Plötsligt satt bakom privat IPv4... (Bahnhof)

Money talks, och jag antar att stadsnäten tar betalt för att operatörers trafik ska få åka på deras fiber.

Men ja, jag håller med dig i sak. Vi konsumenter sitter också i en rävsax. Sverige ligger sjukt dåligt till ur internationellt perspektiv med implementeringen av ipv6. Sverige har 10,53% "adoption" jämfört med tex tyskland på 55,26% eller USA med 46,13%.

Kan potentiellt ha att göra med att Sverige var sjukt tidigt på internet-bollen och ligger på plats 3 i världen med antal ipv4 adresser per invånare, strax efter vatikanstaden och USA. Men det är fortfarande sjukt irriterande, vi som ligger så långt fram tekniskt generellt lever fortfarande i stenåldern med ipv4 och CGNAT.

Märker det även på jobbet "varför ska vi sätta upp tjänsten i ipv6? Ingen använder ju det ändå.". Sjukt irriterande.

Min poäng är snarare:
Vad har operatören att hota med? Att dra sig ur att leverera sina tjänster i det stadsnätet? Vem förlorar i så fall på det?
Stadsnätet har ett antal andra operatörer som kunderna får välja på istället, där de tjänar samma pengar ändå, men operatören som lämnar förlorar sina kunder.

Det låter misstänkt likt ett monopol, var inte det det som "Stadsnät" skulle göra att man inte fick, leve valfriheten, etc?

(Den som känner mig vet så klart att jag sedan lång tid tillbaka är stark motståndare till den här sortens monopolistiska kommunikationsoperatörer.)

Hur många handlar det om som behöver statiskt eller publikt IP, som privatperson speciellt? Jaja, vi här på Sweclockers kanske tycker det är bra, men på det stora hela måste det vara ganska få? (Jag har själv inget behov, nu, körde en websida på min dator för längesen, men det var då det)

50 kr låter alltså lite mycket. Låt det kosta 10kr...det borde väl sålla bort dem som inte behöver det men inte spela någon roll för den som vill ha mer möjligheter.

Det är bara en tidsfråga innan även befintliga kunder kommer behöva betala för det, när deras nuvarande avtal går ut. Jag fick även ett mail för någon vecka sedan om att de kommer höja priset med 50:- från april, så snart blir alltså bredbandet 100:- dyrare. Då kan man fråga sig om det verkligen är värt 100 - 150:- mer än vad konkurrenterna tar för samma tjänst.

Ja du, det här med prishöjningarna är ren bullshit från deras sida. Fick också mail om att de kommer höja priserna från April.
"Vi arbetar ständigt med att utveckla och förbättra våra tjänster och för att kunna göra detta behöver vi då och då se över våra priser."
Här i västra Sverige så har deras nät blivit sämre över åren, så vart exakt är dessa så kallade "förbättringarna" som de snackar om?
Jag överväger starkt att byta tjänsteleverantör. Om inte annat pga principen då de försöker ta ut 50kr extra från kunder som behöver en riktig IPv4.

Hur många handlar det om som behöver statiskt eller publikt IP, som privatperson speciellt? Jaja, vi här på Sweclockers kanske tycker det är bra, men på det stora hela måste det vara ganska få? (Jag har själv inget behov, nu, körde en websida på min dator för längesen, men det var då det)

50 kr låter alltså lite mycket. Låt det kosta 10kr...det borde väl sålla bort dem som inte behöver det men inte spela någon roll för den som vill ha mer möjligheter.

Alltså, man kan ha mycket att säga om IPv6 och dess brister, men att addresserna är svårlästa och svåra att förstå är nog det sämsta argumentet.

För det första måste ju IP-adresserna av nödvändigtvis bli längre när själva problemet med IPv4 är att det inte finns nog med addresser. Det går inte att gå runt.

Med IPv6 så är det alltid en väldigt tydlig vattendelare, i ett nätverk är de första 64 bitarna nät-delen, de sista 64 bitarna värd-delen. I typisk implementation behöver man alltså inte dela upp utifrån hur stora näten är. Och tilldelas man IP-adresser är det nästan alltid i block om /48. (65536 nät!)

Med IPv4 så vet du aldrig var ett nät börjar eller slutar, utan att för det första veta hur stort nätet är (alla nät i IPv6 är typiskt lika stora) utan att göra komplicerad subnät-matte. Eftersom IPv4-addresser är decimala så blir det väldigt mycket konvertering mellan decimal och binär om man ska veta t.ex. vilken som är den första eller sista addressen i nätet där addressen 192.0.2.123/29 ingår i, t.ex.

