Permalänk
Medlem

Betablockerare?

Söker någon form av mat eller liknande som innehåller betablockerare eller något som verkar liknande.
Någon som har kunskap inom detta område?

Visa signatur

(\__/) RIP [-Pale-]
(O.o) www.icanhascheezburger.com
(> <) This is Bunny. Copy Bunny into your signature to help him on his way to world domination!

Permalänk
Avstängd

Varför skulle du börja behandla dig med betablockare utan läkares stöd?

Vänd dig till en läkare och berätta om de problem som du hoppas att betablockare ska hjälpa emot. Antar att det är högt blodtryck eller PTSD.
De betablockare som läkare skriver ut fungerar bra och har väldigt milda bieffekter.

Permalänk
Medlem

Som Harricotsskrev, varför behöver du betablockare? Dock så finns det B-blockare av olika grad, varav vissa har väldigt kraftiga bieffekter om patienten som tar läkemedlet inte är i "rätt tillstånd" innan.

Permalänk

Jag har legat på betablockerare när jag fick förmaksflimmer. Det var ingen höjdare kan jag tala om.

Visa signatur

No pain, No gain
CyberVillain: "det finns snygga sossebrudar... men jag tycker de är skitfula endå.. principsak"
"Demokrati: Tron att en hög summa kan uppnås genom addering av en massa nollor."

Permalänk
Medlem

Låter som att du vill självmedicinera med betablockerare.. Varför i hela världen skulle du vilja det? Om det nu finns anledning till att du skulle behöva en sådan medicin, så sök då din distriktsläkare så kan han säkert mer än gärna skriva ut sådana på rätt sätt..

Permalänk
Medlem

nej jag var bara nyfiken tänkte inte behandla mig med något, men kunskap skadar inte

Visa signatur

(\__/) RIP [-Pale-]
(O.o) www.icanhascheezburger.com
(> <) This is Bunny. Copy Bunny into your signature to help him on his way to world domination!

Permalänk
Medlem

Minst två läkarstudenter här, och ingen tycks vara medveten om att betablockare är ett ypperligt hjälpmedel mot olika former av nervositet och rampfeber? Tydligen ska det vara vanligt bland musiker, skådespelare, föreläsare, jobbsökare och liknande som kämpar mot rampfeber; det är även ett bra verktyg vid redovisningar, tentaskrivande och liknande situationer.

Väljer icke-selektiva betablockare vilken dag som helst framför t ex bensodiazepiner eller alkohol. Dämpar nervositeten, utan att försämra prestationen. Funkar sålunda perfekt mot nervositet utan att man blir stressig, slö eller dum.

Lite kuriosa:

Citat:

Ursprungligen från http://hd.se/noje/2004/10/26/musiker_medicinerar_mot_stressen...
För 18 år sedan visade en stor amerikansk studie på 51 av USA:s största orkestrar, att 27 procent av musikerna tog hjärtmedicin mot nervositet och rampfeber. Enligt tidningen The New York Times uppskattar man nu från läkarhåll att användandet under de senaste åren har ökat bland amerikanska orkestermusiker.
Liknande siffror, 25 procent fick man fram i en studie som gjordes i England för ett par år sedan.

Även i Sverige är det vanligt att yrkesmusiker av och till äter betablockerare. I en enkätstudie gjord vid Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) spelåret 1999/2000, uppgav nästan 17 procent av musikerna vid 12 svenska orkestrar, att de "ibland, vanligtvis eller alltid" åt blodtrycksmedicin för att minska oro eller nervositet. Cirka 5 procent av dessa upplevde ett beroende.

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Minst två läkarstudenter här, och ingen tycks vara medveten om att betablockare är ett ypperligt hjälpmedel mot olika former av nervositet och rampfeber? Tydligen ska det vara vanligt bland musiker, skådespelare, föreläsare, jobbsökare och liknande som kämpar mot rampfeber; det är även ett bra verktyg vid redovisningar, tentaskrivande och liknande situationer.

Väljer icke-selektiva betablockare vilken dag som helst framför t ex bensodiazepiner eller alkohol. Dämpar nervositeten, utan att försämra prestationen. Funkar sålunda perfekt mot nervositet utan att man blir stressig, slö eller dum.

Lite kuriosa:

å andra sidan är det betydligt fördelaktigare att försöka få bukt med sin nervositet på naturlig väg.

Visa signatur

Holler at thy dragonmaster

Permalänk
Avstängd
Citat:

Ursprungligen inskrivet av headcleaner
å andra sidan är det betydligt fördelaktigare att försöka få bukt med sin nervositet på naturlig väg.

Hur vet man det?

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Haricots
Hur vet man det?

hur man vet att det är fördelaktigare? ja, ok, jag omformulerar mig: med tanke på de bieffekter betablockerare kan ge, men framför allt med tanke på den stress och oro nervositet ger upphov till, är det sannolikt en fördel för såväl fysisk som psykisk hälsa att försöka "träna bort" sina nervositetsproblem.

Visa signatur

Holler at thy dragonmaster

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Minst två läkarstudenter här, och ingen tycks vara medveten om att betablockare är ett ypperligt hjälpmedel mot olika former av nervositet och rampfeber? Tydligen ska det vara vanligt bland musiker, skådespelare, föreläsare, jobbsökare och liknande som kämpar mot rampfeber; det är även ett bra verktyg vid redovisningar, tentaskrivande och liknande situationer.

Väljer icke-selektiva betablockare vilken dag som helst framför t ex bensodiazepiner eller alkohol. Dämpar nervositeten, utan att försämra prestationen. Funkar sålunda perfekt mot nervositet utan att man blir stressig, slö eller dum.

Lite kuriosa:

Och det märks att du inte läser till läkare. Hade du föredragit selektiv betablockerare (och även gett namn på den) så hade jag kunnat köpa den, men att du föredrar non-selektiva är bara konstigt...

Det finns många typer av betablockerare, så att bara säga B-block är så bra/dålig är fel. Varje person somfår betablock måste kontrolleras så att det inte finns kontraindikationer.

Inte nog med att vi vet att betablockerare dämpar stressymtom, vi vet även många av dess biverkningar och kontraindikationer, vilket jag slår vad om att du inte vet. Istället för att skriva allt själv, kan jag citera lite kuriosa från kära wikipedia:

"Adverse drug reactions (ADRs) associated with the use of beta blockers include: nausea, diarrhea, bronchospasm, dyspnea, cold extremities, exacerbation of Raynaud's syndrome, bradycardia, hypotension, heart failure, heart block, fatigue, dizziness, abnormal vision, decreased concentration, hallucinations, insomnia, nightmares, clinical depression, sexual dysfunction, erectile dysfunction and/or alteration of glucose and lipid metabolism. Mixed α1/β-antagonist therapy is also commonly associated with orthostatic hypotension. Carvedilol therapy is commonly associated with edema.[3]"

Och det finns mer.

SÅ nej, jag vill inte påstå att det är ett bra sätt att få bukt med nervositet. Timolol är ett icke-selektivt betablock. Tar en stmatiker det kan personen dö, vilket har förekommit.

