Moraliskt fel att avsluta graviditeter p.g.a. t.ex. downs eller andra syndrom?

Lite fel kanske det är att försöka skaffa barn och sedan göra abort för att prover visar risk för typ downs. Men å andra sidan så har man inte skrivit på något j*vla kontrakt och får göra vad man vill. Jag hade varit för abort om det hänt mig och min tjej (iof hade jag varit det även om barnet var 100% frisk då jag bara är 17). Antagligen känner vissa som har velat ha barn länge att handikapp inte betyder något och att de älskar barnet över allt ändå.

Jag tycker att det är upp till föräldrarna, eller det är väl egentligen kvinnan som bestämmer tror jag. Det bästa är ju om dom är överens förståss.

Det skiljer väl sig en del ifrån "vanlig" abort, eftersom föräldrarna antagligen vill ha barn, men bara inte just ett sådant barn.
Det skulle förvisso vara mer upprörande om folk började abortera barn av fel kön eller barn som har fel hårfärg, av någon anledning.

Det kan ju också vara av ekonomiska skäl. Jag kan tänka mig att det inte är allt för billigt för alla specialgrejer som behövs, eventuellt personlig assistent etc. Dessutom mycket tidskrävande om man inte har råd med allt sån't.

Jag är för abort i alla dess former.

Är det något fel att inte önska ett sjukt barn till världen?

Så du säger alltså att människor med handikapp är mindre värda än vanliga människor? Eftersom det är moraliskt korrekt att döda ett barn med handikapp, men inte pga kön.

Märkligare kanske, men är det verkligen så upprörande?

Så kan man naturligtvis inte säga utan att riskera sin politiska korrekthet, men om det hade handlat om godtyckligt annat objekt med nedsatt funktion hade de flesta förmodligen varit överens om att värdet var lägre. Det är väl inte heller någon slump att de flesta föredrar att vara friska?

Vad är moral? Vems moral syftar man på, den nuvarande svenska som ändras för varje år? Sex före äktenskap och döda foster är av många i världen väldigt omoraliskt.

Nå enligt den svenska moralen så är människoliv heligt och dessa får man inte ta, dock är frågan hur gammalt ett embro måste vara innan man räknas det som ett människoliv? Vilket jag tycker skall avgöra när abort senast skall få ske, senare så har man dödat en människa(vilket de flesta tycker är omoralisk).
Nå orsaken till varför man dödar ett embryo påverkar såklart moralen, att man dödar det för att man inte vill att den skall lida är det mest barmhärtiga, extremt mycket mer än att man inte vill ta ansvar.

Så jag tycker abort p.g.a. barnet har stora sjukdomar är det mest moraliska av alla aborter. Jag stör mig lite på folk som säger att då kommer inga barn med den och den sjukdomen att födas, vilket jag snarare tycker är bra. Alla som har någon större sjukdom borde ju inse att ingen vill att nya barn skall få samma sjukdom och att det är bra att sjukvården kämpar emot det. -Man behöver inte för dens skull vara för aborter, bara inte emot att sådana barn inte föds.
*edit*
Sedan uppstår det såklart problem när de pratar om att ett barn med en viss sannolikhet skall få en stor sjukdom. Vilket kan leda till en massa aborter av "helt friska" barn.

Själv har jag en systerdotter som är underbar. Hon har inte downs syndrom utan ett annat syndrom som inte direkt syns på utsidan. Hon är idag 2 år gammal och har gjort 2 hjärtoperationer. Förhoppningsvis kommer hon inte behöva opereras någon mer gång. Dock så har hon Q22(finns fler namn) vilket också påverkar fler saker(lite olika). Dock så är ju detta en genetisk svag person som har högre chans att om och när hon nu skaffar egna barn då kommer ha större chans att drabbas av samma sjukdom. Det är ju något som man helst vill undvika. Även min syster kommer ju nästa gång hon blir med barn göra fler test för att försäkra sig om att samma syndrom inte kommer igen.

Varför vill man då inte ha ett sjukt barn? Jo för det första så kommer det kräva otroligt mycket mer av dig själv som människa mycket mer känslomässigt lidande. Mer lidande för barnet. finns ju mycket mer.

Fortfarande kommer ju barnet i de allra flesta fall fortfarande vara älskat. Men fortfarande hade nog ingen valt att hellre få ett sjukt barn än ett friskt och välskapt.

För samhället är ett sjukt och missbildat barn mindre värd. De kan inte alltid jobba lika bra och inte klara av samma arbetsuppgifter som en frisk.

