Utbildning på universitet/högskola

Det är bra att få pointers i livet vad man vill utbilda sig till. För en del är det självklart sedan barnsben, andra kommer på det i 40års åldern.

Bra tips lär dyka fram i tråden men för att du helhjärtat ska komma in i en utbildning som du kommer gå från början tills du tar examen så är det kanske värt att inte hoppa på något direkt efter skolan? Så du får fundera lite? Kan vara bra och dåligt eftersom du redan är uppe i studievarv. Alternativt att du kanske läser någon strökurs och ser dig omkring.

Jag är 24år och vet nästan vad jag ska plugga till. Står mellan System/data eller IT/Marknadsföring på sthlm uni. Och undertiden kommer jag eventuellt söka till Polis för att se om det känns rätt, urvalsprocessen för polis tar ungefär ett år om man ens kommer in.

Huh? Enligt vem? Hade du tänkt ta livet av dig några månader efter du får ditt första jobb, eller varför säger du det? Att arbeta hela livet på samma ställe hör till gårdagen för många människor. De flesta människor kommer att ha ett antal olika jobb i framtiden.

Välj något som du tycker verkar intressant för just dig. Tänk mindre på pengarna och mer på vad som gör dig glad. Det mesta kan man leva på, även om vissa saker är svårare än andra.

U said it!

Ut och res med dig påg... sitt inte hemma och fundera, stick ut på en långresa, så lovar jag du hinner grubbla en hel del plus att du gör något vettigt samtidigt.

Som folk säger, stick ut och res innan du börjar plugga.

Sen till utbildningsval, jag insåg att jag kommer hata allt om 15-20 år oavsett vad jag väljer. Detta stöds av att man pratar med lite äldre människor, få som säger att de blir glada av att gå till jobbet klockan 8 måndag morgon. Därav valde jag någonting som är hyffsat kul (inte det jag helst gör) men som kommer ge hyfsat bra betalt i framtiden, kan man iaf motivera sig själv med vad som kommer in på kontot.

Just nu läser jag matematik- och ekonomiprogrammet. Slutmålet är analytiker, inte bestämt vilket område, men jobba på något investmentbolag/bank lär man göra.

Det är inte ovanligt att man "väljer fel" första gången. Man tror sig ha hittat ett utbildningsprogram som passar en, och konstaterar efter en dryg termin att det är tråkigt och går åt skogen på grund av att man inte ids plugga. Alternativt att man haft en drömbild av professionen innan man började på högskola, och sedan konstaterar att det i verkligheten inte verkar vara i närheten så kul.

Man får ångest och ballar ur, och tvingas hoppa av utbildningen. Det är inget konstigt alls. Även om det kanske inte är nåt man ska sikta på :), så har det hänt många (mig inklusive) och det är inget man ska vara rädd för. Det är faktiskt ganska mycket begärt att en 19-åring ska ha koll på vad man vill göra resten av sitt liv, när man varit institutionaliserad i skolväsendet hela sin uppväxt och knappt vet hur världen utanför ser ut.

Bli inte kvar längre än max ett år bara om det nu skulle bli så: då kan det vara svårt att lyfta studiemedel den sista tiden om man sedan väljer en annan femårig utbildning, i och med CSNs gräns på... är det 11 terminer och 12 med beviljad dispens?

Så du har råd att chansa om du känner dig osäker.

Men annars är mitt råd att jobba med något riktigt tråkigt ett år eller två före man börjar studera igen, så kommer man till högskolan mer laddad och motiverad att vilja "bli något". Kanske är lättare sagt än gjort att som outbildad hitta ett jobb i dessa dagar, dock...

Då måste jag tipsa dig om att inte läsa Monkey Business :D.

Monkey Business?

Skulle gärna läst filosofi/psykologi eller sådant flumm, då det är rätt intressanta ämnen. Men på det kan man inte försörja en familj

Tänkte mer någon filosofiinriktning med psykologi kurser, eller något sådant.

