USAs Statsskuld

Har man inte lite skulder så har man inte levt

Inte för att jag vet varför man skulle vilja titta på den före en eventuell flytt, men per invånare är väl inte usa:s skuld mycket större än till exempel sveriges.

https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPa...

"Utslaget per invånare i Sverige är statsskulden cirka 130 000 kronor."

Det står i din länk att skulden per invånare är $30,892.24. Dollarn ligger väl på 6 kronor? Då blir det 183 353,44 kronor per person.

Inte så mycket mer än Sveriges alltså.

Hur räknar man sånt här egentligen? För det är ju länder som står i skuld till USA och Sverige också. Räknas det in för annars är det ju ganska ointressant.

Det är väl ganska ointressant hur som.

Bra trådstart! Jag tror det är väldigt många som inte förstår hur en statsskuld fungerar men skulle vilja veta det. Dessvärre har detta blivit ett ämne som politikerna helst vill ska vara obskyrt och tråkigt, så att medborgarna kan koncentrera sig på annat, även om statsskulden och näraliggande ämnen är väldigt viktiga att förstå för ett bra leverne.

Den typen av statsskuld som påverkar vanliga människor direkt kallas lustigt nog inte för statsskuld alls, även om det är det. Exempel: Pengar som folket betalar in till pensioner öronmärks inte för pensioner utan används för att finansiera ett krig. Detta är det huvudsakliga problemet USA har i framtiden: alla gamlingar ("baby-boomers") som pensioneras snart. Pengarna de har betalat i skatt för pensioner, sjukvård osv har inte sparats för dessa ändamål utan kortsiktigt används på annat. Bra för sittande politiker som vill fiska röster i deras fyraårsperiod, dåligt långsiktigt. Räknar man detta är USA:s statsskuld ungefär 60 biljoner (trillion) dollar och den växer snabbt. Om så lite som 10-20 år kan skulden för detta överstiga alla nuvarande skatteintäkter.

En annan del av statsskulden är att låna pengar från andra länder. Detta är egentligen mycket allvarligare än exemplet ovan för det är svårare att förstå konsekvenserna, och politiker älskar dessa situationer då de kan skylla på sin favoritmotståndare vilken det än är.

Låt säga att en kinesisk bank lånar ut 100 miljarder till USA. Detta leder till tre effekter:
1) Kina får en politisk hållhake på USA då USA är i en skuldsituation. USA kan inte kräva Kina att minska utsläpp exempelvis.
2) USA måste betala ränta.
3) Subtilt: Om Kinesiska staten lånat ut från sina valutareserver, alltså ger USA dollar, kan detta få effekter som påverkar inflationen. Detta kan ha väldigt allvarliga effekter i kombination med rådande penningpolitik och ovanliga situationer, exempelvis Irakkriget. Om dollarn blir värd bara lite mindre, tappar de enorma dollarreserverna Kina äger värde som attans. Om bägaren rinner över, och Kina tror att de antingen kan ha problem att få tillbaka vad de lånat ut, eller att dollarn kommer att bli värd än mindre, kan de bestämma sig att sälja sina reserver. Detta kan jämföras med en slags bank run, fast i ett internationellt perspektiv. Fundera på vad som skulle hända om ett mäktigt land som Kina inte längre ville ha betalt i dollar. Det är en väldigt obehaglig situation för amerikaner som kan få deras besparingar osv att gå helt åt helvete!

Det största problemet med ämnet statsskuld är att det har hamnat i meme-poolen, den kollektiva kunskapsdatabasen med felaktiga förenklingar som av någon anledning spridits vidare. Någon gång för länge sedan kom någon person på uttrycket "statsskulden är inget problem, för vi är ju bara skyldiga oss själva!". Sånna här små förenklade påståenden har dessvärre en tendens att sprida sig och upprepas av folk som vill delta i diskussioner, men inte studerat ämnet noggrannare. Detta leder till en felaktig bild av statskulden, lika mycket som andra tumregler som att "mer mhz = snabbare".

Det är en ganska liten del av statsskulden som består av skuld till inhemska investerare. Att en stat är skyldig medborgarna är heller inte "ofarligt", framförallt inte om pengar har används som skattebetalaren trodde skulle finansiera pensionen på "äldre höst"

Kan skriva mer om detta om intresset finns.

Helt oftopic, men froken, du har snott min avatar! Illa, illa.

Mycket intressant. Har aldrig varit insatt i ämnet och därför aldrig deltagit i diskussioner rörande detta men nu börjar man få lite kött på benen så det kanske är värt att leta lite information.