Finns hur mycket mer att skriva om betablock och varför en person med friskt hjärta ej ska ta det och om du vill kan jag skriva mer om det och länka till mer om saken ikväll.

Betablock är läkemedel som vid felaktigt användande med lätthet kan leda till arrytmier och död. Därför ska alltid en läkare bestämma OM och VILKEN betablockerare en person ska ha.

Permalänk
Medlem

Min mamma har just börjat med betablockerare för sitt höga blodtryck och jag skulle efter hennes biverkningar verkligen avråda folk från att använda sådant om det inte är verkligen livsnödvändigt.

Hon kan inte längre sova utan att ta sömnpiller och har fått smärtor överallt i kroppen, bla huvud, rygg, ben osv och mår väldigt illa.
Tyvärr verkar det inte finnas några andra alternativ som inte ger biverkningar som hon hittat, så hon måste fortsätta tills vidare.

Som sagt, ta absolut inte sådana mediciner om de inte är livsnödvändiga !

Visa signatur

Namn : Jesper | Ålder : 45 | In-game namn : iller
Yrke : Matematisk modellerare (finansiell matematik), mjukvaruutvecklare för risksystem.
Utbildning : Doktor i matematik + en del mat-stat, numme och IT-relaterat.

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Minst två läkarstudenter här, och ingen tycks vara medveten om att betablockare är ett ypperligt hjälpmedel mot olika former av nervositet och rampfeber? Tydligen ska det vara vanligt bland musiker, skådespelare, föreläsare, jobbsökare och liknande som kämpar mot rampfeber; det är även ett bra verktyg vid redovisningar, tentaskrivande och liknande situationer.

Väljer icke-selektiva betablockare vilken dag som helst framför t ex bensodiazepiner eller alkohol. Dämpar nervositeten, utan att försämra prestationen. Funkar sålunda perfekt mot nervositet utan att man blir stressig, slö eller dum.

Lite kuriosa:

Varför man nu skulle medicinera sig själv mot nervositet...

Visa signatur

Spel: Dell U2412M -:::- Intel i5 2500k, Corsair XMS3 16 GB 1600 MHz Ram, Samsung 830 256 GB, Asus P8P67-M B3, MSI GTX 660 Ti OC
Laptop: 2012 Macbook Air 13"

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av CSM101
Och det märks att du inte läser till läkare. Hade du föredragit selektiv betablockerare (och även gett namn på den) så hade jag kunnat köpa den, men att du föredrar non-selektiva är bara konstigt...

Det finns många typer av betablockerare, så att bara säga B-block är så bra/dålig är fel. Varje person somfår betablock måste kontrolleras så att det inte finns kontraindikationer.

Inte nog med att vi vet att betablockerare dämpar stressymtom, vi vet även många av dess biverkningar och kontraindikationer, vilket jag slår vad om att du inte vet. Istället för att skriva allt själv, kan jag citera lite kuriosa från kära wikipedia:

"Adverse drug reactions (ADRs) associated with the use of beta blockers include: nausea, diarrhea, bronchospasm, dyspnea, cold extremities, exacerbation of Raynaud's syndrome, bradycardia, hypotension, heart failure, heart block, fatigue, dizziness, abnormal vision, decreased concentration, hallucinations, insomnia, nightmares, clinical depression, sexual dysfunction, erectile dysfunction and/or alteration of glucose and lipid metabolism. Mixed α1/β-antagonist therapy is also commonly associated with orthostatic hypotension. Carvedilol therapy is commonly associated with edema.[3]"

Och det finns mer.

SÅ nej, jag vill inte påstå att det är ett bra sätt att få bukt med nervositet. Timolol är ett icke-selektivt betablock. Tar en stmatiker det kan personen dö, vilket har förekommit.

Finns hur mycket mer att skriva om betablock och varför en person med friskt hjärta ej ska ta det och om du vill kan jag skriva mer om det och länka till mer om saken ikväll.

Betablock är läkemedel som vid felaktigt användande med lätthet kan leda till arrytmier och död. Därför ska alltid en läkare bestämma OM och VILKEN betablockerare en person ska ha.

Länka på du, jag är öppen för en diskussion och att bli mer informerad om saken. Jag står ändå fast vid att riskerna är tämligen minimala vid sporadiskt användande av betablockare om fallet gäller en frisk vuxen individ och så länge doseringen är rätt, vilket i och för sig en läkare har mer kännedom kring; även om sunt förnuft säger hellre för lite än för mycket som vanligt.

Men jag har aldrig påstått att riskerna inte finns, nota bene. Risker finns med allt, som de flesta är bekanta med. Hade jag varit väldigt nervös inför låt oss säga en tenta eller liknande, och mitt val stod mellan alkohol, bensodiazepiner och betablockare (alla tre är vanliga vid självmedicinering mot nervositet) är valet för min del självklart.

Jag är inte läkare, inte ens medikus in spe; det jag reagerade på var däremot det faktum att minst en läkarstudent här reagerade på frågan om betablockare med att svara "Låter som att du vill självmedicinera med betablockerare.. Varför i hela världen skulle du vilja det?" Ungefär som att dess användningsområde var begränsat till hjälp mot högt blodtryck. Får inte läkarstudenter lära sig att mediciner ibland har andra användningsområden än vad dess tillverkare åsyftade? Vad är nästa stora nyhet; att opioider används till annat än som analgetika på gatan? Att modafinil och metylfenidat har andra anvädningsområden än vid ADHD- och narkolepsibehandling (som kognitiva boosters bland annat, populärt bland studenter och andra strebers)?

Citat:

Ursprungligen inskrivet av headcleaner
hur man vet att det är fördelaktigare? ja, ok, jag omformulerar mig: med tanke på de bieffekter betablockerare kan ge, men framför allt med tanke på den stress och oro nervositet ger upphov till, är det sannolikt en fördel för såväl fysisk som psykisk hälsa att försöka "träna bort" sina nervositetsproblem.

Det är väl rätt uppenbart att det bästa är att "träna bort" sina nervositetsproblem, på "naturligt sätt". Nu är det ju dock så att alla har inte tid, ork eller lust med detta; så funkar det kort och gott i den riktiga världen som är fylld av konkurrens och en växande självmedicinerande kemisk generation.

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Det är väl rätt uppenbart att det bästa är att "träna bort" sina nervositetsproblem, på "naturligt sätt". Nu är det ju dock så att alla har inte tid, ork eller lust med detta; så funkar det kort och gott i den riktiga världen som är fylld av konkurrens och en växande självmedicinerande kemisk generation.

lustigt, jag får känslan av att du tror dig leva i "den riktiga världen" med konkurrens och allt vad den innebär, medan du inbillar dig att jag inte gör det. med nedvärderande underton dessutom. trist, löjligt och inte minst fel.

Visa signatur

Holler at thy dragonmaster

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av headcleaner
lustigt, jag får känslan av att du tror dig leva i "den riktiga världen" med konkurrens och allt vad den innebär, medan du inbillar dig att jag inte gör det. med nedvärderande underton dessutom. trist, löjligt och inte minst fel.

