säga- jag använder flertalet datorer dagligen väldigt mycket, jag har inte något problem med att betala för hyfsat dyra komponenter, men givetvis använder inte alla sina saker på samma vis, och prioriterar olika.

Nvidia - Anti-Competitive, Anti-Consumer, Anti-Technology
Intel - Anti-Competitive, Anti-Consumer, Anti-Technology.

Undrar hur lång nedräkningen blir till en tredje sådan video för AMD om Alder Lake inte lyckas både ta ledningen och hålla den mot Zen4. Jag undra också om det inte är hög tid för de utmärkta arkitekturer som verkar finnas på den mobila sidan att börja ta sig in även på desktop - mac mini m1 var väl första steget.

Ja, priserna på hyrbilar, tandpetare och fingerborgar har minsann sjunkit så vi har inte så hög inflation.

I verkligheten kan vi dock se en högre inflation. Bensin, el, boende, elektronik, m.m har dragit iväg rejält i pris. Det vill säga, inflationen syns tydligare i familjernas plånböcker än i siffrorna som redovisas.

Poängen är närmast att Dorsey inte vet vad han snackar om. Men det är ju inte vidare förvånansvärt - han har ju ingen som helst utbildning eller bakgrund inom ekonomi, så jag vet inte varför man ens skulle lyssna på honom.

Vi är alltså inte ens nära nån hyperinflation, utan i USA är man till och med inom Federal Reserves inflationsmål på i medeltal 2% på sikt, på grund av att core inflation låg nära noll ifjol.

Vadå verkligheten? Inflation är inte ökande priser på vissa produkter, utan en allmän ökning av prisnivån i ekonomin. Bara för att bensin, el och elektronik blir dyrare så betyder det inte att de allmänna priserna stiger. Det finns en orsak till att varken bränsle eller el räknas in i inflationsindexen - de är volatila och beror överlag inte på beslut inom finans- eller penningpolitiken.

Sen så förnekar jag inte att priserna inte skulle stiga inom vissa områden, men det beror inte på inflation, utan på en obalans inom utbud och efterfrågan, främst på grund av flaskhalsar inom produktionskedjorna och ojämn efterfrågan.

Du ser ingen skillnad på om prisökningen sker på produkter och tjänster få utnyttjar kontra produkter med hög efterfrågan?

Effekten av det sistnämnda bli att gemene man får markant mindre pengar kvar i slutet av månaden vilket gör att den upplevda inflationen är klart högre än den modell man valt att mäta och redovisa.

Och hur skulle bränsle- och elpriser inte bero på politiken? Skatt på momsen ringde.

Äsch då, bara för att mer än halva priset styrs direkt via skattsedeln betyder det inte att det är politiskt, eller nåt sånt.

Du missförstår mig. Det jag säger är inte att människors liv inte påverkas av högre priser, utan det jag säger är att prishöjningarna i fråga inte är på grund av inflation, utan på grund av problem i produktionskedjorna. Du kan ha deflation och ändå ha sjunkande levnadsmarginal på grund av stigande priser, men då är det på grund av att vissa produkter blir dyrare, och inte att kronans köpkraft minskar.

Inflation är alltså ett mått på allmänt stigande priser. Det är inte ett mått på om du har mer eller mindre kvar på kontot i slutet av månaden, utan en måttstock som centralbanker och stater är intresserade av eftersom det säger något om hur nationalekonomin kan/bör styras. Om priserna stiger på grund av att fabriker i Kina är stängda och det sitter en halv miljon containers utanför hamnen i LA så är det ju inget som riksbanken eller staten kan eller borde göra något åt, men om det beror på en överhettande ekonomi (vilket leder till inflation) så borde ju räntor och vissa skatter höjas för att kyla ner ekonomin.

Det är alltså olika fenomen, med olika följer och olika lösningar.

Att sen människor inte förstår sig på skillnaden mellan inflation och upplevd inflation är något annat. Men det är som att säga att de flesta tror de kör med högre hastighet om det blåser hård motvind - hastigheten är ändå den samma.

Bränsle och el påverkas förstås av politiken, men det är priser som flukturerar kraftigt. Oljepriserna kan ju enkelt stiga eller sjunka med 50% på några månader, utan att staten eller riksbanken har gjort något alls. De ändringar som händer i priset på bensin eller el är minimala och förutseeliga. De säger inget om hur nationalekonomin ligger till, eftersom de inte påverkas av saker som händer i nationalekonomin.

Man måste komma ihåg att inflation inte mäts för att säga något om hur folk upplever sin ekonomiska situation.

Skatten på bensin och diesel höjdes så vitt jag vet senast för två år sen. Varken förra årets låga priser eller dagens höga priser beror på beskattningen.

Jag tyckte QHD räckte, men med stöd för upp till165MHz samt lätt HDR och alla synkar (Amd & Nvidia)

165MHz är ändå en rätt fräsig uppdateringsfrekvens på en skärm