När tyckte ni att det var som roligast att bygga datorer?

Skrev ett långt meddelande först, men försöker korta ner det såhär istället.

När det började dyka upp nya roliga produkter specifikt för moddning av datorer och mycket blev mer lättillgängligt under åren 2001 till 2008 så hade jag nog som mest roligast Det var så mycket konstiga saker från många tillverkare som ville hoppa på tåget. Mycket skräp så klart, men det gjorde bara möjligheterna ännu större.
Och det var så pass mycket ny teknik man alltid ville ha i sina byggen som gjorde det extra roligt.

Idag kommer det sällan varken produkter eller ny teknik som intresserar, kliven är inte lika stora helt enkelt.

Förut var det ju en konst att få en dator tyst. ALLA fläktar skulle bytas ut, ersättas med 3'e parts kylare till grafikkort och processor. Fläktkontroller, balla moduler i 5,25 format. Försöka tysta den mekaniska hårddisken.
Det var intressant! Och roligt att jaga bästa resultat på ljudnivå/prestanda i ett snyggt utförande.
Men idag om du bara läser på som hastigast innan så kan du få en tyst dator utan större problem.

2016-2018.

Dock lika kul nu tycker jag personligen

Corecrunch vad är det? Sådant höll inte jag på med förr i tiden. Tack och lov håller datordelar längre idag. För tjugo år sedan blev komponenterna gamla på bara ett år.

Ju äldre jag blir desto tråkigare och meckigare känns det att bygga och då har det ändå aldrig varit enklare att göra det. Min favorittid måste nog vara 2001-2004 när det var ganska nytt för mig.

När man hade tid för det. 😅
Skulle aldrig göra de nu, mer än att byta en del.
Även för uppgradering är de mindre och mindre värt. Då så många delar är beroende av varandra. Skulle jag byta min 3090 till något från 4000 eller 5000 serien är det ingen Idea att byta ut, bättre att bara sälja den gamla och börja om från grunden. Känns som så i alla fall.

Peak menar jag för min del var mellan C300A till Tualatin Celeron i moddad Slocket. (Så har ni som var med på den tiden solklart tidsspann...)
Det var kul på den tiden att köpa budgetkomponenter och krama ur max prestanda som ofta nosade på Hiend.
Man behövde också på den tiden byta CPU en till tre ggr/år för att hänga med i gamet.

Alltid kul att bygga nytt även om jag inte gör det så ofta. Nu senast i ett litet Fractal Design Terra chassi.

Tidigt 2000-tal då det var då jag fick möjligheten att bygga min första egna. Mer möjligheter till att utforma datorn än idag på sätt och vis, datorn kändes lite mer sin egen. Lite fippel här och var samt OC för att få till den så bra dåvarande budget tillät.

Mycket tråkigare på senare år. Takten nya komponenter kommer ut har blivit betydligt långsammare, på gott och ont, och allt känns färdigt. Koppla in och det är klart.

Min senaste uppgradering var i början/mitten av februari då jag gjorde en uppgradering till AM5 och 7800X3D. Inget megahopp från 5900X men uppgraderingen gav mig en för mig feature mässig komplett dator, något min gamla X570 plattform inte gav på senare år. Fin kombination med 4090 dessutom. Sedan är det eventuellt sista uppgraderingen jag får och kan göra, min cancer prognos är inte bra och ville få pyssla med denna hobby en sista gång och då dessutom ha en dator som kommer hålla ett bra tag framöver.

Tycker hobbyn är kul men helt klart roligare förr. Men finns ljusglimtar även idag med komponentlanseringar utöver det ordinarie.

Att bygga på datorer har varit en grej för mig helt sen Amiga 2000.

Kommer ihåg den gång jag köpte Hårddisk kort och måste fortfarande ha en boot-disk, sen fick jag 2091A (tror jag det het) och den kunde boota själva från hårddisken - vilken revolution.

Sen blev det dyra Emu-Proteus ljudkort, Vlab-Motion (till att redigera egen ritat film/animation), sen nåt svindyrt grafik kort med oooh - 16 bitars färg med Brilliance (det fick jag faktisk i gåva från en anonym person som skickade det till mig och skrev - lycka till med animations karriären) ...

...och sen gick jag motvillig över till PC'er kring 1997 då jag insåg att Amiga = Svindyrt, PC = Voodoo + billigare i längden med mycket mera att välja från.

Har köpt några färdiga PC'er från HP, Fujitsu, Olivetti etc - men det blev bara olycka, dom gick sönder, hade ofta billigaste "fabriksmaxade" motherboards som inte gick att uppgradera, krångliga special lösningar - och då återvände jag till att ALLTID bygga själv.

