Granne misshandlar sin sambo - vad kan jag göra?

Haha sist ja försökte ringa dit för ett par månader sen så fick jag en väntetid på 1.5h...

De har en app nu för 114 14 där man skriver in istället 😊

Hej,
Vet inte riktigt vad jag ska göra, så vänder mig till de kloka hjärnorna här på Swec.

Jag har sedan december ungefär (alltså i ca 4 månader, i skrivande stund) hört skrik, glåpord, dunsar och skrik i förtvivlan lite nu och då. Det är svårt att säga hur ofta, men säg kanske var tredje dag i snitt. Det är alltid samma sak: arg man skriker på kvinna, liten hund skäller frenetiskt, dunsar i golv eller väggar (svårt att säga vilket). Då och då hör man också skrik från kvinnan (tänk typen av skrik man ger ifrån sig när man är i nöd, eller när nån drar en i håret, om nu det ringar in det bättre). Det pågår som högst i fem minuter och sen är det i regel tyst i några timmar/resten av dagen. Så inte ihållande under någon längre stund.

Ljudet kommer från någon grannlägenhet, men jag har inte lyckats lokalisera vilken. Jag tror inte det är i min korridor, för nästan alla har flyttat in efter december och mig veterligen har ingen hund. Men i och med att jag hör dunsarna från stampande/tumult så borde lägenheten vara belägen på samma våningsplan som jag eller våningen över (om det nu inte transporteras via väggarna eller ventilationen, men det är svårt att säga). Min nuvarande arbetshypotes är att det är på samma våningsplan som jag men i granntrapphuset (min lägenhet ligger vägg-i-vägg med motsvarande lägenhet i trapphuset bredvid, så vi "delar golv", så att säga).

Jag känner mig maktlös i situationen och upplever det hela som sjukt stressande. Först och främst för att jag känner empati för kvinnan förstås, men också för att bråken nu börjat ske nattid, vilket gör att jag vaknar av dem och har svårt att somna om (speciellt om jag ringt 112 och ska släppa in poliser). Det har gått till den gräns att sömnbristen påverkar min arbetsförmåga. Dessutom har jag svårt att finna ro i mitt eget hem, då jag är "på spänn" inför att ska dra igång igen.

Vad jag gjort hittills:
- Lämnat tips till polisen två gånger
- Ringt 112 en gång under pågående bråk nattid (de skickade två bilar, men som sagt - bråken pågår bara i några minuter, så det hade hunnit tystna innan de kom och vi lyckades inte lokalisera lägenheten)
- Ringt Kvinnofridslinjen och beställt informationsmaterial från dem som jag kommer tejpa upp i trapphusen (har inte kommit än)
- Spelat in ljudet från ett bråk, där man hör både hundskallen, dunsarna och kvinnans förtvivlade skrik (spelade upp det för polisen när de var här)
- Kontaktat en granne och frågat om hen vet varifrån ljuden kommer (har inte fått svar ännu, hörde av mig för ~1h sen)
- Försökt bena ut vilken lägenhet det kan vara genom uppgifter på Ratsit (hur länge folk bott på adressen, samt huruvida de har en hund och i så fall vilken sort. Av hundskallen att döma låter det som en liten hund).

Jag inser att jag kanske framstår som en tokstolle som lägger näsan i blöt. Men fan, kvinnan är ju i nöd! Sådär ska man inte behöva ha det!

Tips på hur jag ska hantera situationen mottages tacksamt.

Hej,
Vet inte riktigt vad jag ska göra, så vänder mig till de kloka hjärnorna här på Swec.

Jag har sedan december ungefär (alltså i ca 4 månader, i skrivande stund) hört skrik, glåpord, dunsar och skrik i förtvivlan lite nu och då. Det är svårt att säga hur ofta, men säg kanske var tredje dag i snitt. Det är alltid samma sak: arg man skriker på kvinna, liten hund skäller frenetiskt, dunsar i golv eller väggar (svårt att säga vilket). Då och då hör man också skrik från kvinnan (tänk typen av skrik man ger ifrån sig när man är i nöd, eller när nån drar en i håret, om nu det ringar in det bättre). Det pågår som högst i fem minuter och sen är det i regel tyst i några timmar/resten av dagen. Så inte ihållande under någon längre stund.

