energiomvandling(fysikproblem)

Nej, det där är fel, vad är fallkraft? Du börjar rätt däremot.

När fjädern är ospänd så är enda kraften på kulan den från gravitation. Kraften nedåt i högsta läget är alltså 30N. En fjäder brukar ha en linjär ökning av kraften beroende på hur mycket den har sträckts. Det ger att när kulan befinner sig längst ner, i andra ändläget på banan, så har den dubbla kraften från fjädern jämfört med när den är i mitten på banan. I mitten, eftersom vi har en symmetrisk svängning, så måste kraftsumman vara 0N, vilket ger att kraften från fjädern tar ut kraften från gravitationen. Fjäderkraften vid mitten är alltså 30N, vilket ger att kraften längst ner, i punkt B, är 60N från fjädern, riktat uppåt.

Ett enklare tankesätt kan vara att kraftsumman i ändlägena måste vara lika stor fast motriktat eftersom det är en symmetrisk rörelse. Alltså måste kraftsumman på kulan i lägsta punkten, punkt B, vara 30N uppåt eftersom den är 30N nedåt i högsta punkten. Gravitationskraften, som ger 0N nedåt, finns i båda punkterna och alltså måste fjäderkraften ändras så att vår slutsats om symmetrin stämmer. Den måste alltså ta ut gravitationskraften och lägga till 30N uppåt i punkt B, vilket ger en total fjäderkraft på 60N.

Ah, fan, jag tyckte väll det var något som inte kändes rätt!
Bra.