Har du läst tidskriften Nature's undersökning gällande användandet av så kallade "performance-enhancing drugs", och hur vanligt de var bland forskare?

Citat:

Hämtad från http://www.efluxmedia.com/news_Nature_Scientists_Are_Using_Pe...
1400 people from 60 countries responded to Nature’s online survey, which has as the main purpose to track the usage of three drugs. The respondents were asked if they have used on of the following three drugs: Ritalin (a drug commonly used to treat attention-deficit hyperactivity disorder), Provigil (which is usually prescribed to those who have sleep disorder) and beta-blockers (a class of drugs prescribed for cardiac arrhythmia that also have an anti-anxiety effect)

Surprisingly, one in five respondents admitted that they have used at least on of the above drugs in order to improve their intellectual performance, concentration and memory.

According to Nature, Ritalin was the most popular drug amongst the respondents, (62% of users have used the drug), followed by Provigil (44%) and beta blockers.

A small percent of the respondents specified other drugs that they were taking such as centrophenoxine, piractem, dexedrine and various alternative medicines such as ginkgo and omega-3 fatty acids.

The attempt to improve concentration was indicated as the main reason of taking those drugs, while another large percent responded that they are using these drugs to improve focus for a specific task. The question related to the frequency of use revealed an even split between those who took them daily, weekly, monthly, or no more than once a year.

Forskarvärlden, särskilt den kopplad till t ex Nature och dess läsare, skulle nog helt klart kunna definieras en värld med mycket konkurrens (tänk: ivy league schools et cetra). Studier har likaså gjorts bland studenter vid en rad olika institutioner runt om i världen, och även här tycks "performance-enhancing drugs" vara vanligt. Har jag fortfarande fel? Jag ber för övrigt om ursäkt ifall jag hade nedvärderande underton; om jag hade det så skulle det enbart bero på att folk i denna tråd haft en minst lika nedvärderande ton gentemot allt som inte är "naturligt" ("Varför man nu skulle medicinera sig själv mot nervositet..." et cetra). Det naturalistiska felslutet har aldrig manifesterat sig bättre än när det gäller gemene mans attityd mot psykoaktiva substanser.

För övrigt hittade jag en intressant länk vid namn Dr. Brian Brennan answers the question: 'Beta Blockers For Anxiety Disorders?' Följande är hämtat från sidan:

Citat:

Question: Should beta blockers be used to treat predictable moments of anxiety, such as a public speaking engagement?

Answer: Yes, this is the ideal use of a beta blocker is to use it on an as needed basis for predictable episodes that are for sure going to cause your anxiety or, in situations like being in a social interaction which can typically cause anxiety symptoms as well. And again these drugs tend to block the physical manifestations of anxiety, so things like a racing heart and shortness of breath, and tremors, which again can make people much more functional, much more able to tolerate these situations.

In addition, the nice thing about beta blockers, in contrast with benzodiazepines, which are also used for this indication, is that they don't cause sedation, so in situations where you need to be on your toes as far as your thinking ability, beta blockers are an ideal thing. For example, in situations like public speaking where sedation would not be a good thing.

Konstigt nog nämns inget om riskerna, och som jag tidigare påpekat försöker jag inte hävda att det inte finns risker med betablockare eller någon annan medicin för den delen; det är snarare jätteviktigt att dessa påpekas. Men likt CSM101 helt avfärda betablockare som ett alternativ att få bukt på nervositet tycker jag är lite väl starkt. Det finns ju inget som hindrar en från att rådfråga sin läkare vad denne tycker om betablockare mot sin nervositet, eller?

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
text

trevligt med ett väl underbyggt inlägg måste jag säga. men jag tror att vi har missuppfattat varandra. jag menar inte att betablockerare (och säkerligen andra läkemedel) inte skulle fungerar som hjälpmedel vid nervositet. jag har inte heller någon åsikt om huruvida de bör användas eller inte eftersom jag anser det vara helt upp till var och en (även om det väl är klokt att rådfråga en läkare först). vad jag menade var bara att åtminstone jag tycker det är klokare att försöka få bukt med roten till nervositeten istället för att behandla symptomen. om man, som exempel, ofta talar inför ett större antal personer i sitt jobb och tycker det är jobbigt, vilket ju många gör, är det ju tråkigt att ofta behöva gå runt och vara nervös och knapra betablockerare. det vore ju enklare att helt slippa nervositeten. sedan är det naturligtvis en helt annan sak att använda betablockerare någon enstaka gång när man ska uträtta något ovanligt krävande.

Visa signatur

Holler at thy dragonmaster

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av headcleaner
trevligt med ett väl underbyggt inlägg måste jag säga. men jag tror att vi har missuppfattat varandra. jag menar inte att betablockerare (och säkerligen andra läkemedel) inte skulle fungerar som hjälpmedel vid nervositet. jag har inte heller någon åsikt om huruvida de bör användas eller inte eftersom jag anser det vara helt upp till var och en (även om det väl är klokt att rådfråga en läkare först). vad jag menade var bara att åtminstone jag tycker det är klokare att försöka få bukt med roten till nervositeten istället för att behandla symptomen. om man, som exempel, ofta talar inför ett större antal personer i sitt jobb och tycker det är jobbigt, vilket ju många gör, är det ju tråkigt att ofta behöva gå runt och vara nervös och knapra betablockerare. det vore ju enklare att helt slippa nervositeten. sedan är det naturligtvis en helt annan sak att använda betablockerare någon enstaka gång när man ska uträtta något ovanligt krävande.

Trevligt att vi tycks vara på samma nivå. Just nervositet gällande att tala inför en grupp människor tycks vara väldigt universiellt, och likaså rätt så irrationellt på många sätt ur en evolutionär synvinkel (varför jagar kroppen fysiskt upp sig i sann fight-or-flight-anda, trots att man mentallt kan vara rätt lugn, när vi står inför en grupp mer eller mindre okända människor?); kan det helt enkelt vara så att det finns ingen rot till dessa symptom i många fall? Vi vet inte säkert.

Blyghet och mental nervositet kanske kan tränas bort, men med dess fysiska fight-or-flight-manifestationer tycks det vara svårare. Till och med proffsidrottare, som mentallt är hur redo som helst inför deras uppgift, kan visa av dessa fysiska symptom som många gånger kan vara anledningen till dess misslyckande (för övrigt anses användandet av betablockare vara doping inom t ex skytte).

Permalänk
Avstängd

Att det hade varit bättre att träna bort det må låta som en självklarhet. Men jag är inte säker på att det alltid stämmer.
Vad jag förstår (vilket är klart begränsat på detta område) så är det norepinefrinsystemet som jäklas när man behandlar sig själv med betablockare (kanske inte för blodtryck). Detta gäller både PTSD och nervositet.

Att uppmana en patient till att lösa sina PTSD-problem utan medicinering verkar ju inte vara speciellt bra, betablockarförsök har visat sig vara mycket mer effektiva här. (traditionell psykologi har ju många gånger misslyckats fatalt med detta)
Jag kan inte se vad den uppenbara skillnaden mellan PTSD och viss grov nervositet är.