Ljudet kommer från någon grannlägenhet, men jag har inte lyckats lokalisera vilken. Jag tror inte det är i min korridor, för nästan alla har flyttat in efter december och mig veterligen har ingen hund. Men i och med att jag hör dunsarna från stampande/tumult så borde lägenheten vara belägen på samma våningsplan som jag eller våningen över (om det nu inte transporteras via väggarna eller ventilationen, men det är svårt att säga). Min nuvarande arbetshypotes är att det är på samma våningsplan som jag men i granntrapphuset (min lägenhet ligger vägg-i-vägg med motsvarande lägenhet i trapphuset bredvid, så vi "delar golv", så att säga).

Jag känner mig maktlös i situationen och upplever det hela som sjukt stressande. Först och främst för att jag känner empati för kvinnan förstås, men också för att bråken nu börjat ske nattid, vilket gör att jag vaknar av dem och har svårt att somna om (speciellt om jag ringt 112 och ska släppa in poliser). Det har gått till den gräns att sömnbristen påverkar min arbetsförmåga. Dessutom har jag svårt att finna ro i mitt eget hem, då jag är "på spänn" inför att ska dra igång igen.

Vad jag gjort hittills:
- Lämnat tips till polisen två gånger
- Ringt 112 en gång under pågående bråk nattid (de skickade två bilar, men som sagt - bråken pågår bara i några minuter, så det hade hunnit tystna innan de kom och vi lyckades inte lokalisera lägenheten)
- Ringt Kvinnofridslinjen och beställt informationsmaterial från dem som jag kommer tejpa upp i trapphusen (har inte kommit än)
- Spelat in ljudet från ett bråk, där man hör både hundskallen, dunsarna och kvinnans förtvivlade skrik (spelade upp det för polisen när de var här)
- Kontaktat en granne och frågat om hen vet varifrån ljuden kommer (har inte fått svar ännu, hörde av mig för ~1h sen)
- Försökt bena ut vilken lägenhet det kan vara genom uppgifter på Ratsit (hur länge folk bott på adressen, samt huruvida de har en hund och i så fall vilken sort. Av hundskallen att döma låter det som en liten hund).

Jag inser att jag kanske framstår som en tokstolle som lägger näsan i blöt. Men fan, kvinnan är ju i nöd! Sådär ska man inte behöva ha det!

Tips på hur jag ska hantera situationen mottages tacksamt.

Tänker sätta upp lappar från Kvinnofridsjouren i trapphusen. Jag hade tänkt lägga såna där små visitkort från dem i allas postlådor, men det avrådde kvinnan på Kvinnofridsjouren från, då det kan upplevas som en allt för tydlig markering att någon är dem på spåren. Hon menade att det är hög risk att han helt enkelt byter angreppssätt och då saknar man insyn helt. Hon rekommenderade generella lappar i trapphuset istället.

Mmm, Flashback brukar vara duktiga på att leta fram folk. Men också på att hänga ut oskyldiga, vilket inte känns så fräscht.

Har hittat att det finns en community-del i vår Boendeapp nu. Tänker att det får vara ett framtida steg om det inte blir bättre, där jag helt enkelt skriver något i stil med "Du som upplever våld i hemmet, det finns hjälp att få [telefonnumret till kvinnojouren eller nåt]. Du som hör något - ring polisen."

Yes, det är där jag letat. Tyvärr kan man inte filtrera enbart på hundar, utan man får gå in på alla som bor på adressen. Har gjort det nu och har bara hittat en med den typen av liten hund som jag föreställer mig kan vara aktuell i det här fallet. Sprang över till granntrappuppgången för att bekräfta att deras lägenhet ligger vägg-i-vägg med min, och det gör den förstås inte. 😓 Så verkar otroligt att det skulle vara dem, men jag vet inte.

Hade en liknande situation när jag bodde i lägenhet för sådär 20+ år sedan. Där var det en granne på ena sidan som tröttnade på allt väsen och plingade på dörren en fredagskväll hos de som bråkade. Vaknade tidigt morgonen efter av blåljuspersonal som bar ut en snubbe på bår, han var vid liv tack och väl.
Fick samma dag reda på vad som hänt och visade sig att killen som plingat på dörren hade blivit indragen i lägenheten och misshandlad till och från i princip hela natten och när han blev medvetslös hade de slängt honom i badkaret och öppnat kran vilket resulterade i att hela lägenheten och trappuppgången blev vattenskadat och blodigt. Paret som bodde i lägenheten hade till förklaring att de skulle lära "snokarn" en läxa och ge fan i vad andra sysslar med. De hade många många år av missbruk i bagaget och var ett sådant fall där kommun lyckades hysa in dom i ett annars väldigt trevligt område.
Så mitt råd till dig är att absolut inte knacka på dörren eftersom du har ingen aning vad som väntar på andra sidan.