Roligare att leta delar och planera, samt lär mig om de senaste hårdvaran än att faktiskt bygga.

Tror du tänker på Celeron 300A som oftast gick i 450 MHz?

Pentium III fanns bara från 450 MHz och uppåt.

För 25 år sen var det skoj.
Efter att ha byggt 1000+ maskiner är det mest ett måste när man ska ha en ny maskin.

90talet och några år in på 2000talet.

Jag har sedan barnsben (6-7 års ålder) skruvat på all elektronik vi hade hemma, detta till mina föräldrars förtret - det var inte alltid man kunde återställa det man ”åstadkommit”.

Min första egenbyggda dator måste varit år 2000 efter man börjat tjäna pengar och senaste (förmodligen sista) bygget var nog 2007.

Hade jag haft obegränsat med tid och pengar skulle jag mer än gärna bygga nu också, men det skulle enbart vara för byggandets skull. Jag har inget behov av en stationär dator.

När det gick köpa en cpu för 1000 kr o clocka den så den presterade bättre än toppmodellen av cpu för 10000 kr så kändes det värdefullt. Men det handlar som många sagt om upplevelsen och göra det första gången och ha tid o sakna ansvar. Senare i livet ska saker funka o jag(många) har medel att köpa färdigt. Dock är det kul o bygga ännu, det går alltid få utmaningen ännu med att snickra ihop en win 98 dator med periodkorrekta komponenter än idag. Lite har glädjen försvunnit när det idag inte går göra överklockningsklipp

Håller med dig.. Det var ett helvete förr.
Mycket roligare nu, när det som var skrynkligt tidigare, numera går som en dans.

Corecruch är när man misslyckas med monteringen av cpu-kylaren och krossar cpu-kärnan.

Sen får man köpa ny CPU...

Egentligen gäller detta bara Socket A/462 och Socket 370.

Thermaltake Golden orb och Chrome orb var ökända för att vara en katastrof att montera...

Japp... Och Super orb var väl lika? Tror det var en sån jäkel jag krossade min med. Silverfärgad och rätt hög.
Definitivt en av deras orb-kylare åtminstone.

Hela Orb-serien var en katastrof egentligen

Men de var snygga och ser jättefina ut på skrivbordet med ett värmeljus i

Hösten 1997. Hade flyttat hemifrån, jobbat i nått år och satsade allt på att bygga en ny PC.
Riva 128 (Diamond Viper)
Pentium II-233Mhz. Överklockade den med 83Mhz buss.
Moderkortet tror jag var ett ABit...nånting, med AGP-buss.
USB-portar (de va stort)
Hårddisk Quantum Fireball 4,3Gb
Ljudkortet minns jag inte riktigt, men tror de va SB AWE32.

Galet vad dyrt allt var. Vill minnas att jag betalade ca 16000kr för hela bygget.

Inte långt efter blev det en Mitsumi CD-brännare och Verbatim-skivor.

Den där datorn levde länge och jag köpte nytt grafikkort så fort nVidia släppte en ny generation.
Riva 128 byttes till Riva TnT -> TnT2 -> GeForce -> GeForce2 -> GeForce3. Sen höll jag igen tills GForce 7900 GTX kom, vilket också blev mitt sista köp av grafikkort Startade Need For Speed: Carbon i 30min och....ok det där funkade ju bra, sen rörde jag knappt datorn mer på år. Hus, barn och andra intressen tog över. Dock mekades det med datorer för fullt, men då var det till barnen. Men 10-12 generationer senare åkte det i ett GTX1060 i HTPC'n

Den mest intressanta perioden var för mig före år 2000, mina 2 första var för tiden både spännande och uppriktigt svindyra.
Det var ifrån IBM´s första serie med PS2, jag hade en PS2 M30 med 8086 (kom senare med en 80286) och standard ISA-buss, samt en PS2 M60 (80286) med MCA-buss, den senare var stor och tung som ett hus.
På M30án så bytte jag CPU till Nec V30 och fick upp hastigheten på CPU´n med runt 30%, det som förvånade mest var att grafiken ökade i hastighet med runt 50%. Med lite trick i Bat filen ihop med MS-DOS debug + en textfil med variabler så fick jag upp upplösningen i 4-färgs mode.
Körde Autocad på den med FPU mjukvaruemulering av 8087.