Förövrigt så vet jag att betablockarbehandling i kombination som behandling av PTSD ger en viss permanent effekt, är det någon som vet om detsamma gäller för nervositet inför exempelvis redovisningar? Det verkar rimligt i mina ögon med tanke på de liknande orsakerna.

Hursomhelst så har en duktig psykiatriker mer kunskap än en patient som bara sitter och funderar över detta genom att söka på nätet. Så jag hoppas att ingen får idén om att självmedicinera.

Permalänk

Ah, betablockerare låter lite som typen av ämnen som kan hjälpa till viss del, men de är (något) farliga till viss del.
Fast det finns inte så många som vågar erkänna det - istället har vi två sidor (plus en helt ovetande som håller på den första sidan). Sida ett, som är livrädd för preparatet, överdriver riskerna och underskattar fördelarna. Sida två, som överdriver fördelarna och förnekar riskerna. Sanningen finns mellan de båda sidorna.

Har jag rätt eller fel? (Eller, förresten, svara inte på det, för det existerar väldigt få personer som inte befinner sig i någon av de tre grupperna ovan).

Visa signatur

Keytronic for keyboard!
Sanningen måste döljas!

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Länka på du, jag är öppen för en diskussion och att bli mer informerad om saken. Jag står ändå fast vid att riskerna är tämligen minimala vid sporadiskt användande av betablockare om fallet gäller en frisk vuxen individ och så länge doseringen är rätt, vilket i och för sig en läkare har mer kännedom kring; även om sunt förnuft säger hellre för lite än för mycket som vanligt.

Men jag har aldrig påstått att riskerna inte finns, nota bene. Risker finns med allt, som de flesta är bekanta med. Hade jag varit väldigt nervös inför låt oss säga en tenta eller liknande, och mitt val stod mellan alkohol, bensodiazepiner och betablockare (alla tre är vanliga vid självmedicinering mot nervositet) är valet för min del självklart.

Jag är inte läkare, inte ens medikus in spe; det jag reagerade på var däremot det faktum att minst en läkarstudent här reagerade på frågan om betablockare med att svara "Låter som att du vill självmedicinera med betablockerare.. Varför i hela världen skulle du vilja det?" Ungefär som att dess användningsområde var begränsat till hjälp mot högt blodtryck. Får inte läkarstudenter lära sig att mediciner ibland har andra användningsområden än vad dess tillverkare åsyftade? Vad är nästa stora nyhet; att opioider används till annat än som analgetika på gatan? Att modafinil och metylfenidat har andra anvädningsområden än vid ADHD- och narkolepsibehandling (som kognitiva boosters bland annat, populärt bland studenter och andra strebers)?

Det är väl rätt uppenbart att det bästa är att "träna bort" sina nervositetsproblem, på "naturligt sätt". Nu är det ju dock så att alla har inte tid, ork eller lust med detta; så funkar det kort och gott i den riktiga världen som är fylld av konkurrens och en växande självmedicinerande kemisk generation.

Hela din argumentation bygger på att jag avfärdar betablockerare som läkemedel mot nervositet och du vill genom några citat påvisa hur brett användandet av dessa läkemedel är bland tex musiker. Där borde jag ha formulerat mig bättre, det jag är emot nu i dett afall är undertonen om att det är en självmedicinering på g.

Du ville ha en länk, du får en till www.fass.se Kolla upp olika betablockerare där och kolla på deras kontraindikationer (vilket inte är samma sak som biverkningar). Vill du ha en rolig icke-selektiv betablockerare kan du kolla på timolol tex.

Jag tror mycket väl att betablockare kan hjälpa mot nervositet, men effekten tar ju slut när man slutar med läkemedlet.Därför är jag snarare för att tillsammans med läkemdel försöka sig på KBT eller liknande för att långsiktigt få bort nervositeten.

Vidare får vi lära oss en hel del om olika läkemedel i läkarutbildningen, varför såna nedvärderande undertoner? Betablockare är mycket vanliga läkemedel idag, jag kan räkna upp flertalet tillstånd där betablock till och med räddar liv. Men en fördel med att läsa till läkare är att vi varken stirrar oss blinda på biverkningar eller nyttoeffekter. Många läkemedel kan användas till många olika saker, det betyder ingenting egentligen. Många läkemedel har många biverkningar, men det betyder heller ingenting. Varje patient skall behandlas individuellt och läkemedel skall imo inte användas utan att en sakkunnig har fått säga sitt. Om TS nu har sån grav nervositet (vilket de facto inte alls framkommit, utan detta är ett användningsområde som du själv kommit med vilket gör diskussionen lite överflödig) så borde han uppsöka en psykiatriker som kan skriva ut rätt läkemedel. Som en notis kan jag säga att jag tror att jag är den enda läkarstudenten här i tråden, Harricots är kunnig, men har för mig han pluggar annat (om det inte redan framkomit av honom själv, inte läst allt.). Så att tillskriva läkarstudenter/programmet/utbildningen saker som "lekmän" skriver är ju helt fel.

Att många använder sig av vissa saker gör det inte tillåtet eller ok. Jag kan på samma sätt som dig påvisa utbredningen av dopingklassade preparat bland idrottare, men det betyder inte att det därmed skulle vara ok för mig att råda en person på ett forum att använda sådana medel, trots att dessa preparat de facto har få och lätta biverkningar om man använder "hellre för lite än för mycket" och att nyttan/den positiva effekten i många fall är rätt rejäl.

Så bara för att klargöra en sak: Betablockare har många nyttiga effekter, men även några riktigt farliga bieffekter och du kan inte sitta där och säga varken bu eller bä om hurvida en person ska använda sig av betablockare så länge du inte vet vilka andra åkommor personen har. Alla personer reagerar olika på läkemedel vilket gör det hela svårare och ännu viktigare att en sakkunnig ska kolla på detta. Att det sen rör sig om en frisk person spelar i fallet betablockerare ingen roll, då dessa läkemedel, på samma sätt som de kan bota arytmier även kan orsaka sådana.

@Random: är det mig du syftar på som ovetandes?

Permalänk

CSM101 - du befinner dig på sida 1, även om du inte på något sätt är extremt åt det hållet.

Visa signatur

Keytronic for keyboard!
Sanningen måste döljas!

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Random-person
CSM101 - du befinner dig på sida 1, även om du inte på något sätt är extremt åt det hållet.

Okej, trodde mig själv hamna i gruppen som ser både för och nackdelarna

Permalänk
Medlem

Till att börja med så riktade jag inte mitt inlägg bara mot dig, jag citerar till och med läkarstudenten zAjben (se hans profil) i mitt inlägg, och påpekar till och med att det var just hans inlägg jag reagerade på. Så du behöver inte ta åt dig personligen när jag ifrågasätter läkarstudenternas koll på kända mediciners alternativa funktioner.