Missbildade/cpskadade/kromosomfel/o.s.v. är inte en ras eller människogrupp. De är människor som av en eller annan anledning fått något fel vid skapandet/födseln. Kan man motverka detta då genom en abort så sparar det inte bara samhället en massa pengar utan också familjen slipper lidande och förluster.

Samtidigt när de får barn som är missbildade och har kromosomfel så är ju chansen där flera gånger större att deras barn har sämre gener och också de föds med fel. Vilket i slutändan(100år? 1000år?) skulle innebära att genmanipulation skulle vara nödvändig för att människans egna medfödda gener blir för svaga. Självklart är detta bara något som är mina egna tankar och inget fakta what so ever:)

Självklart är det rätt att göra abort på sjuka och missbildade barn. Inte heller är det något "mord". Det är oerhört plågsamt för en förälder att se sitt barn vara handikappat och inte kunna växa upp med samma förutsättningar som alla andra. Oppositionen kommer egentligen från de handikappade själva eftersom de känner sig kränkta av selektiv abort. Det handlar alltså helt och hållet om att vara politisk korrekt. De menar helt enkelt att de känner sig mindre värda när människor väljer att göra abort på genetiskt defekta foster.

Smått otroligt att vi inte har haft nån pajas än som kommit och påstått att fostret minsann har rättigheter och att abort är mord. Givetvis är det moraliskt rätt. Ska vi medvetet försämra vår genpool när vi har nått en punkt där vi faktiskt kan påverka den?

Utveckla gärna.

Något större medvetande har den inte och då kan det vara moralisk okej att döda det i ett visst samhälle. Moralism är som religion och oftast baserad på densamma, vad som är moralisk okej eller inte beror bara på vilken sed samhället har.. Alltså kan det vara moralisk rätt i ett visst samhälle att döda sjuka vuxna människor, likaså att det i andra barbariska samhällen är rätt att döda djur till föda när det inte behövs. Samma sak med abort, dödsstraff, dödshjälp o.s.v.

Så frågan är tråden är egentligen, om folket idag i samhället tycker det är okej att döda sjuka foster för att de troligen kommer få det svårt i livet? När folket tycker detta så är det också moralisk rätt att göra det enligt folkets moral.

Jag tycker för övrigt folk i allmänhet är trångsynta på vad just moral är och de utgår att den moralen som de har är den enda riktiga moralen. När de ser folk med en annan moral som skiljer sig mycket, så kallar de dem för psykisk sjuka med skev verklighetsuppfattning.

Så kan man väl å andra sidan säga om många saker, det är väl knappast skäl nog att strunta i det?

Är det verkligen främst handikappade som klagar, eller är det andra som försöker vinna poäng genom att utnyttja dem i sin argumentation?

Hela diskussionen är ganska flytande och kan väldigt lätt föra med sig rent nazistiska drag om man inte tänker efter, och jag menar inte det från något överdrivet politiskt korrekt perspektiv utan helt historiskt. Det var precis så här fascism uppstod, man ansåg sig med vetenskapens och ekonomins hjälp kunna bestämma värdet på en människa, t.ex. att en utvecklingsstörd människa var värd mindre än en fullt frisk, med andra ord, ditt värde berodde på hur mycket skattepengar du tillförde eller förbrukade från staten eller andra medmänniskor.

Men samtidigt vill ju alla att sina medmänniskor ska vara fullt friska, och den här sortens embryodiagnostik hjälper ju onekligen. Man dödar bokstavligen problemet innan det hinner växa.

Jag är personligen för abort, men jag tycker folk ska tänka på med vilka mått det värdesätter en person, och fråga sig varför de ens behöver göra det.

Jag skulle dra abort på ett downs-barn eller dylikt.
Dels vill jag inte att mitt och min partners liv skall fokusera på att ta hand om en trög och dregglande människa.

För det andra vill jag inte kräva av andra att de skall vara med o betala kalaset (som kan hamna på en rätt saftig nota).

Men så länge det är föräldrarna som får bestämma är väl inte likheterna särskilt stora?

Min regel är enkel, jag vill inte önska andra något jag inte skulle vilja hamna i själv (nu pratar jag om schyssta icke idiotiska människor, andra bryr jag mig föga om). Dvs, jag vill inte vara sjuk hela mitt liv och inte kunna leva ett normalt liv, alltså skulle jag inte kunna se på när detta hände mitt eget barn...