Biodiesel?

När man räknar med det faktum att man använder stora mängder fossila bränsler då man producerar/fraktar biodieseln så inser man ganska fort att det inte är märkbart mer miljövänligt än något annat alternativ, inte heller billigare.

Biodiesel är som ersättare till vanlig gammal bensin och diesel ganska dålig.

Skulle man inte kunna använda biodiesel för att frakta biodieseln?

Eller har du fått för dig att vi har någon form av sjukt inneffektiv bränsledistrubition?

Ja, givetvis, men man ersätter inte alla fraktmaskiner i hela världen med biodiesel bara sådär...

Förövrigt så japp, vi har en sjukt ineffektiv bränsledistribution när det gäller biodiesel om målet är att släppa ut så lite utsläpp som möjligt, då frakten skadar miljön så pass mycket att det där lilla extra man får av att bilarna använder biodiesel istället för vanlig bensin inte är tillräckligt.

Vill man vara miljövänlig så är det bästa enorma satsningar på batteriteknikforskning och solcellsforskning samtidigt som man bygger nya kärnkraftverk. Bilbatterier är inte så långt borta (några år/något decennium?) från att kunna ersätta bensinmotorn inom väldigt många områden.

Biodiesel/biogas är inte framtiden. Det krävs på tok för stora förändringar för att det ska vara värt att gå från bensin till biodiesel och sedan till elenergi. Att snabba på vägen från bensin till elenergi är betydligt lättare och är värt betydligt mer.

Det är ju samma frakt för alla flytande bränslen så det har jag svårt att köpa som ett bra argument. Eller påstår du att det inte är värt att satsa på biobränslen för att det inte omedelbart blir bara biobränslen?

Samma problem får man ju med ström, konstruktionsfordonen för att bygga kärnkraftverk och dylikt kommer ju också att använda fossila bränslen tills någon tid in i framtiden.

Men bensinen måste ju också transporteras, det du säger låter befängt. Rimligtvis måste ju bränsletransportkostnaden (i energi) vara försumbar jämfört med den energi man får ur bränslet.

Jo, elektriskt drivna fordon går frammåt är tysta och har bra effektivitet, men har fortfarande problemet med att de tar lång tid att "tanka", något som inte passar in i en körkultur vi har, visst det kommer troligen att lösas på något sätt i framtiden men det är ju bara dumt att ignorera ett mellansteg, speciellt när biodiesel är en typisk sån sak man bara kan hälla i vanliga dieselmotorer utan modifieringar.

Förövrigt tror jag också att vi i framtiden kommer använda eldrivna bilar med någon form av utbytbar batterimodul. Men det kan ju vara långt tills dess.

Snabbladdning av batterier finns redan, det är inte något större problem egentligen.

Du verkar helt försumma hur ENORMT många saker det finns som går på bensin idag. Att ersätta dem alla för att sedan gå över till biodiesel, varvid vi efter bara några år (om ens det) går över till el, är bara dumt och onödigt. Batteribilar finns redan och de fungerar, det enda som saknas är att priset går ner till en mer human nivå så att vanliga människor kan köpa dem i mängder (utan att behöva köpa bilar med sämre batteri - ett high-end-batteri till bilar kan utan vidare kosta mer än vad en modern bensinbilar kostar).

Utbytbar batterimodul... Finns det någon vanlig elbil som inte har det? Självklart kan man ersätta batterimodulen, det hade varit katastrof annars. Men det är ju inte direkt något man gör varje dag ála tankning.

Enkom batterier är inte heller lösningen även om elbilar nog är det på sikt. Vi måste hitta system som laddar bilen under färd. Vilket är lättare än man tror. Och kanske dyrare. Det som behövs är en helt ny väginfrastruktur där ström kan tas från vägen. Det är inte så illa som det låter och varje enskilt problem kan lösas relativt enkelt. Svårigheten är i stället att det är så många småproblem. Fördelen är att vi inte behöver någon ny revolutionerande teknik. Men för att det ska vara någon mening med detta behöver elen produceras rätt. Vi måste producera mycket mer el.

Det är en god lösning för städer, definitivt, men du kan väl inte mena att det är en bra lösning för alla vägar? Det lär ju kosta extremt mycket. Man behöver ju mest energi när man ska färdas långt, men då blir det också ännu dyrare om man behöver det även på lite mindre vägar.

Det är framtiden, visst, men hur långt fram tänker du?
Jag är själv ganska tveksam till om staten (som i slutändan lär bli de som skapar stora delar av infrastrukturen i Sverige) kommer att vilja satsa på en helt ny infrastruktur i mångmiljardklassen. Det känns nästan som att den tiden är förbi, men det är nog bara jag.

