Avgifter för utomeuropeiska studenter

Avgifter för utomeuropeiska studenter är nog en ganska rimlig tanke. Varför svenska skattebetalare skall betala för deras universitetsutbildning förstår jag inte riktigt.

Om de pengar man får in sedan faktiskt läggs på kvalitetshöjande åtgärder för de svenska universiteten kan man nog dels faktiskt höja kvaliten och därmed kanske locka till sig ännu fler utrikesstudenter.

Läste själv på Göteborgs Universitet 1994-2000 och jobbar nu sedan ett par år tillbaks där och att kvaliten på utbildningen och kraven på studenterna sjunkit ganska dramatiskt sen mitten på 90-talet är jag den första att intyga.

Mycket av detta kan säkert skyllas på den nuvarande finansieringsmodellen med betalning per examinerad student men även på den stora ökningen av studenter utan motsvarande resurstilldelning, sämre förkunskaper hos studenterna en utarmning av kompetensen de stora universiteten av en massa små högskolor som främst tillkommit av regionalpolitiska skäl och som konkurrerar på orättvisa villkor.

Att sedan en massa ickeakademiska utbildningar bakats in i högskole/universiteten har ju inte precis bevarat statusen på akademiskutbildning.

Vad som i längden kommer att vara betydelsefullt för såväl svenska som europeiska och utomeuropeiska studenter vid svenska universitet och högskolor är utan tvivel att utbildning och forskning håller så hög klass att svenska blir konkurrenskraftiga på ett globalt plan och att utomeuropeiska studenter tycker att utbildningen är väl värd att betala för.

Jag undrar om någon kommer argumentera mot föslaget..

En diskussion om utbildning tackar jag inte nej till. Jag håller dessutom med dig i väldigt mycket av det du säger.

Jag hör till de som inte har studerat på universitet/högskola. Jag kommer förmodligen att göra det någon gång i framtiden, framförallt för att det verkar kul. Just nu har jag dock inget trängande behov av det. Allt jag är intresserad av är helt teoretiskt och går att lära sig bra på egen hand. Jag har bara blivit nekad ett jobb som följd att jag saknat utbildning. Det kanske blir mer i framtiden nu när många ekonomier börjar gå sämre, men hittills klarar jag mig bra.

Trots det är jag ganska intresserad av utbildningsrelaterade frågor. Jag tycker jag har har hyffsat bra koll hur högre utbildning går till i Sverige, USA och Storbritannien.

Sverige har många problem. Framförallt incitamentstrukturen. Det finns bara 9 miljoner invånare, men väldigt många utbildningsplatser. Vidare får skolorna betalt om elever examineras. Kan det bli annat än katastrof? Jämför med Storbritannien: Om du går på en större skola där och inte blir godkänd finns det mängder som kan ta din plats. För skolans del spelar det ingen roll om du examineras eller inte, pengarna får de ändå. Men till och med Storbritannien har problem. Det finns en intressant essä av en professor i ett stort brittiskt universitet där han diskuterar deras utbildningsväsende. Var uppe på Slashdot för något år sedan.

Problemet blir inte bättre i Sverige av att skolorna konkurrerar med sig själva. De tekniska skolorna försöker sno elever från naturvetenskapliga fakulteten genom att skapa nischade ingenjörsutbildningar. Såg att Uppsala skapat en specialdesignad utbildning i Bioinformatik. Vad i allsindar? De som studerar _vanlig_ Bioteknik har svårt att få jobb.

Sådant här beteende ser jag inte i de stora Brittiska eller amerikanska universiteten. Det är inte ofta de skapar så här nischade utbildningar, förutom efter undergraduate-nivå, som det ska vara, när eleverna har grundkunskaperna.

Det finns för många långa utbildningar i Sverige också. Det verkar som att hela utbildningssystmet är konstruerat för att dölja arbetslöshet. Istället för att hoppa på femåriga utbildningar borde man börja med en tre-fyra-årig undergraduate-utildning sedan när man är klar, och har tillräckligt bra betyg, kan man gå vidare till en högre utbildning.