Alright då skriver jag lite mer

Det som gör just statskulden lite rörigt är för att det är en skuld, och skulder fungerar inte riktigt som man tror. Om jag lånar ut 100 kr till min bror så får han +100 kr och jag får -100 kr. Om banker eller stater lånar ut pengar så gäller detta bara i väldigt speciella fall.

Låt oss ta ett litet exempel först, eftersom det är lättare att förstå än när länder lånar till och från varandra. Låt säga att jag vill låna 50000 kr till en schysst begagnad bil från Swedbank.

Vad Swedbank gör då är att de lånar ut pengar från andra kunders konton. Detta låter lite suspekt och det är det också, men det fungerar så länge som alla kunder inte tar ut alla sina pengar samtidigt. Låt säga att 50 kunder alltid har en tusenlapp på sitt konto oavsett vilket. Då kan Swedbank låna ut dessa pengar till någon annan (mig) och få ränta på det. Swedbank behöver bara låna ut en liten bråkdel av sina egna pengar, men kan ta ränta på hela beloppet.

Att bankerna ger betalt (i ränta) för att man ska ha sina pengar hos dem är alltså inte för att bankerna är snälla utan för att det är ett billigt pris att betala för att få tillgångar som kan lånas ut till andra.

Centralbanken/riksbanken har ett finger med i spelet av en anledning som jag kommer att förklara inom kort. När en bank lånar ut pengar från andras konton uppstår den något kluriga situationen att pengar skapas från tomma intet! De 10 personerna med sina bankkonton har ju lika mycket pengar som tidigare på sina konton, men jag som lånat pengar har ju nya pengar. Sålänge inte personerna med bankkontona tar ut sina pengar samtidigt, och inte banken lånat ut alldeles för mycket, fungerar detta.

Detta är mycket enklare än vad det låter, men det kräver ändå en förklaring:

Person A har 10 000 kr på sitt konto på mitt konto på Swedbank.
Jag har 0 kr på mitt konto på Swedbank.
Dustin har 1 000 000 kr på sitt konto på Swedbank.
Swedbank handhar då totalt över 1 010 000 kr.

Nu vill jag låna 2 000 kr från Swedbank. Banken vet av erfarenheter att de kan låna ut max 3 000 kr av Person A:s pengar till mig, för han kommer inte att ta ut alla sina pengar. Just eftersom Person A inte räknas ta ut detta, kan banken göra detta i smyg men ändå säga att A:s saldo är oförändrat.

Person A har 10 000 kr på sitt konto på mitt konto på Swedbank.
Jag har 2 000 kr på mitt konto på Swedbank.
Dustin har 1 000 000 kr på sitt konto på Swedbank.

Nu kommer själva tricket:

Om jag exempelvis köper en processor från Dustin, är det bara ett bokföringstrick att hantera köpet om jag handlar via Internet eller med kort:

Person A har 10 000 kr på sitt konto på mitt konto på Swedbank.
Jag har 0 kr på mitt konto på Swedbank.
Dustin har 1 002 000 kr på sitt konto på Swedbank.

När jag sedan betalar tillbaka mitt lån får Person A pengarna jag lånade, och Swedbank själva tar räntan.

Mellan perioden där jag lånar pengar, fram tills jag betalar tillbaka, har bankens bokföringstrick gjort att pengar uppstått ur tomma intet. Dessa försvinner sedan när jag betalar tillbaka. Eftersom jag handlar med Internetbanken behövs inga sedlar eller mynt blandas in i köpet.

Nu kommer vi till centralbanken: Att banker som Swedbank kan skapa pengar ger riksbanken möjlighet att kontrollera mängden pengar i samhället. Detta kallas för penningpolitik och handlar om frågor som hur många kronor det ska finnas i samhället vid en viss tidpunkt, exempelvis. Målet med penningpolitik är att stabilisera ekonomin, alltså att priser inte ändras upp och ner. Ett annat mål med penningpolitik är att stimulera ekonomin (mer om detta senare). Centralbanken kan precis som Swedbank skapa pengar ur tomma intet, och dessa pengar kan lånas ut till de vanliga bankerna. Detta kallas för att "öka penningmängden" och resultatet är att räntorna sänks (om det finns mer pengar att låna ut så kostar det mindre att låna pengar).

Ett exempel: Låt säga att jag vill låna 1 miljon för att skapa ett företag. Just nu är räntan på Swedbank säg 6%. Många på forumet är fortfarande ganska unga och har inte lånat pengar, så jag kan förklara hur det fungerar som ett sidospår: I ett enkelt exempel räknas räntan ut på hela återstående lånebeloppet, och det betalar jag per år. Om jag lånar 1 miljon och inte betalar tillbaka något på lånet, kommer jag betala 6% av detta varje år, alltså 60 000 kr. Om jag betalar tillbaka 200 000, så minskar räntan till 6% av de återstående 800 000.