Jag väntar fortfarande på en motivering varför en frisk (läs: någon som inte lider av astma eller liknande obstruktiva lungsjukdomar, hjärtsvikt eller har andra hjärt- eller lungproblem) individ, som för sakens skulle även är medveten om att hon är frisk, inte bör använda betablockare mot nervositet. Du utlovade en motivering tidigare; men angav enbart fass.se och att jag skulle läsa på om de olika medicinernas kontraindikationer; vilket är ungefär på samma nivå som att hävda att en frisk inte bör ta alvedon mot valfritt symptom eftersom det finns människor som är överkänsliga mot paracetamol och sålunda kan dö av alvedon, typ.

Men vad du kanske motsätter dig är att man tar en medicin mot just nervositet rent allmänt, i tron att alla former av nervositet måste bottna i psykisk ohälsa? Jag drar denna slutsats från att du anger att du tror att betablockare kan hjälpa mot nervositet, men att det bara är en tillfällig lösning och att om nervositeten består så borde man försöka råda bot på den med hjälp av KBT och andra läkemedel. Därav har du missat hela poängen: vissa situationer blir människor per automatik stressade av. Man börjar rodna, svettas, skaka eller presterar sämre; det har föga att göra med någon förtryckt händelse från barndomen eller liknande. Det kan vara ett stort prov, en redovisning, att prestera inför en stor grupp, vadsomhelst. En del hanterar dessa situationer bättre, andra sämre; och de flesta av oss kan känna oss nervösa inför större händelser av denna typ, det tycks vara mänskligt om något. Och jag anser att det finns inget fel med att, för att citera headcleaner: ”använda betablockerare någon enstaka gång när man ska uträtta något ovanligt krävande”.

Går man däremot och är konstant orolig för sociala situationer så är det en annan femma, en helt annan diskussion som består av helt andra faktorer och variabler. Där kan KBT hjälpa, vilket antagligen inte är fallet med en individ som presterar sämre pga. nervositet på t ex ett större prov.

Och avslutningsvis skulle jag även vilja påpeka att jag inte rekommenderar någon att självmedicinera något läkemedel alls, och skulle någon göra det så hoppas jag innerligt att man läser på så mycket man bara kan och dess biverkningar och kontraindikationer.

För övrigt har jag aldrig ens prövat betablockare, även om jag känner fullt friska individer som har gjort det i situationer där de ansett att de skulle presterat sämre om de inte gjort det (läs: större prov, redovisningar, et cetra). Jag har inget emot att folk medicinerar substanser i andra syften än vad de är traditionellt är åsyftade; så länge då är pålästa om riskerna, biverkningar och kontraindikationer samt känner sin egen kropp väl (läs: gjort en läkarundersökning samt rådfrågat en läkare om de är i skick att ta den medicin som åsyftas).

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
text

Hur fan kan någon tro de presterar sämre pga nervositet? Kanske ifall de är EXTREMT nervösa, men då är medicin inte bäst, då skall de ju gå till någon sorts psykiatriker. Men jag menar... större prov? De allra flesta som skyller att de presterar dåligt på större prov och redovisningar pga nervositet lär ju bara skylla ifrån sig. De var helt enkelt dåligt förberedda. Visst kommer extremfall finnas, men dessa är ju ingen majoritet.

Visa signatur

Spel: Dell U2412M -:::- Intel i5 2500k, Corsair XMS3 16 GB 1600 MHz Ram, Samsung 830 256 GB, Asus P8P67-M B3, MSI GTX 660 Ti OC
Laptop: 2012 Macbook Air 13"

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Derox
Hur fan kan någon tro de presterar sämre pga nervositet? Kanske ifall de är EXTREMT nervösa, men då är medicin inte bäst, då skall de ju gå till någon sorts psykiatriker. Men jag menar... större prov? De allra flesta som skyller att de presterar dåligt på större prov och redovisningar pga nervositet lär ju bara skylla ifrån sig. De var helt enkelt dåligt förberedda. Visst kommer extremfall finnas, men dessa är ju ingen majoritet.

Har du ens hört talas om termer som test anxiety och dess påverkan på ens kognitiva förmågor? Låt mig lista några:

Citat:

Racing thoughts, 'going blank', difficulty concentrating, negative self-talk, feelings of dread, comparing yourself to others, difficulty organizing your thoughts.

Låt oss ponera dock att enbart en liten, liten minoritet uppfyller kraven för test anxiety, så visar det ändå vilken enorm negativ påverkan på ens kognitiva förmågor som nervositeten har; vilket visar vilken enorm kraft prestationsångest kan ha på ens förmågor.

Men för att ta något vanligt; uppkörningen. Det är rätt vanligt att många (42%) misslyckas med första eller fler uppkörningar, varav det känns ganska säkert att hävda att de en majoritet av dessa kuggar pga. nervositet; eller är jag helt fel ute nu?

Varför är det så konstigt att en del lider av test anxiety, kanske inte inför varje prov men några gånger i sitt liv vid större prov, precis som många lider av scenskräck? Hur rutinerade och mentalt förberedda de än är så tycks de uppvisa negativa fysiska tecken på stress (fight-or-flight) som gör att de presterar sämre på scen, eller på ett större prov, än vanligtvis. Detta är inte heller några extremfall, utan snarare väldigt vanligt. Hur utbrett är t ex inte mildare former av glossofobi egentligen? Jag har sett siffror som angett upp till 75% av befolkningen. Detta är alltså vanliga människor, som jag utgår från kan kommunicera bra och vara social i andra situationer; men som helt enkelt finner det väldigt jobbigt att tala inför en grupp, och därav kan man utgå från att de även kan ha problem med det i form av klassiska fight-or-flight-manifestationer och andra tecken på nervositet.

Måste vara skönt att vara helt immun mot dessa vanliga åkommor som du verkar vara.

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Jag väntar fortfarande på en motivering varför en frisk (läs: någon som inte lider av astma eller liknande obstruktiva lungsjukdomar, hjärtsvikt eller har andra hjärt- eller lungproblem) individ, som för sakens skulle även är medveten om att hon är frisk, inte bör använda betablockare mot nervositet. Du utlovade en motivering tidigare; men angav enbart fass.se och att jag skulle läsa på om de olika medicinernas kontraindikationer; vilket är ungefär på samma nivå som att hävda att en frisk inte bör ta alvedon mot valfritt symptom eftersom det finns människor som är överkänsliga mot paracetamol och sålunda kan dö av alvedon, typ.

Jag utlovade motivering och jag gav motivering men du har inte läst noggrannt nog helt enkelt.

Citat:

Proarytmier: Den allvarligare biverkningen med arytmi-läkemedel är försämring av befintlig arytmi eller framkallande av nya arytmier.

Det där står i Fass under Sotalol, ett icke-selektivt betablockerare.

I mitt näst sista inlägg avslutade jag med

Citat:

Att det sen rör sig om en frisk person spelar i fallet betablockerare ingen roll, då dessa läkemedel, på samma sätt som de kan bota arytmier även kan orsaka sådana.

Vilket stämmer väl överens med vad Fass skriver om arytmiläkemedel.