Mindre antalet undergraduate-utbildningar skulle leda till högre konkurrens om dessa.

Sverige har även det extra problemet att folk generellt verkar sakna kunskaper om grundläggande ekonomi. Bara för att man studerar fem år är inte det säkert att det leder till jobb. Många sväljer dessutom skolornas marknadsföringskampanjer. Det är förargligt. Många som studerar tror att de är på väg till hög lön och bra arbete, men det är inte alltid säkert.

Ett sista problem är att just utbildning har fått någon slags sär-skild ställning i Sverige. Såvida du inte är den där lilla procenten som är ute efter en helt akademisk karriär är skolorna till för att göra så att du kan utföra ett mer kvalificerat yrke, och öka din lön och levnadsstandard. Det är ingen fundamentell skillnad mellan att köpa en utbildning och att köpa bättre verktyg. Ändå har skolorna, i kombination med politiska agendor, lyckats pränta in att utbildning är något speciellt och annorlunda, som skiljer sig från exempelvis företagen som tillverkar verktygen. Detta har lett till att många som _inte ens vill_ studera gör det för att de känner sig tvugna!

Långt inlägg, skriver mer senare.

Ja helt klart borde dom betala för sin utbildning, slöseri med skattepengar har det varit!

Just högskolan Väst är en skola som hårt skulle bli drabbad av mindre utbytesstudenter inom program på avancerad nivå. Kvar skulle enklare 3åriga program bli och skolan skulle dessutom få svårare att värva doktorander, då flera av dem just kommer från nämnda program.
Angående kåren som har väl de flesta där inte studerat så mycket, utan det snarare handlar om ett val. -Frågan är om ens någon kårmedlem på den skolan läser eller ens har pratat med någon om problem från ett program på avancerad nivå med utbytesstudenter i?
Det jag menar med detta är att du nog har en stor del av kåren med dig, eftersom de eller deras klasskamrater ändå inte berörs så mycket av detta. Mer än mindre slöseri på skattepengar som för alla andra.

Nu är jag som sagt inte emot avgifter för utländska studenter, bara för att det inte skall göras i all hast utan även tänka på de negativa konsekvenserna. Sedan kanske det är bra att samla de högre utbildningarna till de större universiteten och låta högskolor hålla på mer "grundläggande" utbildningarna. -Vilket jag tror kommer att ske om utbytesstudenterna minskas. Det negativa med detta är att högre utbildningar, doktorander och forskning är bra för företag på orten och det blir en så förbaskad konkurrens på exjobb i bl.a. sthlm och göteborg.
*edit*
Jag har läst på denna specifika skola i några år.. Sedan menar jag inte att klanka ner på 3åriga program då de ofta är riktigt bra, bara att de tillhör de enklare programmen inom högskoleväsendet. De konkurrerar knappast om mest kunskap med civilingenjörsutbildningar .. Heller ingen kritik riktad mot denna kår utan är kritisk generellt mot dem.

Program på avancerad nivå som jag hela tiden pratar om, är fortsättningsprogram där studenterna vanligtvis har minst 180hp innan de börjar. Utländska studenter till nybörjarprogram (de heter faktisk så), tycker jag som i mitt första inlägg i tråden att de mer är en ekonomisk belastning med dagens system.

Jag är absolut för utbildning till självkostnadspris för freemovers. Det känns ju lite bakvänt att bjussa på utbildning när vi redan har så höga skatter.

Om en stor mängd studenter stannade kvar efter utbildningen och jobbade så skulle det dock vara ok men nu verkar det ju inte göra det.

En lösning som jag kom att tänka på nu vore kanske att erbjuda gratis utbildning mot att man måste jobba här i x antal år efteråt. Så att man hjälper till att pröjsa.

Vad kostar en plats på högskola per år?

Enligt länken tidigare så kan det röra sig om 80000 kr/läsår.

Det första tycker jag är en bra ide, dock svårt genomförbart och så finns det högutbildade som inte kan få något jobb här. Dock kunde något liknande göras..