I alla fall, här kommer penningpolitiken in. Riksbanken kanske vill att mer jobb ska skapas, och att ekonomin ska stimuleras. Vad de gör då är att skapa mer pengar som de lånar ut till bankerna. Bankerna kan då i sin tur låna ut mer pengar till lägre ränta. Räntan kanske sänks till 3%. Genom att göra detta vill riksbanken uppmuntra mig att skapa det där företaget, eftersom det blir billigare (jag behöver bara betala 30 000 kr per år i exemplet ovan).

Just nu pågår en debatt bland ekonomiintresserade om penningpolitik fungerar, alltså det har rätt effekt. Penningpolitik som den fungerar idag är en ganska ny förteelse, det är alltså en form av politik som bara existerat de senaste 30-50 åren ungefär. Den här debatten är väldigt lång, men den ena sidan säger att ändring av penningmängden/modifiering av räntor _orsakar_ dålig ekonomi (exempelvis att dollarn bara kostar 6 kr nu, jämfört med 8-10 kr för några år sedan). Den andra sidan säger att penningpolitik kan _lösa_ dålig ekonomi.

För att komma tillbaka till statsskulden (:p) banksystemet och penningpolitiken har en inverkan på statsskulden. Den lustigaste exemplet, som är det största frågetecknet bland många som tittar på tabeller över länders statsskuld, är att hela världen har lånat mer än vad de lånat ut! Detta är för att en utlåning av pengar inte innebär att utlånaren förlorar 100 kr och lånaren får 100 kr, utan att lånaren får 100 kr och utlånaren kanske förlorar 5 kr bara.

Nu är detta inlägg väldigt långt, så jag kommer skriva mer imorgon.

USA fick ju med Marshalplanerna efter andra världkriget sin valuta som en "världsstandard" men nu när euro finns så konkurerar den med dollarn, vilket gett andra länder möjlighet att låna/sälja/köpa med en annan valuta, vilket i sin tur lett till att dollarn tappat sin status;)

Euron dock inget självklart, än så länge säljs globalt oljan i dollar, så Usa har i praktik oändligt med pengar så länge de kan återvinna sin valuta i oljan.

Saddam provade sälja i Euro & byta olja mot volvo etc, fick smäll på fingrarna kan man säga. Marknadskrig och krigsritorik har en skör tråd.

De enda som vågat prata om sälja olja mot euro därefter har varit irans Ahmadinejad samt venezuelas Chavez, bägge är idag garanterat i skottlinjen.

Finns en väldigt intressant film glo på google video om ämnet i Psionicist senaste inlägg. Lite lång men helt klart sevärd.
http://video.google.com/videoplay?docid=-9050474362583451279&...

Måste flika in med att det här va ju jäkligt intressant Detta är makroekonomi eller hur? I så fall blir jag otroligt glad, då jag påbörjar min ekonomiutbildning i höst inom just nationalekonomi (med inriktning matematik och matematisk statistik visserligen, men ändå 45hp nationalekonomi). Känns som man valt rätt i så fall

Hehe dessvärre ligger det faktiskt lite i vad du säger. Problemet med nationalekonomi är att det har tydligare poltiska konsekvenser än många andra ämnen, och politikerna själva väljer därför helst teorierna som passar dem själva. Det är lite som med "global warming"-debatten.

Nu är ju Swec ett forum med många nördar (no offence till någon, jag är en själv ) och vi brukar vara mer bekväma med fysik och matematik än ändra ämnen. Dessa ämnen är relativt besparade från olika teorier som säger emot varandra. Om strängteori motbevisas kommer det påverka vissa personers egon, men det är inget som påverkar folk i beslutsfattande positioner, såvida inte strängteori kan användas till ball teknik exempelvis.

Går vi till andra naturvetenskaper kan vi lättare hitta olika motsägelser. I biologi (nu är jag väldigt dålig på biologi så nån får gärna rätta mig här om jag fattat fel) exempelvis finns det något som heter "Centrala dogmen" eller "Central dogma of molecular biology". Det finns även något som heter prioner (nu är jag verkligen ute på djupt vatten här ) och det finns olika hypoteser om prioner, vissa som strider mot centrala dogmen.

