Det är förväntade temperaturer på enskilda kärnor när man har så hög effekttäthet. Att du har 30° idle och slangarna och rad inte är så varma betyder med största sannolikhet att du har god överföring (och kapacitet) och att flaskhalsen är kärnorna, helt enkelt mycket effekt på liten yta.
Man kan lattja med olika loadlines för att få lägre stabil voltage vid load. Lite bakvänt kanske det låter, men ju mera man låter spänningen falla vid load i förhållande till idle, ju lägra spänning behövs under load. Har man hög loadline kalibrering så ser det ut som om man har stabilare spänning när man kollat sina sensorer, men i verkligheten så har man både högre spikar och djupare dalar på spänningen som sensorerna inte hinner med men som oscilloskop hade plockat upp.
För att få ner effekten vid load, se om du kan byta högre idle-spänning mot lägre load-spänning.
Exempel med hittepåsiffror: Hellre 1.40V vid idle och låta spänningen droppa till 1.25V vid 165A ström än att ha massa LLC som ger 1.33V idle och håller 1.31V vid load. Inte nog med att man drar mer effekt vid load då uppenbart utan vid initial load så finns risk att VRM'en inte hinner med och att spänningen hinner droppa 100mV blixtsnabbt innan VRM'en börjar kompensera upp spänningen. Potentiellt droppar spänningen då lägre än minimum stabil spänning för given frekvens.. Och värre är sedan när load'en slutar tvärt; då har VRM'en kämpat för att hålla en hög spänning men helt plötsligt är källan till spänningsfallet (load'en, allt switchande inne i cpu'n) borta och du får en spänningsspik istället, på kanske 1.55V innan VRM'en hinner fatta att loaden är borta och slutar switcha sina mosfet's i på-läge.
Att låta spänningen falla vid load är en mycket bra idé och gör så en hel del by default också.
Sedan är det bra att ha en tillförlitlig spänningssensor att kolla på: många moderkort visar kärna 1's VID som CPU Vcore och det är inte alls matningsspänningen utan den spänning som cpun är programmerad att begära vid vissa inställningar, en viss spänningsdropp medräknad.
De allra flesta moderkorts spänningsregulatorer exponerar sina sensorer så att t.ex HwInfo kan läsa dem. De kan heta lite olika men heter ofta VR OUT eller något i den stilen. De är ofta mycket mera pålitliga och är närmare den spänning som processorn faktiskt blir matad med.