När jag införskaffade M60án blev det än mer spännande, då främst på grund av MCA-bussen men även den begränsning som fanns på den tiden gällande hårddiskar. Har för mig att det endast fanns 15 olika hårddiskar att välja mellan och alla var ifrån IBM.
Begränsningen i val av hårddisk löstes på liknande sätt som upplösningen på M30, när det var arbetat ut så blev det två MCA kort från USA, ett MCA RLL-hårddiskontroller kort och ett MCA utökat minneskort.
Senare så kom jag över en 80287 på 5 MHz som jag limmade en kylfläns på, orsaken var att den gick i 8 MHz på M60án.

Fortsatte senare med snabbare 80286 PC byggen -> 80386 -> 80486 -> Pentium och IBM/Cyrix 6x86 P166+
Allt på nostalgiska sidan av år 2000

Även en mod av ett 486 local-buss moderkort för att få till bios och hårdvarustöd för Pentium Overdrive.

På den tiden så var en stor del av tjusningen att finna lösningar som krävde kraftiga djupdykningar i hårdvarans funktion, modifiering av pekare och registerinnehåll, patchar m.m.

Är precis som flera har skrivit, idag är det lite som att sätta ihop ett enkelt lego-bygge...

Just det! Nu kommer jag ihåg för de hade ingen heatspreader utan man satt dem direkt på kislet. Hemska tider!

Skulle vilja skriva "som tonårig", eftersom det delvis är sant. Byggde om min Amiga till 1MByte chipmem, och andra simpla saker, skaffade hårddisk, extraminne, modem, installerade acceleratorkort som gjorde datorn 10x snabbare, bootade från RAM-disk, nätverkade en CD32 med min Amiga 500 så jag kunde spela en del Amiga 1200-spel, det var kul. Hände otroligt mycket från 1987 till 1993, typ, därefter gick ju Commodore i kaputten 1994.

Men att verkligen sätta ihop många olika delar till 1 dator på det man idag menar med "bygga dator" har jag väl inte gjort förrän senare. 2000-2005 var rätt kul för mig på den fronten, körde gammal skit jag hittat i grovsopen, köpte en del billiga datorer som jag körde (redan då) arkaiska Windows NT4 på då de inte mäktade med Windows XP, osv. Och varje uppgradering man gjorde resulterade i en rejäl prestandaskjuts. Vilket behövdes, då "förra årets" system knappt kunde köra "detta årets" Windows eller spel på ett vettigt sätt.

Min första PC hade Pentium 200MMX, men därefter skaffade jag en hel hög med 486dx2 till Pentium III.
Skulle säga AMD K6-2 till Pentium III på 1GHz var där jag bytte hårdvara oftast, och eftersom jag ändå hade för klena datorer för spel satsade jag mest på CPU, lagring och RAM, nästan allt begagnat. Installerade om Windows kanske varannan månad eftersom jag hittat något annat moderkort eller whatever och Windows inte var så piggt på att byta hårdvara utan ominstallation.

Sedan 2010 har jag kört MacOS och Windows på samma PC, så det har präglat vilken hårdvara jag kunnat köra, och det har blivit en del trixande.

Kostnadsmässigt tycker jag det känns ungefär såhär : hårdvara var dyrt, men blev omodernt väldigt fort förr så priserna störtdök. Har en laptop som 2003 kostade ca 20 000kr, när jag köpte den begagnad ca 4 år senare gav jag runt 1000kr.
Vi hade även en 2004 års Powerbook g4 med maxat minne och lagring, är rimligt säker på att den kostade över 20000 som ny, 4 år senare när vi (eller min fru snarare) skaffade en Macbook Pro med intelprocessor var Powerbooken i det närmaste helt värdelös. Vi har kvar den, då den dels ju gick att använda till Word och studier, och dels inte var värd besväret att sälja. Efter 4-5 år.
Så det gick att köpa premiumgrejor billigt eller hitta i grovsopen efter bara några år. Det var ju kul.

Sedan följde några år med vad som känns som låga priser, (kring 2010) där man kunde köpa ett rimligt bra moderkort för under 1000, smälla i en rätt bra 4-kärnig core-processor för 1500, och så hade man grunden till en rätt bra dator. Kombinerade en 920kr p55-USB3-moderkort med en core i5 760 och några GB ram, SSD för 1000kr, mediumrange-grafikkort för 500 (Radeon HD4650), etc, och körde MacOS på den, galet mycket billigare än motsvarande iMac hade kostat (och den hade ju då ändå inte kunnat matcha bluraybrännare och SSD utan vidare)

På senare år har som sagt moderkort och GPU blivit dyrt, men jag köper inget sådant nytt ändå längre. Bygger begagnat, det är roligare och billigare.