Jo men itanium var ju inte direckt prisvärd å avsed för hemambruk. Bättre att indroducera det för PC marknaden först eller sammtidigt och släppa extremversioner för server mm med extra cache å bättre SMP stöd och liknande som behövs där.
Ett nytt instrucktionset skulle ränsa upp en massa onödig skit x86 dras med och förenkla processorerna avcevärt. I dagsläget är en x86 processor en hybrid mellan SISC och RISC. I princip en SISC del som tolka isntrucktionerna medans en RISC del får beräkna instrucktionera i form av micro ops. Kan nog göras något effecktivare om man börjar på ny kula.
Sedan krävs det ju ett närmare sammarbete med dom sotra OS tillverkarna som MSo ch Apple för att öra övergågen så smidig å dåld som möjligt. Effecktiva emulatorer mm.
Frixos
x86 är en architectur och en SISC baserad sådan. SISC står för Complex Instrucktion Set Computer. Det fins RISC med och det står för Reduced Instrucktion Set Computer. Varge Architectur börjar med ett antal instrucktionset. LOAD, STORE och liknande instrucktioner. Själv kan jag inte programera å dyligt dock läst en del om det å testat lite men inte ricktigt min begåvning. Men asembler språket där är man mer eller mindre nere å ger direckta instrucktioner och talar om vad processorn ska göra. Sedan avgör processorn architectur hur dessa isntrucktioner ser ut i binär form. x86 har olika långa instrucktioner (ettor och nollor snackar vi då) villket har en nackdel att det är svårt att avgöra var en isntrucktion börjar å slutar tex. Bättre designade architecturer har oftast samma lägd på alla isntrucktioner då processorn lätt kan se var en instrucktion börjar å slutar när den arbetar med dom.
Sedan om man tar RISC processorer så arbetar dom med så få instrucktioner som möjligt. Man läser oftast att intel lagt till 50st nya isntrucktioner å för den som inte vet så mö så låter det kanske bar med mer. Men mer isntrucktioner gör processorn mer avancerad att bygga upp så den blir större och det gör oftast att den itne är specielt bra på varge isntrucktion utan måste vara överlag hyffsat bra på alla.
En RISC processor tex bygger på principen att man vill ha så få instrucktioner som bara är möjligt. Har ett program hemma på datorn från 80 talet där dom snackar om RISC processorer. En ingengör där sa att max 15st vad var hon ville se i en risc processor. Det har gjorts tester och vissat sig att 80% av fallen använder en processor bara ett fåtal instrucktioner så som LOAD och STOR villket gör att dom andra sällan används.
x86 architecturen har sedna den kom varit bakåtkomptabil frånåmed 286 procesorerna ända ner till 8088 processorn. igen sitteri dagsläget på en 8bit 4Mhz 8088 processor utan cahce så varför dena bakåtkomptabilitet?
Istället för att göra som en del företag designa en helt ny generation processorer från grunden å börja om med isntrucktionsettet. Görs sjävklart inte vartanat år utan kanske efter 15-20 år eftersom man vill ha en vis bakåtkomptabilitet över felera generationer mjukvara men tillslut blir architecturen för inefektiv när man gåt från kanske 70st isntrucktioner till 250st isntrucktioner när man ökar på vid varge ny version av processorn bara för att snabba upp visa typer av beräkningar. Ny isntrucktioner kommer till för att processorn ska kunan göra vissa jobb snabbare men det kräver också bättre optimera mjukvar. Det sköter inte sig själv. en processor kan göra sammaberäkning på flera olika vis dock tar det olika låg tid.
Så börjar man om kan man utgå från det man lärt sig och helt enkelt använda dom bästa isntrucktionerna som gör mäst jobb och skippa dom som sällan behövs och är föråldrade. Skulle dock ett fall inträffa där en instrucktion man inte har skulle gjort jobbet snabbare får man helt enkelt beräkna det med en anna isntrucktion som dock kostar tid. Men går man tillbask till det facktum att endast en hadnfull isntrucktioner används i 80% av alla beräknigar så blir det välldigt få tillfällen man har nytta av en mägd speciela instrucktioner som är snabbare.
En RISC Processor som är effecktivt designad med enbart dom vicktigaste instrucktioneran kan oftast göra samma jobb som en SISC processor fast med en tredjedel av transistorerna gärmfört med SISC motsvarigheten. Kan ju själv då tänka dig en RISC processor på intels 45-nanometers teknik skulle kunna äga löst.
SISC architecturen kom också till för att flytta mycket av jobbet kompilatron får göra. kompilatorn översätter programerarens språk, C++ eller vad det nu är till assembler språk sedan komplieras det om till maskinspråk. olika architecturer talar olika språk så därför måste kompilatorn vara skriven för dom architecturer den ska kunna kompilera kod för.
Genom att ha fler komplicerade isntrucktioner som kunde göra olika uppgifter å beräknigar kunde man lättare skriva kompilatorer för den än för en RISC processor som hade väldigt få instrucktioner.
I dagsläget har både RISC och SISC processorer relativt sett många instruktioner men sedan har även tekniken avancerat soppas att kompilatorer i dag klarar av att göra maskinkod till en stor mägd architekturer. GNU's GCC kompilator i linux kan kompilera kod till deverse SISC och RISC architeturer effecktivt.
Så vitsen med SISC är väl inte i dagsläget så stor som den kanske var för för att föränkla för användaren och programeranra som gjorde mjukvar till systemen.
Eftersom intels x86 SISC baserade processorer är bakåtkomptabila ner till 8088 processorn på 8bit så har dom alla isntrucktionerna kvar sedan den tiden och det ändam an gör är att lägga på nya isntrucktioner för varge generation för att kuna göra olika jobb på väre clockcyklar. Det gör att mycket transistorer går åt för ren å skär bakåtkomptabilitet.
En totaltt ny design med endast dom nödvändigaste å snabbaste instrucktionerna hade get en lika snabb CPU som vart betyligt mindre.
Dagens AMDo ch Intel x86 processorer är RISC och SISC hybrider. Cyrix och AMD var först med att använda en SISC del som tolkar x86 isntruktionerna och omvandlar dom till micro ops. Flera små isntrucktioner. Sedan inuti SISC delen av processorn sitter den ricktiga hjärnan som gör jobbet. en blixtsnabb RISC processor som tar micro opsen och gör beräknigarna.
Så för att få upp hastigheten på SISC processornerna och bibehålla x86 komptabiliteten så harm an mer eller mindre vara SISC delen som tolk och RISC delen för beräknigarna.
är väl lite mer kompplicerat i pracktiken men teorien är den i alla fall