Hur OOXML blev en ISO-standard
Lite förtext: Tydligen har OOXML blivit ISO-klassat idag. Blev aningen upprörd av detta och skrev ihop ett par rader om hur detta har gått till. En hel del av min text nedan är gamla nyheter men jag saxade rubb och stubb från min blogg. Rätta mig gärna om jag har fel information någonstans.
-------------------------------------------------------------------------------
För 14 månader sen började Microsoft sin kamp för att få sitt nya dokumentformat OOXML ISO-klassat. OOXML eller Office Open XML (inte att förväxla med OpenOffice XML) är Microsofts nya filformat tillgängligt i Microsoft Office 2007. Detta ska vara ett öppet format men har tydliga defekter som med all säkerhet är ett medvetet val för att förhindra andra program än Microsoft Office 2007 att enkelt använda detta format.
Om jag rullar tillbaka bandet lite ska jag försöka förklara lite mer om ISO-standarder. ISO står för International Organization for Standardization och är en internationell organisation styrd av lokala standardiseringsorganisationer i olika länder. ISO defenierar olika standarder som sedan används av myndigheter (att använda ISO-format blir ofta krav enligt lag). Detta gör ISO till en otroligt mäktig organisation på en global nivå.
Det finns sen tidigare ISO-klassade filformat som ODF, PDF och HTML. ODF blev ISO-klassat 2006 och är ett format för textdokument precis som OOXML. ODF har redan stöd från företag som IBM (Lotus Notes), Google (Google Docs) och OpenOffice.org (vilket är “plattformsoberoende”) och öppen källkod / fri mjukvara. ODF kan därför ses som en redan etablerad standard på många sätt.
Efter Microsoft släppt sitt OOXML-format gav de sig ut på en turné för att försöka etablera sitt format på ett sätt som "bara Microsoft kan göra". När omröstningar ska genomföras i ISO finns det medlemmar som är P-klassade, vilket betyder att de i princip är i “högsta skiktet”. Det snabbaste sättet att få ett filformat ISO-klassat är att få två tredjedelar av ISOs P-klassade medlemmars röster. Innan OOXML-kampanjen började fanns det 11 P-klassade medlemsländer men detta tal höjdes helt plötsligt till 23 st.
Så hur gick det hela till? Eftersom vi är svenskar tar vi väl och ser till hur det gick till i Sverige. Vi har här ett institut kallat SIS (Swedish Standards Institute). För att få rösta där kan man köpa sig ett medlemskap för 17,000 SEK. När det var SIS tur att rösta om OOXML anmälde sig helt plötsligt 23 nya företag. Dessa företag hade aldrig tidigare varit med på något av SIS möten eller på något sätt engagerat inom SIS.
Dessa företag var:
Camako Data AB (Microsoft Gold Certified Partner)
Connecta AB (Microsoft Gold Certified Partner)
Cornerstone Sweden AB (Microsoft Gold Certified Partner)
Cybernetics (Microsoft Gold Certified Partner)
Emric AB
Exor AB (Microsoft Certified Partner)
Fishbone Systems AB (Microsoft Gold Certified Partner)
Formpipe Software (Microsoft Gold Certified Partner)
FS System AB
Google
HP (Microsoft Gold Certified Partner)
IBizkit AB (Microsoft Certified Partner)
IDE Nätverkskonsulterna (Microsoft Gold Certified Partner)
IT-Vision AB
Know IT (Microsoft Gold Certified Partner)
Modul1 (Microsoft Gold Certified Partner)
Nordic Station AB (Microsoft Certified Partner)
ReadSoft AB (Microsoft Certified Partner)
Sogeti (Microsoft Gold Certified Partner)
Solid Park AB (Microsoft Gold Certified Partner)
SourceTech AB
Strand Interconnect AB (Microsoft Gold Certified Partner)
TietoEnator (Microsoft Gold Certified Partner)
Av 34 deltagare blev röstfördelningen 25 ja och 3 nej. Johan Westman som representerade IBM lämnade mötet i protest tillsammans med Jonas Bosson från Foundation for a Free Information Infrastructure. Vi kan utan att tveka anta att dessa två tillsammans med Google var de tre som röstade nej. Sannorlikt är dessa tre nej-sägare var några av de få, om inte enda, som sett formatet och hade kunskap om hur detta var uppbyggt.
