Produkttest: Test av kylpastor

haha, trodde det var produkttest av svärd vid första anblick på bilden xD

Ja, en jämförelse med en "stock"-pasta skulle sitta bra, och jag saknade också Zalman STG1 i testet.

Fråga: Hur hade de/ni tänkt er att en pasta som inte leder överhuvudtaget inte skulle kunna agera kapacitativt? Fel storhet?

Men det är ju inte särskilt svårt att genomföra ett sådant test och det skulle vara kul att veta hur mycket skillnad kylpastan ger mot att inte ha någon alls.
Kan inte skada?

Visst, det är kul med tester på saker som vi alla använder. Men utan inbränning säger det inte så mycket enligt mig. Att man inte ens följer anvisningarna med pastan om nedkylningar och uppvärmingar tycker jag är riktigt dåligt, eftersom pastans egenskaper ändras ganska mycket efter detta.

Det som är intressant för oss användare är ju den inbrända prestandan och inte prestandan som ges nästan direkt efter application. Sedan anser jag som många andra att en referenspasta eller liknande borde finnas med i ett så omfattande test, där antalet pastor är förhållandevis högt.

Ett tips till nästa gång.. effektmotstånd. Välj effekt efter vad kylaren klarar av att transportera bort, sikta högt, och få en större temperaturskillnad mellan bra / dåligt. Och det befriar er "test burk", samt helt kringår risken med cpu skada.

Det var altså inte en test, utan bara en instruktionsartikel som informerade om vilka pastor som finns, och alternativen för applicering?

från deras site:

en fjärde produkt, XtFlux-series Thermal Adhesive finns också, men visst, de är alla, väldigt otillgängliga här.

Önskvärda jämförande tester, vanlig vit tandkräm, kopparpasta, "generic" värmeledande pasta (det borde inte vara något bekymmer att få tag i ett flertal olika sådana, och jämföra dem induvidielt, jag skall själv med glädje bistå med ett par olika märken om det är aktuellt) 'riktig' elektronik pasta (tex som Skruvis redan erbjudit.)

Något av en besvikelse, helt enkelt för att testen inte var genomtänkt. Kan man inte producera ett resultat, kallar man det inte test. För guds skull, skriv om artiklen och gör om testen, med exakt samma resultat, men med användarvänlighet i focus, och skriv texten därefter.

Eller vad ni vill. I mån av tid hade jag erbjudigt mig att göra testen, om det inte vore för 2 saker. Jag har ingen vattenkylning tillgänglig för närvarande, och jag har ingen digitalkamera, så det hade fått bli helt utan bilder. (en eventuell tredje orsak skulle vara stavningen, men det går att köra genom ett rättstavningsprogram.)

Med hopp om framtida tester som kanske är något mer genomtänkta, lycka till.
B!

å,fan.

Ett sanningens ord. Jag kör helt utan kylpasta på min P4, har inte särskilt hög temp under load och ändå en budget CPU-fläkt.

Ok, om inte jag fattade fel om temperaturmätningarna så anser jag att en del av slutklämmen angående skillnaderna i procent är helt galet uträknat.

Quote ur resultat: "...Titan Nano Grease som är sämst ger en CPU-temperatur som är ynka 4 procent högre än MX-1 som är bäst..."

MX-1 testemp blev 35,5 grader?
Titan nano grease fick 37 grader?
Men hallå? kylvattnet var ju 31 grader på ingående!
Optimal kylpasta hade då gett 31C!

Man bör då subtrahera vattnets temp innan man börjar räkna procent hit och dit.

Således bör man jämföra:
MX-1 35,5 -31 = 4,5 DeltaT
med
Titan nano 37 -31 = 6 DeltaT

4,5 / 6 = 1,33....
Således ger Titan nano 33% högre cpu temperatur!

Eller omvänt 6 / 4,5 = 0,75
visar att MX-1 ger 25% bättre temperatur än Titan nano.

Det är en bit ifrån de galna ut-skrivna 4% skillnad (37 / 35,5 = 1,04...)
Alternativt om man valt att räkna på ett annat galet sätt typ:
35,5C / 31C = 1,145... = ungefär 15% höjning av cputemp MX-1
37C / 31C = 1,193... = ungefär 19% höjning av cputtemp Titan nano
15% - 19% = 4% skillnad ungefär..... åt helskotta åxå, för då jämför man iaf utifrån fel referens.

Annars är allt bra om en något tunt statistiskt underlag om ni bara körde 1 applicering.
Hmm hur kommer man snabbast till rätta med denna räknetekniska fadäs?

Jag är mycket tveksam till detta test. Varför?

http://www.arcticsilver.com/as5.htm :

(läs det finstilta längst ned på sidan).

200 timmar är ungefär 3½ dygn. Detta är även under de "optimala" omständigheter som nämns, dvs "several heat cycles".

Av någon anledning känner jag mig tveksam till att dessa kriterier verkligen har uppfyllts (varje respektive pasta lär ha sina egna kritierier). När inte ens testaren själv litar på sina temperaturmätningar till 100%, är inte testet lika utförligt som förväntat.

Jag tror fortfarande att AS5 är den bästa pastan, oavsett hur man ser på det.

Det vore trevligt om man kunde få se ett nytt test med större antal produkter, vid högre temperaturer. Där även varje individuell kylpasta får sitta på lika länge som instruktionen säger innan man mäter. Detta bör också redovisas för läsarna, då liknande faktorer ofta kan ställa interesanta kuriosa mot testresultatet.

EDIT: Såg nu också av en slump att Zalmans pasta (inte prövad i testet dock) ska sitta på i 7 dygn innan testvärden bör tas. 7 dyng är ganska länge.

En kondensator "leder" inte ström i den bemärkelsen som en kopparledning gör.

En kondensator lagrar en viss mängd energi, när den är full så slutar den dra åt sig laddning, strömmen avtar till (i princip) noll.
Den består av två stora skivor(ytor) som ligger jädrigt nära varann men ändå HELT isolerade ifrån varann.

Om du sen tar ett motstånd(eller en koppartråd) och kopplar in mellan kondensatorns poler så kommer den at ladda ur sig över motståndet(eller tråden) tills laddningen är helt ut-tömd.
Nu när kondingen är tom kan den åter igen ta emot laddning, och då "verkar det" som om den leder ström fast den bara absorberar laddningen likt ett batteri på laddning.

Det är på det sättet du skall se vissa kylpastor. Den agerar som en laddningsbärare. Den kan ta åt sig en mindre mängd energi, och även göra sig av med den ifall tillfälle uppstår.

Den kan därför störa ex.vis processorns funktioner ifall pastan smetas ut över vissa ledningar/ben. Det handlar om väldigt snabba förlopp och därmed väldigt små tidsmarginaler på hur en signal tar sig fram på ex.vis en ledning.
Det är ofta så pass små marginaler att om EN ledningsbana av någon anledning förlängdes med ex.vis 3mm så upphör minnesåtkomsten att fungera.

Just "lite för mycket" kapacivitet är sådant som kan sabba en signal totalt.