Och ja, överkänslighet kanske är en banal sak för dig, men det kan leda till anafylaktiskt chock och död, så ja, det ska helt klart tas med i åtanke när man skriver ut betablockerare. Att du avfärdar kontraindikationerna är ett tecken imo om att du bara ser det goda med betablockerare och vägrar inse deras bieffekter/dåliga sidor.
En personn vet inte alltid om att den har en begynnande hjärtsvikt, mötte patienter själv som haft en grav hjärtsvikt men som de inte märkt av under de år det tagit för det att utvecklas. Så nej, en människa kan inte veta om denne är frisk eller ej.

Men terigen, en frisk person (om vi för sakens skull ponerar att personen i fråga är helt frisk utan några som helst sjukdomar) kan få en arytmi utlöst av betablockerarna och dö. Och beroende på vilken betablockerare man väljer är risken för detta olika stort (hos sotalol ~1/10-1/100, vilket inte är så pass ovanligt ändå).

[QUOTE]
Men vad du kanske motsätter dig är att man tar en medicin mot just nervositet rent allmänt, i tron att alla former av nervositet måste bottna i psykisk ohälsa? Jag drar denna slutsats från att du anger att du tror att betablockare kan hjälpa mot nervositet, men att det bara är en tillfällig lösning och att om nervositeten består så borde man försöka råda bot på den med hjälp av KBT och andra läkemedel.
[/QUOTE]Kom igen, jag vet bättre än så. All nervositet grundar sig inte i psykisk ohälsa och KBT är inte bara till för personer med psykiskt ohälsa. Om nervositeten kvarstår bör man, för att få bäst effekt långsiktigt, lära sig hantera denna utan läkemedel som man fått på svarta marknaden. Vidare skrev jag inte "andra" läkemedel, utan läkemedel.
[QUOTE] Och jag anser att det finns inget fel med att, för att citera headcleaner: ”använda betablockerare någon enstaka gång när man ska uträtta något ovanligt krävande”. [/QUOTE]Säg mig en sak. Hur ställer du dig till doping inom idrott? Är ju exakt samma tankesätt där, fast istället för fyskiska hinder diskuterar vi nu om psykiska hinder.

Citat:

"If you look at the logic of why we ban drugs in sport, the same should apply to music auditions," said Charles Yesalis, a professor at Pennsylvania State University who studies performance-enhancing drugs.

http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?file=/c/a/2004/10/1...

[QUOTE]
Går man däremot och är konstant orolig för sociala situationer så är det en annan femma, en helt annan diskussion som består av helt andra faktorer och variabler. Där kan KBT hjälpa, vilket antagligen inte är fallet med en individ som presterar sämre pga. nervositet på t ex ett större prov.
[/QUOTE]Nej, det är inte en annan femma bara för att du tycker det är mer rätt med enstaka medicineringstillfällen.
[QUOTE]
Och avslutningsvis skulle jag även vilja påpeka att jag inte rekommenderar någon att självmedicinera något läkemedel alls, och skulle någon göra det så hoppas jag innerligt att man läser på så mycket man bara kan och dess biverkningar och kontraindikationer.
[/QUOTE]Skönt att höra att vi är på samma sida på den här punkten.
[QUOTE]
För övrigt har jag aldrig ens prövat betablockare, även om jag känner fullt friska individer som har gjort det i situationer där de ansett att de skulle presterat sämre om de inte gjort det (läs: större prov, redovisningar, et cetra). Jag har inget emot att folk medicinerar substanser i andra syften än vad de är traditionellt är åsyftade; så länge då är pålästa om riskerna, biverkningar och kontraindikationer samt känner sin egen kropp väl (läs: gjort en läkarundersökning samt rådfrågat en läkare om de är i skick att ta den medicin som åsyftas).
[/QUOTE]Att använda otillåtna medel (läs receptbelagda läkemedel som man inte ått utskrivet av en läkare) för att prestera bättre är och förblir fusk i mina ögon. Att det sen rör sig om en tenta eller maraton är skitsamma.

Sen är jag inte emot alternativa användningsområden för olika läkemdel så länge en läkare har skrivit ut läkemdlet. Anledningen till att jag är så fast i att en läkae ska skriva ut läkemedlen är inte för att jag tycker de är bättre, utan för att det är säkrast för patienten på det viset, precis som du själv avslutar med. Man undersöker patienten noggrann och utifrån statusen sätter man in läkemdel i olika styrkor.

Angående ditt svar till Derox: Du kan inte utgå från hur stor andel av uppkörningarna som beror på nervositet bara sådär. Vidare anser jag att det är bra att de som blir så nervösa kuggar, skulle inte vilja vara i en bil i deras närhet när de blir så nervösa igen bakom ratten. Detsamma gäller med folk som blir så pass nervösa inför och under tentor.

Vidare återkommer du hela tiden med hur nervös man kan bli av att skriva ett prov, vara på scen etc, men det ursäktar inget. Tar man receptbelagda läkemdel utan att ha fått dem utskriva av en läkare så är det fusk i klass med dopning inom idrotten. För är man så pass nervös så man tror sig behöva medicin borde man inte ha några problem med att uppsöka en läkare och på laglig väg få sådana läkemdel utskrivna.

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Har du ens hört talas om termer som test anxiety och dess påverkan på ens kognitiva förmågor? Låt mig lista några:

Låt oss ponera dock att enbart en liten, liten minoritet uppfyller kraven för test anxiety, så visar det ändå vilken enorm negativ påverkan på ens kognitiva förmågor som nervositeten har; vilket visar vilken enorm kraft prestationsångest kan ha på ens förmågor.

Men för att ta något vanligt; uppkörningen. Det är rätt vanligt att många (42%) misslyckas med första eller fler uppkörningar, varav det känns ganska säkert att hävda att de en majoritet av dessa kuggar pga. nervositet; eller är jag helt fel ute nu?

Varför är det så konstigt att en del lider av test anxiety, kanske inte inför varje prov men några gånger i sitt liv vid större prov, precis som många lider av scenskräck? Hur rutinerade och mentalt förberedda de än är så tycks de uppvisa negativa fysiska tecken på stress (fight-or-flight) som gör att de presterar sämre på scen, eller på ett större prov, än vanligtvis. Detta är inte heller några extremfall, utan snarare väldigt vanligt. Hur utbrett är t ex inte mildare former av glossofobi egentligen? Jag har sett siffror som angett upp till 75% av befolkningen. Detta är alltså vanliga människor, som jag utgår från kan kommunicera bra och vara social i andra situationer; men som helt enkelt finner det väldigt jobbigt att tala inför en grupp, och därav kan man utgå från att de även kan ha problem med det i form av klassiska fight-or-flight-manifestationer och andra tecken på nervositet.

Måste vara skönt att vara helt immun mot dessa vanliga åkommor som du verkar vara.

Haha, du är för go. Hur många tror du lider av så hög nervositet att de får diarré eller spyr innan ett prov?