Om det är några oklarheter hur detta har gåt till saxar jag en text rakt från os2world.com:
Vote Yes to OOXML and we'll make sure that you get extra marketing money for you campaigns; this is Microsoft's Sweden's own words when they rounded up their Gold Partners in Sweden. Klas Hammar, Microsoft Sweden now regrets the formulation and regrets that the e-mail was sent out.
En tid senare blev SIS resultat ogiltigförklarat – men antagligen inte av den anledning ni tror. Det visar sig nämligen att ett företag lagt två röster även att reglerna tydligt säger att företag endast får lägga en röst var. Detta företag var Microsoft Sverige som hade tre representanter där.
Liknande resultat kan vi se världen över. Går vi till vårt grannland Norge kan vi läsa en formell protest från Steve Pepper:
Formal protest regarding the Norwegian vote on ISO/IEC DIS 29500
I am writing to you in my capacity as Chairman (of 13 years standing) of the Norwegian mirror committee to ISO/IEC JTC 1/SC 34. I wish to inform you of serious irregularities in connection with the Norwegian vote on ISO/IEC DIS 29500 (Office Open XML) and to lodge a formal protest.
You will have been notified that Norway voted to approve OOXML in this ballot. This decision does not reflect the view of the vast majority of the Norwegian committee, 80% of which was against changing Norway’s vote from No with comments to Yes.
Because of this irregularity, a call has been made for an investigation by the Norwegian Ministry of Trade and Industry with a view to changing the vote.
I hereby request that the Norwegian decision be suspended pending the results of this investigation.
Yours sincerely,
Steve Pepper
Chairman, SN/K185 (ISO/IEC JTC 1/SC 34 mirror committee)
I September 2007 röstade ISO-medlemmarna om OOXML med resultatet 57% för. Som tidigare noterat måste två tredjedelar (+66%) rösta ja för att förslaget ska gå igenom. Detta resulterade i att OOXML inte blev ISO-klassat i denna röstomgång.
En otrevlig sidoeffekt till att Microsoft mutade in länder att bli P-klassade medlemmar var att de egentligen inte brydde sig mer än om pengarna de fick. Trots att flertalet nya format i andra frågor sedan dess har lagts fram som förslag har alla dessa underkänts. Detta beror på att minst 50% av de P-klassade medlemmarna måste rösta för att ett förslag ska godkännas och eftersom inga av de nya medlemmarna egentligen brydde sig röstade de inte i någon av de nya frågorna vilket automatiskt gjorde alla dessa underkända.
"As someone who has spent a great part of my life working to support open standards over the past 20 years, I have to say that this is the most egregious, and far-reaching, example of playing the system to the advantage of a single company that I have ever seen. Breathtaking, in fact."
Andrew Updegrove
Tyvärr var detta inte slutet för idag, den 2 April 2008, gjorde ISO offentligt att OOXML nu är en godkänd ISO-standard. Så efter 14 månader av vedervärdig lobbyverksamhet, eller som Microsoft själva valde att uttrycka det - “After more than 14 months of intensive review”, har Microsoft nu vunnit och OOXML är idag en godkänd ISO-standard.
Endast tio av ISOs 85 medlemsländer röstade nej till OOXML. Dessa var Brasilien, Kanada, Kina, Kuba, Ecuador, Indien, Iran, Nya Zealand, Syd Afrika och Venezuela.
Jag undrar varför...
"Knowledge amplification. What he learns, we all learn. What he knows, we all benefit from."