Förslag på tekniska högskoleutbildningar...?

Det låter som att du är ute efter högskoleingejör i elektroteknik. De studerar både programering och elektronik. Med hjälp av elektroniken kan du designa elektronisk hårdvara osv.

Det bör inte vara något problem att läsa vidare för att plocka ut en civilingenjörsexamen/masters i t.ex. informationsteknologi efter att du läst klart högskoleingenjör i elektro.

http://www.teknat.uu.se/utbildning/node275

Jag måste ju givetvis göra reklam för teknisk fysik & elektroteknik ( http://www.liu.se/utbildning/program/6CYYY ) men även det vanliga datateknikprogrammet omfattar betydligt mer än "bara programmering".

Under den först länken finns en bra beskrivning på vad skillnaden är. Kort sagt kan man säga att högskoleingenjören är mer praktisk medans civilingenjören är mer teoretisk. Men som sagt att köra på en högskoleingenjörsutbildining till att börja med för att sedan ta en civilingenjörsexamen kanske inte är en sån dum idé, då kan du nog få ut det bästa av två värdar. I praktiken kommer det nog innebära att du kommer få läsa lite extra jämfört med ett vanligt civilingenjörsprogram. Dock så brukar man kunna lösa sånt med instutitionen man studerar vid.

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gskoleingenj%C3%B6r
http://sv.wikipedia.org/wiki/Civilingenj%C3%B6r

Som sagt kan det dock bli problem att tillgodoräkna sig kurser från ett program i ett annat (detta kan möjligen ha blivit lättare i och med bolognaanpassningen (i och för sig är det väl inte mycket som har blivit lättare av den)) så eventuellt får du läsa om kurser och liknande. Man skulle i och för sig kunna hävda att det är bra att läsa så mycket som möjligt och repetition är ju alltid nyttigt. Effektivast är nog dock att läsa en civilingenjörsutbildning direkt om man tror att man vill och kan.

Om man läser påbyggnadsprogram så tillgodoräknar man inte kurser från tidigare studier, det enda som gäller är att man uppfyler behörighetskraven. Det kan också bli problem om man redan har läst en kurs i föregående examen, som är obligatorisk i den nya. Då kan man få dispens att byta ut den kursen med motivering att man redan har läst den.

Annars har man kunskap/ork och är teoretisk lagd så är såklart en civilingenjörutbildning helt klart bäst, men annars är inte omvägen via en högskoleingenjörutbildning heller fel.
Jag själv gick omvägen och ångrar mig inte det minsta, då jag just är en praktisk person och inte en teoretiker. Som nu senast då jag hålde på med ett forskningsprojekt, usch skriva en massa skit. -Jag vill lösa problem, inte skriva en bok om hur man kan lösa dem. På högskoleprogrammen, så byggde jag en grej sedan slängde ihop en rapport på slutet på projektkurserna. -Precis vad jag gillar.

Man skall inte tro att civilingenjörer saknar praktiska kunskaper bara för att de läser mer teori än högskoleingenjörerna. Det vanliga är att man börjar på ett civilingenjörsprogram och sedan byter till ett högskoleingenjörsprogram eller något annat om man av någon anledning inte tycker att det passar.

Tänk på att många program har programmeringstekniska inriktningar. Nu har de förvisso gjort om teknisk fysik här på LTH i och med Bolognaprocessen, men i det gamla programmet har vi en sådan inriktning. Man kan alltså läsa det vanliga teknisk fysik-basblocket (ungefär halva utbildningen) och sen resten som programmeringstekniska ämnen.

Dock läser jag inte den inriktningen själv så jag kan inte svara på några detaljerade frågor.

Men iallafall, glöm inte att läsa om olika inriktningar i de olika programmen. På så sätt kan du skapa kombinationer som bättre passar dina önskemål.

Jag läser själv elektroteknik på kth och alla som har bytt hit från högskoleingenjör (mest folk från Lund, om det spelar någon roll) har fått läsa till ganska mycket matte osv för att ens kunna börja läsa de 2 sista åren, då de haft för mycket kunskapsluckor.

Det är problemet med att hoppa på en civil ingenjörutbildning, att all matte som har har läst har varit på för låg nivå. Det är alltså inte så lätt så att det bara saknas matematikpoäng. Därför är det lättast att gå påbyggnad magister eller masterutbildningar.

och läser man ännu längre inser arbetsgivare att man studerar för att slippa arbeta

Jag ville precis samma sak som dig, en högskoleingenjörsutbildning där man inte bara sysslar med programmering hela tiden. Det slutade med att jag valde Högskoleingenjör i Data och telekom i Malmö Högskola.

http://www.mah.se/templates/Page____32057.aspx

Civilingejörstempot är ju inte extremt högt, bara det att det blir lite svårare att endast plugga sista veckan till tentor Börjar man att plugga från början av varje period är det ju inte direkt stressigt. Skall man ha högre betyg (A/B) i det mesta är det ju helt annorlunda dock. Då kan det bli extremt stresigt, oftast blir det sig så att man prioriterar 2 ämnen och läser mindre i det tredje.