192.0.2.123, låt mig se, 29 bitar, 24 av dem är 192.0.2.123, d.v.s. 192.0.2 är en del av nätverks-addressen, men även 5 bitar av 123. 123 i binär blir... låt mig se... 127-4 = 0111 1011. Så första addressen i nätverket blir 0111 1000 eller 120. Och sista addressen blir 0111 1111 eller 127. Första addressen kan inte användas av historiska skäl och sista är directed broadcast (ipv6 har varken den ena eller den andra begränsningar) så användbara IP-adresser är 121-126. Ja men visst är det enkelt! (Självklart kan man använda en kalkylator, men om man måste använda en kalkylator för sånt här så är ju inte addresseringen enkel, vilket var hela poängen.)

Jämför med IPv6. Till exempel, är din IPv6-address 2001:db8:3333:4444:5555:6666:7777:8888 så är nät-delen de första 64 bitarna (eller de första 4 grupperna om 16 bitar), d.v.s. 2001:db8:3333:4444, och resten är värd-delen.

En funktion i IPv6 för att göra addresserna kortare är att man kan utelämna nollor genom dubbelkolon. Det får bara finnas ett dubbelkolon i addressen, vilket innebär att man utelämnat nollor. T.ex.:

2001:db8::1111:2222

Där är nät-delen 2001:db8:0:0, och värd-delen 0:0:1111:2222, lätt som en plätt.

Vad exakt är det som är svårt?

Det är lite svårt att memorera:

2001:db8:3333:4444:5555:6666:7777:8888
(nu råkar ditt exempel vara lite förenklat, sällan man får så enkla varianter, så ditt exempel kanske man kan memorera

Men visst, man får väl skriva ner istället

(Inget problem för mig personligen)

För hur länge sen beställde du?

Denna ändring gjordes väldigt nyligen och som jag nämnde i inlägget är det endast för nya kunder det är kostnad eller för kunder som ej haft publik innan.

Alltså, man kan ha mycket att säga om IPv6 och dess brister, men att addresserna är svårlästa och svåra att förstå är nog det sämsta argumentet.

För det första måste ju IP-adresserna av nödvändigtvis bli längre när själva problemet med IPv4 är att det inte finns nog med addresser. Det går inte att gå runt.

Med IPv6 så är det alltid en väldigt tydlig vattendelare, i ett nätverk är de första 64 bitarna nät-delen, de sista 64 bitarna värd-delen. I typisk implementation behöver man alltså inte dela upp utifrån hur stora näten är. Och tilldelas man IP-adresser är det nästan alltid i block om /48. (65536 nät!)

Med IPv4 så vet du aldrig var ett nät börjar eller slutar, utan att för det första veta hur stort nätet är (alla nät i IPv6 är typiskt lika stora) utan att göra komplicerad subnät-matte. Eftersom IPv4-addresser är decimala så blir det väldigt mycket konvertering mellan decimal och binär om man ska veta t.ex. vilken som är den första eller sista addressen i nätet där addressen 192.0.2.123/29 ingår i, t.ex.

192.0.2.123, låt mig se, 29 bitar, 24 av dem är 192.0.2.123, d.v.s. 192.0.2 är en del av nätverks-addressen, men även 5 bitar av 123. 123 i binär blir... låt mig se... 127-4 = 0111 1011. Så första addressen i nätverket blir 0111 1000 eller 120. Och sista addressen blir 0111 1111 eller 127. Första addressen kan inte användas av historiska skäl och sista är directed broadcast (ipv6 har varken den ena eller den andra begränsningar) så användbara IP-adresser är 121-126. Ja men visst är det enkelt! (Självklart kan man använda en kalkylator, men om man måste använda en kalkylator för sånt här så är ju inte addresseringen enkel, vilket var hela poängen.)

Jämför med IPv6. Till exempel, är din IPv6-address 2001:db8:3333:4444:5555:6666:7777:8888 så är nät-delen de första 64 bitarna (eller de första 4 grupperna om 16 bitar), d.v.s. 2001:db8:3333:4444, och resten är värd-delen.

En funktion i IPv6 för att göra addresserna kortare är att man kan utelämna nollor genom dubbelkolon. Det får bara finnas ett dubbelkolon i addressen, vilket innebär att man utelämnat nollor. T.ex.:

2001:db8::1111:2222

Där är nät-delen 2001:db8:0:0, och värd-delen 0:0:1111:2222, lätt som en plätt.

Vad exakt är det som är svårt?