Angående kostnad så vet jag inte mer än att det varierar kraftigt, jag har själv gått i en klass med bara 5 studenter i, vi var inte precis billiga för skolan per student.
Det handlar alltså om fasta och rörliga kostnader, vilket man måste ta med i beräkningen. Finns det en utbildning som ändå går i sverige, så kostar det oftast inte så mycket extra för skolan att ta dit en extra student. -Speciellt om det är en lärare på 5 personer i en sal för 40 personer och det finns inga laborationer utan endast en tenta.

På vissa program på avancerad nivå utgör utländska studenter en majoritet på nämnd skola. -Vilket inte är något unikt i landet.
Dock är det fel som du säger att skattemedel riktad till att höja kunskapen i sverige, ska gå till klasser där kanske en majoritet av klassen inte är svenska medborgare eller ens tänker/kommer arbeta här i framtiden.

Vilket jag håller med om att det är helt orättvist, det enda man kan se det är som bistånd till vissa fattiga andra länder, men alla dessa länder är ju inte ens fattiga.

Själv har jag gått till och från i runt 10år på nämnd skola och prövat på en hel del. För varje år ser jag nya kårmedlemmar komma och gå som jag tvingas betala kåravgift för, de flesta stannar bara i 3år och håller till på nybörjarprogrammen. I kurser sista året som några av dem läser tillsammans med de från program på avancerad nivå, så har de ej samma kurskod, betygsgrunder, obligatoriska labbar, moment etc.
*edit* Jag är kritisk till kårobligatoriet, inget emot någon kårmedlem.

Mekatronikingenjör, Robotik och intelligenta system läser han väl och inte robotteknik bland utbytesstudenterna, det är även enbart i slutet inför exjobbet som han kom i kontakt med PTC. Och forskningscentrummet PTC tror jag kommer bli lidande utan utbytesstudenterna.
*edit* Tog bort ointressant information för andra, då tråden ej handlar om den lilla skolan.

*edit*
Jag skulle kunna tänka mig olika avgifter på olika nivåer, de på nybörjarprogram skulle kunna få betala mest, de andra mindre och kanske tvingas arbeta tillbaka då de har mer i bagaget när de kommer hit.
Även om en utbytesstudent läser ett svårt nybörjarprogram t.ex. teknisk fysik så dröjer det minst 3 år innan de kan ge något tillbaka. En från på avancerad nivå är redan där i starten på sitt område och har en examen, och kan därför redan efter ett halvår ge något tillbaka.

Har inte orkat läsa igenom tråden men kan länka till en kanske intressant sida i frågan:

Pakistan Student Association (PSA) is a student organization of the Pakistani students at Linköping University.
http://www.psa.studorg.liu.se/new/

Anledningen till att utbildningen är "gratis" är ju att vi själva har finansierat den genom våra höga skatter. Ingenting som utländska medborgare bidragit till.

Kan iofs se att de kan behövas för att fylla ut jobb där det behövs arbetskraft. Då kommer de ju även att jobba i Sverige och "betala av" sin utbildning här iom skatter.

Även detta är ju lite av ett problem:

Programmet med 5 personer så var vi fler i början men många hoppade av, dessutom var det sista året som de hade kvar programmet. Sedan läser flera olika program samma kurser, då bl.a. matte, ekonomi, programmeringsgrundkurs etc inte behöver skilja sig vare sig någon läser maskin, el eller datorteknik etc.
Detta in sin tur har resulterat i att många läser flera program, då det ändå bara är så lite som skiljer dem åt. -Vilket är förklaringen på varför jag själv aldrig kommer ifrån skolan.
Men visst blev det kurser med enbart 5 personer i, vilket skolan såklart gick back på. Men det är ju lite som du sa att även slippa sparka anställda kan vara en faktor.

Ja men inte alltid frivilligt, om man bara ska tenta av en kurs så känns inte kåravgiften meningsfull, inte heller betala dubbla kåravgifter när man läser på flera högskolor/universitet samtidigt.
Själv har jag totalt betalat runt 5000kr till hvs kår, aldrig bet/frågat dem om hjälp. Och det känns inte så meningsfullt att fortsätta betala när jag är fattig, för de eftersläpande kurser som jag har.