Själv är man på 5e året på gymnasiet. Gick bygg i 2 år innan jag riktigt insåg att detta inte är mitt kall... Bytte till naturvetenskap och det var det bästa beslut jag tagit i hela mitt liv. 2 år är ingenting i det långa loppet.

Håller med.
Så länge man drar in tillräckligt med pengar så kan man göra det man vill på fritiden, ex ut o resa eller köpa prylar (valfritt).

Det värsta scenariot är väl om man inte tjänar bra och inte trivs på jobbet.

Precis. Mitt mål är att dra in massor med pengar, för då kan jag i var fall göra vad jag tycker är skoj på fritiden. Ingenting är ju speciellt kul när det blir ett "måste", för de allra flesta iaf. Jobb är inte skoj, det är ett nödvändigt ont för att ha råd med sina nöjen.

Som många har sagt tidigare så är det inte hela världen om man råkar börja på "fel" utbildning första gången så att säga. Jag minns att jag började läsa fordonsdesign direkt efter gymnasiet. Jag läste i två månader eller så, sedan kände jag att det var helt fel.

Efter detta har jag jobbat med lite blandat, Donken, lager, städning, och en sväng på Mindark.
När det gått 3.5 år från när jag gick ut gymnasiet hoppade jag på en enterminskurs, Förberedande sjöingenjör. Jag tyckte det var ganska trevligt, var bland annat ute och skumpade runt på atlanten i ett badkar. Så i höstas så blåste jag igång med det riktiga sjöingenjörprogrammet. Efter en dag, dvs inskrivning så började tankarna snurra och jag fick kalla fötter.
Jag gick in på Högskolan västs sida och kollade runt lite på program med platser kvar (jag bor i trollhättan).

I mina yngre dagar har jag talat om att jobba med människor, och då kanske som lärare. Dock hade det förkastats genom åren. Det visade sig att de hade platser på didaktisk svenska och jag hoppade på och kom in. Det passar som en handske för mig.

Med denna lilla saga vill jag berätta att man gott och väl kan våga chansa och prova lite innan bestämmer sig för gott. Dock är det kanske dumt om man läser för länge på varje program innan man hoppar av så att CSN kommer och tycker illa om en.

MVH
Emanuel

Du kan ju satsa på att starta en termin med allmänna tunga ämnen du har nytta av i vidare studier på flera program och när du sen spyr galla på det konceptet så jobbar du med något skitjobb i ett år och sen ska du se att du är igång igen, om du inte känner för ett jorden-runt-med-enbart-ryggsäck-år.

Själv jobbar man för att samla kraft till plugg som man tidigare misslyckades med. Och det börjar nog vända snart, denna pluggovilja. Helt rätt av mig, klapp på min axel.

Annars låter Arkitektprogrammet som ett superprogram för dig. Som arkitekt får man senare chansen att sitta på kontor och resa runt och t.o.m. arbeta fysiskt om man är lagd åt det hållet. Den intellektuella utmaningen är precis så stor som man gör den och man har massvis med jobb om man önskar. Bra betalt och någolunda fria händer. Chans att arbeta egen firma som för större företag.
Nackdelen är väl själva utbildningen. Ett år med vad som kan kännas som enbart modellbyggande kan vara utarmande, samt att den logiska delen av hjärnan kanske inte får sig mer än en söndagsexcersis (beroende på tidigare vana) är något som låter mindre lockande?
Maila någon som pluggar samt pluggat på utbildningen, det är fetvärt kolla upp.

Du kan ju alltid ta en termin där du väljer fristående kurser inom fyra olika ämnen som intresserar dig. Sedan har du säkert lite mer humm om vad du vill

Nu blir det lite off topic. Monkey Business är en bok skriven av två ex IB:are om just IB branschen, med en humoristisk touch. Den är rätt underhållande så kan rekommenderas att läsas oberoende om man tänkt jobba inom området eller ej. Däremot är den inte lika bra som klassikern Liars Poker som handlar om Michael Lewis bravader på Salomon Brothers i slutet av 80-talet.

edit: Kan ju lägga till att de inte är så snälla mot analytiker i Monkey Business där de ses the lowlifes på banken