Att folk kuggar uppkörning är för att folk inte kan köra. Det är bara folk som inte kan erkänna att de inte var bra nog som skyller på nervositet. Uppkörningen var man ju nervös för, men om nervositeten påverkar din bilkörningen är du INTE TILLRÄCKLIGT BRA på att köra bil för att få kortet. Det är ju det som är hela poängen, man kan bli stressad ifall man har en lastbil 2 cm bakom sig, men du ska fortfarande kunna ha kontroll över bilen och din omgivning om du är redo för körkort. Tar du ett preparat för att bli av med nervositeten släpper de ju igenom dig fast du inte var tillräckligt van vid att sitta vid ratten (sen kan vi ju diskutera ifall du bör ta preparat i samband med bilkörning över huvud taget).

Att folk visar tecken på stress är ju naturligt, stress och nervositet är vanliga reaktioner. Att en majoritet av de som kuggar saker skulle göra det pga extrem nervositet är ju bara skrattretande. Visst finns det säkert några, men att anta att majoriteten gör det är ju helt fel. Är som att anta att alla som klarade sig hade knarkat tillräckligt för att inte va nervösa...

Att folk finner det jobbigt att tala inför en grupp är ju helt normal, jag avskyr att tala inför en grupp, men såsom alla andra jag stött på är det ju inga problem bara man kan sitt ämne. Är man helt blåst och inte kan nått är det klart man kommer av sig, men då kan man ju inte skylla det på nervositet, då kunde man inte ämnet tillräckligt bra.

Visa signatur

Spel: Dell U2412M -:::- Intel i5 2500k, Corsair XMS3 16 GB 1600 MHz Ram, Samsung 830 256 GB, Asus P8P67-M B3, MSI GTX 660 Ti OC
Laptop: 2012 Macbook Air 13"

Permalänk
Medlem

Tack för ett intressant inlägg; att betablockare kan utlösa arytmi är ju egentligen ingen nyhet för mig, vad som dock kan poängteras är att det existerar en skillnad mellan olika betablockare (du poängterar även det).

Inderal är t ex vanligt vid "off-label use" för att ta som ett exempel, och dess risk för proarytmi är mindre än hos Sotalol om jag förstått det hela rätt? Och ännu en gång: det finns risker med detta läkemedel, det har jag inte förnekat. Då igen finns det risker med allt här i livet, och som vuxen individ bör jag ha rätt att bestämma över min egen kropp gällande vilka risker jag vill ta under premissen att det enbart är jag som tar konsekvenserna (i den fysikaliska bemärkelsen). En läkares roll torde någonstans vara i form av rådgivare men även hjälpare (om jag så önskar), precis på samma sätt som en ekonomisk rådgivare kan avråda mig (eller hjälpa mig om jag så önskar, med de medel denna innehar) från en dålig investering (eller vice versa). Fast nu lämnar vi allt mer och mer området betablockare, och närmar oss området om individens ansvar och friheter samt vart våra friheter börjar och slutar (intressant ämne, men off-topic, jag ber om ursäkt).

Men som sagt, jag har aldrig förnekat att, för att citera FASS, "den allvarligare biverkningen med arytmi-läkemedel är försämring av befintlig arytmi eller framkallande av nya arytmier. "

Gällande dopings rätt eller fel inom idrott så anser jag kort och gott att det är fel, under premissen att det går emot spelets angivna regler. Att ta betablockare för att motverka skakningar under skyttetävlingar är fel - eftersom skyttetävlingens regler anger att det är fel. Sålunda är det fel att delta i en tävling och bryta mot reglerna; det kallas kort och gott för fult spel.

Citat:

Ursprungligen inskrivet av CSM101
Att använda otillåtna medel (läs receptbelagda läkemedel som man inte ått utskrivet av en läkare) för att prestera bättre är och förblir fusk i mina ögon. Att det sen rör sig om en tenta eller maraton är skitsamma. [...] Vidare återkommer du hela tiden med hur nervös man kan bli av att skriva ett prov, vara på scen etc, men det ursäktar inget. Tar man receptbelagda läkemdel utan att ha fått dem utskriva av en läkare så är det fusk i klass med dopning inom idrotten. För är man så pass nervös så man tror sig behöva medicin borde man inte ha några problem med att uppsöka en läkare och på laglig väg få sådana läkemdel utskrivna.

Men om man fått dem utskrivna av en läkare då för just detta ändamål? Det är rätt vanligt, om än inte i Sverige (vi är rent allmänt rätt restriktiva med utskrivandet av sådana mediciner, har jag uppfattat det som). Men vart går gränserna för "fusk" egentligen? Är det fusk att den morgontrötte studenten presterar bättre på ett prov efter två kaffe (och dess pigga effekt), jämfört med den minst lika morgontrötte studenten som skriver samma prov men som inte druckit något kaffe? Är det fusk att en student som vanligtvis blir nervös inför redovisningar (och sålunda inte presterar lika bra som hon skulle) kan via kemisk väg få samma chans att visa vad hon verkligen går för som de mindre nervösa studenterna? Jag anser inte det.

Dock är frågeställningen kring kognitiva boosters etiska status inom utbildning och liknande väldigt intressant, och helt klart öppen för diskussion.

The Economist skrev nyligen en ledare om "smart drugs", läs gärna den då den sammanfattar mina åsikter rätt bra. Jag är osäker på om du kan läsa den (jag prenumererar så jag har tillgång till dess arkiv online), så jag postar hela den här:

Citat:

THIS drug is peddled on every street corner in America, and is found in every country in the world. It is psychoactive, a stimulant and addictive. Users say that it increases alertness and focus, and reduces fatigue. But the high does not last and addicts must keep consuming it in increasing quantities.

Put this way, sipping coffee sounds more like an abomination than the world's most accepted form of drug abuse. But centuries of familiarity have put people at their ease. In the coming years science is likely to create many novel drugs that boost memory, concentration and planning. These may well be less harmful than coffee—and will almost certainly be more useful. But will people treat them with as much tolerance?
High time

The new cognition-enhancing drugs are designed to treat debilitating diseases such as Alzheimer's, attention-deficit disorder and schizophrenia. But because they act deep in neural pathways of the brain, some of them are bound also to enhance people's power to think and learn (see article). Such drugs will inevitably be used by healthy people too. That is the lesson from medicines such as Ritalin (methylphenidate) and Provigil (modafinil), which are now widely used “off label” to boost performance, as Nature has found. When the British journal asked its scientifically aware readers earlier this year, one in five of those who answered said they had used such drugs non-medically, to help them concentrate or learn.

For many, drug is a four-letter word. Unapproved use is at best worrying and unfair, and at worst dangerous and immoral. Such thinking leads to strict controls or even prohibition and criminalisation. In Britain, for instance, Ritalin is a class B drug. Yet strict controls would be both futile and wrong.

Futile, because if people really want medicines, they can easily get hold of them. Nature's drug users procured their stashes from prescriptions from doctors or over the internet. As anyone with an e-mail address knows, the difficulty is not scarcity, but keeping the offers for Viagra, real or fake, at bay.

And wrong because such drugs promise to do a lot of good. Many people already use Provigil to cope with night-shift work, jet lag and lack of sleep, and suffer few side-effects. Others use beta-blockers to overcome the anxiety and stress of performance. Scientists use off-label drugs to increase their focus. If that helps them unravel the mysteries of the universe, so much the better. If chemical assistance can help increase the useful human lifespan, the benefits could be huge.