Jo, den tiden är nog förbi. På gott och ont. Mest gott antagligen. Men en trend inom infrastruktur är att komplexiteten och kostnaden hela tiden ökar (nähä?) samtidigt som tekniken blir billigare. Så i framtiden kan mycket väl den ökade kilometerkostnaden motiveras. Redan idag kan man ju förundras över hur kostsam infrastruktur kan vara. Bara en bro kan kosta miljarder och telebolagen har i många fall var sitt nät (givetvis dock överlappande) där varje nät i sig kostat multum. Ändå har man vågat satsa. Det gäller att vara lite pionjär och inte se dystopier i framtiden.

På riktigt små, och speciellt korta vägar lär det inte behövas alls. Vi behöver ju av praktiska skäl ett batteri oavsett vilket. Batteriet ska precis som idag kunna driva bilen i åtskilliga kilometer. Och de som måste färdas off-road eller på icke-elektrifierade vägar får helt enkelt ha bilar med större batteri. Som sagt, de tekniska problemen är många men hyggligt små. Det fina är att inget problem i sig är oöverstigligt.

Intressant, MBY. Men hur är tanken att kraftöverföringen ska lösas? Hängande trådar förutsätter ju lika höjd på alla fordon, och en strömförande skena som ligger öppen känns ju inte som något säkert alternativ för våra vägar. Eller ska varje bil ha en mast likt radiobilarna på Gröna Lund?

Att man inte kan ha det system som MBY föreslår på alla vägar tycker jag borde gå att lösa med system i stil med vägbeskrivningen på moderna bil-GPS.
I uträkningen av färdväg kan bilens dator väga in energikonsumtion och lägga upp färden så att vägar som är utrustade med uppladdningsfunktion kommer nog nära inpå för att hålla batteriet nog laddat. Går det inte får den väll i värsta fall även plotta in ett par stopp på uppladningsstationer utöver detta.

När väl övergången från människostyrda bilar till "autopilot"-styrda kommer måste det ju ändå lösas på något liknande sätt.

Jag är ganska så väldigt säker på att MBY menar elskenor/likn. inbyggd under vägen. Sedan har alla bilar någonting som kan ta emot elektriciteten. Problemet är bara det att kostnaden givetvis blir flera gånger högre än att bara göra nya vägar på det sätt vi gör dem idag. Dessutom så måste ju i princip flera procent av Sveriges vägar (väldigt många kilometer... en kilometer väg är betydligt dyrare än vad man kan tro) få det här systemet. Sedan finns inte riktigt tekniken än, det gäller ju att skapa något som är hållbart, kostnadseffektivt och ofarligt, dessutom måste man hitta ett system för hur man ska debitera användarna (förslagsvis kommer debiteringen även att innehålla en serviceavgift för kostnaderna att bygga systemet) och så vidare.

Det hela är en typisk framtidsvision som inte alls är otänkbar (annars hade MBY nog inte förespråkat det), men det är väl inget man lär satsa på inom de närmaste 10 åren skulle jag tro (men när man väl börjar satsa så går det säkerligen fort).

Ja ja, men HUR? Krävs det mekanisk kontakt eller går det att lösa med hjälp av induktion? Jag vill ha detaljer!

De flesta system är väl ganska teoretiska än så länge, men jag gissar att MBY inte menar ett system som kräver mekanisk kontakt. Induktion låter inte helt omöjligt.

Ja, jag menar i marken. Otänkbart är förstås inte ett nät i luften likt nöjesfältens "radiobilar", men jag tror att marken är ett fullt gångbart alternativ. Glöm inte att radiobilar har en pol i marken. Elförsörjning i luften har ju funnits mycket länge och finns ju fortfarande, t.ex. i Aten och uppenbarligen i Landskrona också! Trots åldern är tillförlitligheten inte den bästa i skarpa kurvor och höga hastigheter.

Induktion i all ära men det blir nog dyrt per kilometer och kommer nog ha låg verkningsgrad (höjer man frekvensen får man högre verkningsgrad men stora problem med EMC om världens trafiknät ska fungera som radioantenn).

Ett av dessa tekniska problem är förstås strömupptagningen. Man vill inte ha något som släpar i marken. Att en nästan punktartad kontakt kan göras mot luftledning (kontaktledning) beror på att spänningen är så hög att strömmen blir liten. Vid lägre spänning krävs större kontaktyta, vilket ger mer friktion. En tanke är då själva hjulen på bilen. Gummihjul leder inte ström, men materialfysiken har gett oss en del nya material som har gummiegenskaper och leder ström. Konduktansen är låg jämfört med metall, så förlusterna blir höga (liksom värmeutvecklingen), men det finns inga principiella hinder för att bättre material ska utvecklas, vilket gör att verkningsgraden kan utvecklas över tid. Detta skulle ge en frihet att byta filer och liknande men kräver ett mer standardiserat längd på hjulaxeln (det måste ju inte vara samma för alla fordon, men behöver antagligen vara en jämn multipel av något, t.ex. bredden mellan skenor i marken.