Jag har redan några examen på nämnd skola och har varit på det mesta inkl PTC & innovatum.

Publicerade följande text i Medicinska Föreningen Lund/Malmö:s kårtidning "sonden"...Den var avsedd att bemöta en mängd artiklar argumenterande för total avgiftsfrihet, som nyligen publicerats i diverse studenttiningar.

Någonting som fått stor uppmärksamhet på studenttidningarnas debattsidor de senaste åren är förslaget om avgifter för utbytesstudenter. Tråkigt bara att debatten blivit så ensidig. Åsikten att "Utbildning är en grundläggande rättighet och ingenting man kan köpa och sälja!" tycks ha upphöjts från argument till allmän konsensus. Förmodligen kommer en lätt omformulering av ovanstående klyscha närmare verkligheten: "Svensk utbildning är en grundläggande rättighet och ingenting man kan köpa och sälja!" Det är nämligen så det fungerar idag. Utbytesstudenter som läser i Sverige har rätt till gratis utbildning medan svenska studenter utomlands får betala sin utbildning i kronor och ören, bildligt talat.
Att Sverige är ett rikt land som har råd att betala för utbildning för studenter från fattigare länder är ett faktum som använts som slagträ för total avgiftsfrihet. Tanken är god, och inte mig emot. Jag ser gärna att studenter från fattiga förhållanden får studera gratis i Lund. Men detta går att ordna på andra sätt än att låta alla göra det - varför inte med riktade stipendier? Att vi också ska betala utbildning för studenter från välbärgade familjer i USA, Australien och Kina har jag däremot svårt att se poängen med.
Svenska studenter betalar för sina studier utomlands medan studenter från andra länder får studera gratis i Sverige - och man kallar det utbyte. I mina öron låter det som ett riktigt taskigt byte.

Problemet är att många högskolor tjänar på systemet.

Jag pluggar på KTH i Kista. Eftersom jag är i slutet på min utbildning läser jag många kurser tillsammans med utländska magisterstudenter. Det är lite tyskar och italienare, några från Ryssland eller andra öststater, en och annan amerikan har man träffat på också - men den stora majoriteten är från Indien, Pakistan och Kina.

Om inte de utländska studenterna läste kurserna så skulle det inte gå att ha dem kvar. Ibland är jag ensam svensk, ibland har jag två-tre andra svenskar som kurskamrater. Det går inte att sätta upp en dyrbar kurs med laborationer, tentamen osv för en ensam deltagare. Magisterprogrammen är en förutsättning för att mitt civilingenjörsprogram ska kunna existera.

Vidare är det så att många av de utländska studenterna är mycket ambitiösa och duktiga i skolan. Eftersom pengarna till universitetet är baserade på hur många som examineras så utgör dessa studenter en guldgruva för skolan (och kåren - även utlänningar måste betala kåravgift). Dessutom utgör de en viktig rekryteringsgrund till forskare på institutionen. C:a hälften av alla doktorer och doktorander är utlänningar.

Här har vi alltså några av orsakerna till att universitet och studentkårer reagerar negativt. Inte för att det nödvändigtvis skulle vara fel att ta betalt av utländska studenter, utan för att de med nuvarande system har egenintressen av att behålla dessa studenter.

Men då väldigt få indiska studenter stannar i Sverige vore det ju effektivare om staten gav pengar direkt till universiteten, utan att behöva gå omvägen via dessa studenter. Det är dock kanske inte så lätt med dagens system.

Jag tycker att det är självklart att man betalar för sig om man kommer hit för att studera.

Det är inte gratis nån annanstans, så varför ska Sverige erbnjuda gratis utbildning?

Vi har ju redan världens näst högsta skatter, så att idka sådan välgörenhet känns inte riktigt som prio ett.

Jag fattar inte heller varför vi ska ha gratis utbildning för utländska studenter. Varför ska de få gratis utbildning när inte vi, de svenska invånarna får det? Man kan ju fan inte säga att vår utbildning är gratis med tanke på hur mycket skatter vi betalar.