Some worry about the unfair advantage and peer pressure that comes from these drugs. However, millions suffer from untreated but mild memory loss. Is it fair to deny them help? If the shy or the scatterbrained take cognitive enhancers, it is not obvious whether this is levelling their playing field or giving them an unfair advantage. Is it “natural” to prop up the ageing body with a nip and a tuck, but to restrict help for the ageing mind to brain-training on the Nintendo?

Punishing the off-label use of cognitive enhancers may also be unfair to those who find these drugs medically useful in unexpected ways. Schizophrenics, it has recently been found, are likely to be heavy smokers because nicotine is good for their condition. Genetic variations between people are associated with different levels of working memory. People using Provigil or Ritalin may eventually be found to have a legitimate but previously unknown need for the drug.

There will always be risks, but no more than for other medicines. Remember that the new drugs will have passed clinical trials because they are treatments for a disease, even if they have not been licensed as cognitive enhancers. There will be a lot of habitual off-label takers, more people than in the trials, so the regulators need to monitor them for side-effects—especially in children. But detailed and accessible information about the side-effects of drugs is to everyone's advantage.

With any compound, the task is to minimise harm while maximising the freedom to choose. It may even be that, like Viagra, society largely welcomes the arrival of a chemical that does, far better, what omega-3s, ginseng, vitamins and all the other quackery have failed to do. Unless of course, you want to outlaw double espressos too.

Citat:

Ursprungligen inskrivet av CSM101
Angående ditt svar till Derox: Du kan inte utgå från hur stor andel av uppkörningarna som beror på nervositet bara sådär. Vidare anser jag att det är bra att de som blir så nervösa kuggar, skulle inte vilja vara i en bil i deras närhet när de blir så nervösa igen bakom ratten. Detsamma gäller med folk som blir så pass nervösa inför och under tentor.

Och din yrkesroll ska vara att hjälpa människor få ett bättre liv, och du innehar denna syn på folk som pga. presterar sämre under vissa förhållanden inte bara ska ses som dopare om de försöker göra något åt det - utan också förtjänar det. Trevligt.

Derox: Som sagt, en uppkörning är en väldigt annorlunda situation än när du kör bil vanligtvis (hur ofta har du någon som konstant dömer dig sittandes brevid?). Ett stort högskoleprov skiljer sig markant från en vanlig tenta (hela ens framtid hänger sällan på enbart en tenta). En större redovisning inför hela företagsledningen skiljer sig från en mindre redovisning inför dina arbetskamrater. För att ännu en gång citera headcleaner: "sedan är det naturligtvis en helt annan sak att använda betablockerare någon enstaka gång när man ska uträtta något ovanligt krävande."

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av dystopin
Inderal är t ex vanligt vid "off-label use" för att ta som ett exempel, och dess risk för proarytmi är mindre än hos Sotalol om jag förstått det hela rätt?

Du har förstått det rätt ja, men problemet är att man aldrig i förväg kan veta om man nu är just den patient som kommer få grava biverknigar eller ej.
[QUOTE]Och ännu en gång: det finns risker med detta läkemedel, det har jag inte förnekat. Då igen finns det risker med allt här i livet, och som vuxen individ bör jag ha rätt att bestämma över min egen kropp gällande vilka risker jag vill ta under premissen att det enbart är jag som tar konsekvenserna (i den fysikaliska bemärkelsen). En läkares roll torde någonstans vara i form av rådgivare men även hjälpare (om jag så önskar), precis på samma sätt som en ekonomisk rådgivare kan avråda mig (eller hjälpa mig om jag så önskar, med de medel denna innehar) från en dålig investering (eller vice versa). Fast nu lämnar vi allt mer och mer området betablockare, och närmar oss området om individens ansvar och friheter samt vart våra friheter börjar och slutar (intressant ämne, men off-topic, jag ber om ursäkt).[/QUOTE]Problemet med detta är dock att det nu rör sig om olagligheter. Tar man läkemedel i samråd med läkare är det inga problem, men när man gör så på eget bevåg så är det en annan femma, och det är i denna kategori självmedicinering hamnar.
[QUOTE]
Men som sagt, jag har aldrig förnekat att, för att citera FASS, "den allvarligare biverkningen med arytmi-läkemedel är försämring av befintlig arytmi eller framkallande av nya arytmier. "
[/QUOTE]nej men det var ju min motivering från första början som du missade.
[QUOTE]
Gällande dopings rätt eller fel inom idrott så anser jag kort och gott att det är fel, under premissen att det går emot spelets angivna regler. Att ta betablockare för att motverka skakningar under skyttetävlingar är fel - eftersom skyttetävlingens regler anger att det är fel. Sålunda är det fel att delta i en tävling och bryta mot reglerna; det kallas kort och gott för fult spel.
[/QUOTE]Och på samma sätt anser jag att det är fult spel när en violinist tar olagliga läkemedel för att lugna ner sig och därmed inte skaka lika mycket över stråna (stavning).

[QUOTE]Men om man fått dem utskrivna av en läkare då för just detta ändamål?[/QUOTE]Har du fått läkemdelena utskrivna blir det ett fall där personen uppenbarligen kräver det, och som fått en andra åsikt om det i fallet. Jämför det med tex användandet av morfin. Vissa är i behov av det medan andra använder det fastän det inte finns några indikationer för det. Sen hurvida det blir fusk eller ej så är det imo fortfarande fusk, men inte lika mycket. Blir rätt godtyckligt det där, men är ju bara min personliga åsikt. Men om jag har två personer, varav A klarar av uppgiften utan läkemdel och B måste ha läkemdel för att klara samma jobb så röstar jag på A vid tex en anställning (vare sig det rör sig om en musiker, fysiker eller fotbollsspelare).
[QUOTE]
Och din yrkesroll ska vara att hjälpa människor få ett bättre liv, och du innehar denna syn på folk som pga. presterar sämre under vissa förhållanden inte bara ska ses som dopare om de försöker göra något åt det - utan också förtjänar det. Trevligt.
[/QUOTE]Okej, men vad sägs om att ha en långtradarchaffis som inte klarar av sitt jobb som den ska utan att knapra på olaglia läkemedel. Skulle du känna dig trygg på vägarna?

Jag hjälper mer gärna folk till ett bättre liv, men det innebär även att ibland få vissa att inse att det liv de valt kanske inte är det som passar dem bäst så att de själva kan ta sig en funderare på hurvida de vill fortsätta så eller ej.
Det gör läkare hela tiden när de kommer med råd om hur kosten ska förändras, motionen ska se ut, hur pass fysiskt ansträngande jobb man bör ha, att man bör skära ner på kaffedrickandet (;) ) etc. Alla passar inte till alla jobb och att tvinga sig själv till att klara av ett jobb med hjälp av läkemedel (som inte är utskrivna av läkare) är enligt mig fel sätt. Antingen löser man problemet så man kan sköta jobbet utan läkemdel eller så bör man ta sig en funderare på hurvida jobbet i fråga verkligen är något för en.