Min poäng är att även i naturvetenskap finns det motsägelser, så nationalekonomi är givetvis inte besparad. Om en nationalekonom kommer fram till att penningpolitik är bra påverkar det vissa grupper. Om en nationalekonom säger motsatsen påverkar det andra. Därför blir det lätt politiskt och jobbigt.

Av den här anledningen är jag ett stort fan av mikroekonomi, eftersom det inte är så värst politiskt eller kontroversiellt. Mikroekonomiska idéer kan sedan användas för att förstå nationalekonomi (istället för att försöka göra tvärt om, eller att se ämnena som skilda).

http://en.wikipedia.org/wiki/2002_Venezuelan_coup_d%27état_at...

Såg hela filmen. Mycket intressant! Tänk vilken makt bankerna har egentligen och det måste ju vara just därför vi har fått våran tillväxtekonomi. Fy fan för tillväxt förresten.

Den här filmen borde nog alla se.

En grej med statsskulden som jag inte har skrivit om: Anledningen till att stater lånar pengar öht.

Som jag beskrev tidigare behöver ju inte en skuld innebära att staten lånar pengar på vanligt sätt via banken eller andra länder, utan att pengar som ska användas till något används till något helt annat. Om politiker slösar pengar på ett projekt och det resulterar till att pensioner (exempelvis) inte kan betalas ut längre fram i tiden så är ju detta en skuld.

En sådan skuld kan sedan orsaka nya "vanliga" skulder. Om staten inte har råd att betala ut pensioner så måste pengar lånas från andra länder, eller tas från helt nya öronmärkta konton. Nu är den onda cirkeln igång.

Det generella problemet är att staten har mer utgifter än inkomster. Antingen kan skatten höjas, vilket är väldigt opopulärt och påverkar väljarna direkt. Eller så kan pengar lånas från utlandet vilka har subtila effekter som märks först senare, förhoppningsvis en annan mandatperiod. I historien är det alltid opopulära utgifter som finansierats med lån (i USA exempelvis så finansieras Irakkriget med lån, skulle skatten höjts skulle det bli protest och kriget skulle nog inte ens börjat).

Det finns en tredje lösning, och det är här penningpolitiken/banksystemet kommer in tydligare. Jag skrev högre upp hur nya pengar skapas om jag tar ett lån från Swedbank. Jag är en vanlig privatperson, och hur mycket pengar som helst kan därför inte lånas ut till mig eftersom jag förmodligen inte kommer kunna betala tillbaka. Staten själv räknas däremot som säker, och banker kan låna ut proportionellt mer till staten än medborgarna. På ren svenska kan staten finansiera olika projekt genom att låna nytryckta pengar.

Detta påverkar inflationen, och är det som gör att just detta finansieringssätt är så klurigt. När penningmängden ökar blir varje enskild valutaenhet (dollar, kronor etc) värd mindre och priserna kommer att öka. Denna prisökning sker dock inte samtidigt över hela ekonomin. Den som får de nya pengarna först (staten) kommer att kunna köpa stridsvagnar, löner till soldater osv med nuvarande priser. De som får pengarna (tillverkaren, soldaterna) kommer i sin tur handla, och allt eftersom kommer priserna att öka när de nya pengarna och efterfrågan de ger kommer in i nya sektorer i ekonomin. Generellt så tar det flera år för att inflationen ska upptäckas av medborgarna, vilket gör denna finansieringsmetod extra ful. Nu när inflationen verkligen känns i USA så har centralbanken ändrat inflationsbegreppet, och räknar inte längre in mat osv.

I just fallet med irakkriget och USA så finansieras det både med vanliga lån från utlandet, och med inflation. Genom kluriga arrangemang så räknas bara utlandslånen i statsskulden! En mycket stor del av kriget finansieras istället med inflationen (via sedelpressen), vilket gör att medborgarnas pengar blir värda mindre i längden.

Jag vill förresten förtydliga att det inte enbart är USA som gör detta, Sverige och andra europaländer har också detta banksystem och betalar vissa utgifter med inflation. Dessa är dock generellt lägre än den enormt höga kostnaden för ett krig och är inte lika tydlig, men märks ändå i vissa delar av ekonomin (bland annat huspriserna som är mycket högre nu än för ett tag sedan).

Tack för länktipset, har inte sett den där filmen tidigare. De första 20-30 minutrarna ger en ganska bra bild på pengars historia, utveckling och hur banksystemet fungerat idag och tidigare.

Resten av filmen är dock lite tveksam, exempelvis innehåller den felaktiga citat av tidigare presidenter. Filmen blir dessutom lite konspiratorisk i slutet när den inte behöver vara det, så jag skulle nog undvika att sprida vidare den där. Jag tror det finns bättre filmer som beskriver penningpolitik och banksystem.

