Vilken bok läste du senast?

Dark Forest av Liu Cixin, andra boken i serien Remembrance of Earth's Past (Three-Body Problem).

Helt ok sci-fi, lite torr och inte så personlig och dåliga kvinnliga karaktärer. Tycker också den maler rätt mycket, i bitar rätt mycket samma snack och inte så mycket action. Men intressant huvudstory, episk och med några riktiga höjdpunkter. 4/5 sci-fi stjärnor. Läsvärd om man gillar storslagen episk och rätt torr sci-fi.

Senaste 100+ är olika Sven Nordqvist alster. Pettson och Findus in absurdum. Roliga, men inte längre. Läser om Röda Rummet på sommaren ibland, har en gammal läderinbunden version. Den åldras inte. Annars är nog senaste tegelstenen Dune innan filmen skulle ses. The Pickwick Papers av Dickens är en återkommande favorit också. Läser hellre om riktigt bra än nytt dåligt.

"Boken som ingen läste" - Owen Gingerich

En redogörelse för hur en astronomiprofessor jagar upp alla kända förstaupplagor av Copernicus verk om den heliocentriska världsbilden. Han tar upp alla marginalanteckningar som gjorts av andra kändisar som t.ex. Kepler och Tycho Brahe.

/hulle.

Läste senast Hyperion och läser nu Fall of Hyperion.

Hyperion har en lite unik berättarstil som fungerar. Sju personer ska på en mystisk ”shrike pilgrimage” och funderar på varför de är utvalda. De berättar sin historia en i taget för att få klarhet under deras färd. Genom berättelserna börjar vi som läsare förstå oss på världen, dess historia och dess krafter. Världen är detaljerad och fascinerande. Jag blev fast i boken redan vid första berättelsen och blev positivt förvånad när två av de senare berättelserna var ännu bättre.

Här är ett vackert litet klipp utan som hjälper er visualisera innan/efter läsningen. https://youtu.be/XSa87gyLY_8

Ljudboken för första boken är riktigt bra och är så kallad ”full cast”.

Girig Sverige av Andreas Cervenka.

Tycker Cervenka är lite väl negativ ibland men han har nog helt rätt..

Själv tycker jag nog att Cervenka inte var negativ nog kring vissa saker.

Men om en vill läsa en bok för att förstå hur Sverige har förändrats och varför under dom senaste ~25-30 åren så är det nog den boken en ska läsa.

Så mycket av annan utveckling i samhället har sina rötter i det han skriver om.

Hundraettåringen som tänkte att han tänkte för mycket
Av Jonas Jonasson.

Efter att ha läst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann för många år sen blev det dags för denna.

Jag tyckte boken hade bra humor omvälvat med allvar och ironi - samt några viktiga tankenötter om världen vi lever i.

Rekommenderas om man gillar humor, ironi och lite satirbetonat skrivande.

Gudfadern, inte första gången utan en bok som jag kommer tillbaka till titt som tätt - rekommenderas varmt

Kafka Förvandlingen för det var en uppgift i gymnasiet. Tror inte jag läst något efter det. Kanske en 91an eller Kalle Anka serietidning, men det räknas väl inte antar jag.

Nästan klar med White Tiger av Aravind Adiga. Innan det läste jag The Prince av Machiavelli. Inte så jätteimponerad av någon av dem.

En skatebok från när jag var typ 13, tror det är den senaste. Är 35 idag. ^o)

Frank Muller från 2005.

Den har jag icke läst. Har du lust att dela några tankar om boken och kanske lite kort vad den handlar om?

Haha, kul med en bibliotekarie som har lite koll!
Och det är en väldigt bra bok.

Jag läste Hundraettåringen för några år sen. Det händer inte överdrivet ofta att jag skrattar rakt ut på tåget, men Jonas Jonassons dråpliga pilsnersätt att skriva är underbart. Berättelsen i sig är så där härligt bisarr och sanslös, lite på samma sätt som Forrest Gumps öde skildras genom det karln upplever. Mördar-Anders kändes lite likadan. Märks det på något sätt i hans skrivande att det har gått nio år sen första Hundraettåringen och andra? Den första boken kändes så väldigt spetsig och alert, och jag tänker nästan att det bara kan bli sämre.

Jag är på upploppet av Vänligheten nu. Jag har inte läst några av Ajvides romaner förut, men väl novellerna. Baserat på det lilla blir jag bara mer och mer övertygad om att han gör sig allra bäst i novell- och kortromanform. Vänligheten är så hopplöst svullen och alldeles, alldeles för lång för sitt eget bästa. Hans främsta egenskap är kanske att skildra mellanmänskliga relationer, och det görs kanonbra i Vänligheten, men det behövs inte 710 sidor för det. Däremot är skrivglädjen ohämmad och språket frödjefullt,
så det är en fröjd att läsa av den anledningen. Finfin hängmattelektyr, men för mig har det inte blivit så mycket mer. Blir kul att höra vad du tycker om den.

Tack snälla!

Just det är ju något som jag uppskattar så mycket med Ajvide, att relationer och karaktärer och socialrealism liksom blandas med det övernaturliga.

Själva "storyn" behöver verkligen inte så många sidor på sig att berättas, men hans skildringar av allt det där vardagliga som är själva köttet på benen är det som höjer honom över mängden i mina ögon.

Jag hade verkligen inga som helst invändningar mot Vänlighetens 710 sidor, jag tyckte om karaktärerna och deras relationer osv. och tyckte om att spendera mycket tid med dom.

läser samma (kämpar mig igenom.. inget fan av King egentligen)

22/11 1963 av Stephen King

Engelskläraren Jake Epping får ett märkligt uppdrag. En döende vän har hittat en port till det förflutna på lagret till sin servering. Kliver man ut på andra sidan är klockan 11.58 den nionde september 1958. Varje gång.Det uppdrag Jake får består i att förhindra mordet på Kennedy, eftersom vännen har härlett nästan allt ont som drabbat världen till just den händelsen.Efter en "provtur" accepterar Jake.

Utan att avslöja för mycket...