Spänningen måste vara förhållandevis låg för att slippa överslag och olyckor, men ledarna måste också vara separerade för att tåla regn. Låg spänning ger låg verkningsgrad om matarstationerna är lång ifrån varandra. Dessa, och mängder av andra, är de problem jag talade om tidigare. Inget problem verkar dock oöverstigligt för dagens ingenjör, så framtidens kan säker lösa det på något sätt.

Detta är ju inte heller något nytt utan samma och liknande förslag har ju dykt upp om och om igen sedan 1800-talet! Modern teknik, modern materialteknik och reglerteknik torde dock göra förutsättningarna något bättre än på 1800-talet.

Jag är inte helt övertygad, men om du säger det så...

Skulle man inte bara kunna införa ett bytessystem för batterier? Man kör in bilen på macken, byter batterierna till ett par nyladdade och kör därifrån. Svårigheten är förstås att batterier är tunga och otympliga, men med rätt automatisering borde det gå att lösa. Man kan t ex tänka sig platta batterier som sitter under bilen och byts ut via nedsäkningar i marken.

Eller så utvecklar man batteritekniken: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=882&a=211517
...Eller kanske en vindsnurra på taket: http://www.youtube.com/watch?v=KLi0potv6_4&eurl=http://bil.fe...

Det största problemet med nuvarande biodiesel är att den främsta råvara är palmolja. För att möta efterfrågan på palmolja ersätts regnskog med palmoljeplantager, varvid oersättlig biotop går förlorad.

För leder med mycket trafik kan man tänka sig att låta vägen vara statorn i en linjär asynkronmotor där fordonet motsvarar rotorn. Systemet har provats med framgång för höghastighetståg.

Aaaah!

Visade den där på en förfest med en massa teknisk fysik-studenter varav några hade vänstersympatier. De började försvara förslaget (inte bara för stillastående bilar) och insåg inte varför det inte skulle fungera.
Man tycker ju att man ska kunna förvänta sig mer av studenter på liknande utbildningar, men politiken verkar förblinda dem... om de nu inte bara tänkte väldigt fel.

Jag tycker man får se el-bilen som komplement till dagens fossil-bilar.70% (eller vad det är) av människorna kör <10mil/dan, då räcker det med en el-bil.

Säg såhär, köper du en el-bil blir du medlem i en bilpool där du kan hyra en fossil-bil för en mindre summa när du behöver åka på längre turer. Problem solved.

För att göra det så effektivt med biodiesel som möjligt så är det till 100% möjligt att göra om vanlig använd frityrolja till just biodiesel. Det som behövs är att den renas så att den blir väldigt lättflytande för att sedan späs ut med 10-15% Diesel innan man pumpar det i bilens bränsletank. Anledningen till att spä ut med Diesel är väldigt enkel, det förbättrar startegenskaperna rejält på nyare Dieselbilar eftersom att glödstiften är så pass små så värmer dem inte upp luften i cylindrarna tillräckligt mycket.

Har man en nyare dieselbil så är det mycket mera noga med hur pass renad frityroljan är. Där finns det mycket mindre felmarginaler och bränslesystemen är mycket känsligare för små partiklar än vad t.ex en Mercedes 300D motor modell äldre är. Där har dem ett rejält överdimensionerat bränslesystem rakt igenom.

Rening av frityroljan kan göras lokalt vilket gör att man slipper långa transporter vilket gör processen ineffektiv. De få transporter som kommer att få lov att göras ska självklart göras med Dieselbilar som körs på frityroljan.
Eventuellt skulle man kunna sätta upp lite större "Reningsverk" på dem lite större orterna och sedan frakta det ut till pumparna inom ett visst område.
Oljan ska självklart gå igenom en testprocess för att inte kvalitén ska skilja sig alltför mycket i de olika delarna av landet.

Renar man då frityrolja relativt lokalt så borde det gå att få fram ett kostnadseffektivt bränsle som dessutom redan är återvunnet och sparat på lite på miljön. Blir dock svårt att täcka upp hela Sveriges behov av bränsle på detta sätt men det är i alla fall ett alternativ till att inte åka bil alls.

Urk. Brott mot termodynamiken är verkligen något som borde straffas hårdare!

Hmm, jag har länge tänkt lite på det här med batterier med mera. Mina batterikunskaper är dock minimala Som jag fattat det har man ju iaf något lagringsmedia av elektroner och separerar dem, så långt tror jag det är rätt.

Dock är jag inte helt säker på vad man använder som lagringsmedia idag? Är det flytande? Vad stoppar då från att ha mackar där man endast byter ut lagringsmediat? Kan man inte konfigurera batterier med lättutbytliga lagringsceller? Så laddas de på macken? Dvs du kör in på macken, betalar en hundring och snabbt byter ut dina utjämnade lagringsmedia (dvs lika många elektroner i både + och -), till sådana där de separerats. Borde ju gå och få ner en "tankning" till 5 minuter i så fall.

Jag kanske är helt ute och snurrar?