Intressant är också att man (Fed) i USA inte längre redovisar M3 i statsfinanserna (ett mått på tillgången av pengar, se http://en.wikipedia.org/wiki/Money_supply), det slutade man med under 2005 om jag inte minns fel. Lustigt att man slutade publicera M3 strax innan USD började depreciera mot alla andra stora valutor. Nu var inte min avsikt att verka konspiratorisk utan snarare att belysa Psionicists poäng om amerikansk inflation.

Dessutom kan jag passa på att tipsa om http://www.financialsense.com/ . Deras Financial Sense Newshour kan man ladda ner på mp3 och är ofta väldigt informativa om det mesta som har med (makro)ekonomi att göra. Bland annat har de haft ett par features om olja och råvaror. Dessutom brukar de ha en paneldiskusion i varje avsnitt med olika fokus.

På tal om att sluta redovisa M3 så har ju även andra mått slutat redovisas. Hela grejen att redovisa inflation med konsumentprisindex är fel i min mening. Framförallt om indexet ändras hela tiden när någon vara blir dyrare. Det var ju rätt nyligen som Fed började redovisa inflation i "core inflation" istället som exkluderar mat och annat. Detta leder till den märkliga situationen att inflationen rapporteras vara ganska låg men vanliga människor märker ändå höga huspriser, höga matpriser etc. Med tanke på att mängden pengar ökat ganska ordentligt är ju det inte så konstigt egentligen.

Tack för länktipset (financialsense) förresten. Har bara läst lite flyktigt men det verkar vara en bra sida.

dom hjälpte ej till med militär dock, USA har alltid stött statskupper med syfte att störta en kommunist regim(diktatur lr ej)

Ja, håller verkligen med där. Inflationsmått som core inflation berättar bara en del av sanningen. Att tex exkludera mat, som för många är en ganska stor utgiftspost i privatekonomin är löjeväckande. Dessutom ingår ju inte heller energi i core inflation, vilket nog har påverkat en och annan på senare tid. Egentligen mäter man i fel ända, därför är det så synd att bla M3 togs bort. Det som är intressant i samband med inflation är penningmängd, priser är en bara en bieffekt.

Fin diskussion...

Dock så tvivlar jag på att banker faktiskt "snor pengar" från mig. Jag kan inte minnas att jag läst det i något avtal jag skrivt på för något utav mina konton.. T_T
Är det inte så att banken kan frigöra sig rätt att låna pengar från staten för att låna ut genom att skapa en säkerhet från deras totalbelopp(kundernas totala belopp)? Läste det på flashback för några månader sen... Fast därifrån ska man ta allt med en nypa salt.

Som Psionicist sade, så är det många nördar här.... (jag inkluderat) Jag antar också att alla har mer eller mindre intresse för datorer och allt som hör till!

Det gör gärna att på Sweclockers så samlas folk som antingen Kan eller Vill Kunna något om datorer. Det gör att personer Med intresset lär sig, alternativt lär sig mer, medans alla som inte har intresset utgår mycket utav det som Swecare lär sig.

Samma för pokerspelare. Personer med intresset för att faktiskt lära sig, eller som redan kan, samlas på ett och samma ställe. (tpt eller ftr eller liknande) Det gör, som på swec. att det är en viss grupp som kommer i kontakt med varandra och utvecklas till bättre spelare. Medans personer utan intresset att sätta sig in i och lära sig, uteblir mycket intressant (enl. mig / oss) information.

Samma med foto, ekonomi, design... Man samlas i en grupp av intresserade och dessa lär sig mer / mycket! Därav höjs också standarden för vad man tycker är "vanligt" och undervärderar gärna sig själv när man kommer i kontakt med folk som "verkligen kan".

Som ett exempel, Photoshop, som jag själv inte anser mig kunna speciellt bra... Det är för jag jämför med folk som jag Vet är sjukt duktiga. Men om jag skulle jämfört mig med "stora massan" så skulle jag kunna sjukt mycket mer än alla andra.

Det jag vill komma till är att dem som man lär något om ekonomi Måste ha intresset, annars finns det ingen anledning för dem att kunna det. Det blir fel om man säger "Alla måste kunna"... För det ska man inte behöva... Dock så håller jag verkligen med om att det borde utbildas mer i ämnet, men det är svårt att tvinga fram ett intresse.
Men man kanske skulle kunna lägga till Ekonomi som tvångskurs i 1an till 9an... ?

Hoppas ni förstår något från mitt osammanhållda inlägg!!
//pscs3