olika sorghanteringar
hej, först vill jag säga att jag inte försöker vara taskig mot viss folkgrupp eller ett helt land utan försöker bara säga så som jag upfattar saker o ting. Läste nyligen att mamman till Max och Saga, som blev slaktade nyligen, är gravid. nu vet vi alla att bli gravid är bland det finaste man kan vara med om och kanske få uppleva med sin tjej, men den här kvinnan har inte ens hunnit begrava sina barn o hon är redan på smällen, är det bara jag som tycker att det är lite väl tidigt. Just såna här saker får mig att tycka att just svenskar är riktigt kalla när det gäller kännslor och sin plikt mot familjemedlemmar. Andra exempel som jag har läst om är många fall där små tjejer elelr kvinnor i allmänheten blivit våldtagna eller misshandlade på olika sätt och det enda man hör från famijlemeldemarna är: vi tror på rättsystemet, inget mer, ingen ilska ingen ingen hat mot personen som gjort detta utan tycks att hela sverige tror på att att behandliing botar det mesta, även om man är en massmördare som har våldtagit över 20 personer. Jag själv kommer från FD jugoslavien, och jag läste inte om pedofiler som våltog eller personer som gick runt o mördade o misshandlade utan att betala för det, utan va man pedofil och åkte fast skulle man åka in på misnt 20-30 år. och jag tycker det är helt rätt. sen ett annat fall är tjejen som kommit till göteborg för att plugga, jasmina, som blev mördad i lyxområdet av en indier, hörde att hennes pappa har lagt ut en belöning nere i serbien om någon dödar han i fängelset när han väl e dömt. nu undrar jag är det vi som bryr oss för mycekt för våra nära o kära eller är det ni som skite i dom och låter vad om helst passera, även mord, våltäkter o misshandel och låter den ''rättvisa'' svenska systemet lösa det hela vilket vi vet inte fungerar alls, Alldrig. Jag vet personligen om någon skulle mörda mina barn, eller någon i min familj skulle det krävas mycket beskydd för den person som gjort detta att ens överleva några få dagar. som sagt min fråga är har vi slutat bry oss om varandra i det svenska samhället eller e vi för godtrogna, eller bör vi i vissa fall ta tag i sakerna själva(det tycker jag iaf) PS: jag hatar inte svenskar, tycker bara dom är jävligt kalla ibland i sitt sätt att vara och det enda gången dom talar sanning är när dom är asspackade, elelr dom jag träffat o lärt känna, inte ALLA svenskar självklart. hata inte mig
