Två enkla förslag om en stabil ekonomisk framtid

Såg ett roligt citat idag:

"Capitalism without the threat of bankruptcy is like Christianity without the threat of hell. It doesn’t work very well.”"

Här är några förslag:

1) Staten ska inte med skattepengar rädda företag som går dåligt. Inga undantag: varken Volvo eller Swedbank eller några andra företag heller ska få skattepengar.

2) Staten bör ta bort alla nuvarande privilegier som bankerna har (alltså, bankerna har vissa privilegier som vanliga privata företag inte har). Framförallt ska inte bankerna få låna ut kundernas pengar utan att banken och kunden i avtal kommit överrens om detta.

Dessa två, ganska enkla, åtgärder skulle lösa väldigt många problem.

Den första punkten löser problemet med att företag frestas ta onödiga risker. Detta är egentligen självklart (se citatet ovan) men bör i dessa tider upprepas om och om igen.

Den andra punkten ser till att, även om en bank tar onödigt stora risker, så påverkar inte det kunderna. Går Swedbank i konkurs har jag fortfarande tillgång till mina pengar. Har jag lånat pengar, så har jag lånat det från någon person som gått med på det via banken, och jag kan betala tillbaka till honom utan att gå via banken. Mitt konto påverkas inte, mina lån påverkas inte.

Den andra punkten har även den subtila men positiva effekten att en hållbar och stabil ränta uppstår, som inte orsakar kortsiktiga bubblor eller konjunkturcyklar.

Vad säger ni?

Och du kan ta hur mycket risker du vill, men du ska inte göra det med mina pengar. Det som är själva poängen här.

De skulle givetvis inte betala för att jag har ett transaktionskonto där. Det är snarare jag som betalar för tjänsten. Det är ju egentligen så det är idag. Jag betalar tror det är 8 kr i månaden för mitt Nordeakonto, och mitt Swedbankkonto tror jag är någon 100-lapp per år.

Tänker inte tråka ut er med teorin (se tråden "ekonomisk kris" och "USA:s statsskuld" för det) men i en situation där bankerna lånar ut pengarna på s.k. depositkonton uppstår en situation där banken inte länge har täckning för kundernas pengar. Det innebär att från det ögonblick en bank lånar ut pengar de själva inte äger, eller inte har uttryckligen tillstånd att låna ut, ökar penningmängden, inflationen, och om alla kunder på banken försöker ta ut sina pengar är inte det möjligt.

Vad är det som är konstigt med avtalsrätt? Det står faktiskt ingenting i mitt avtal med banken att de får låna ut pengarna i mitt depositkonto, men det gör de ändå. Det är det enda sättet den nuvarande penningpolitiken kan fungera,och det är penningpolitiken som står för en stor portion av ansvaret att Sverige och andra delar av världen sitter i den ekonomiska skiten nu.

Vad du vill belga är att du vill ha kakan och äta den. Förklara hur du ska kunna ha nuvarande penningpolitik och inte samtidigt ha kraftiga lågkonjunkturer periodiskt?

Förstår över huvud taget inte hur ni kan se punkt 2 som den kontroversiella punkten.

Situationen med bankerna idag är ungefär som om garage kunde hyra ut din bil medan du är bortrest/sover. Det är det upplägget ni försvarar.

Såhär ska det fungera: Vill jag ha hög ränta, så sätter jag in mina pengar på ett sparkonto. Banken kan låna ut dessa pengar. Eftersom pengarna är utlånade kan jag givetvis inte ta ut dem.

Behöver jag istället möjlighet till flera uttag, exempelvis för att betala räkningar, så skapar jag istället ett deposit/transaktionskonto. Dessa pengar kan inte banken låna ut.

Detta leder till att en naturlig ränta uppstår i industrin. Med hjälp av räntan hindras företag göra investeringar som inte är hållbara i längden, varför konjunkturcykeln rätats ut.

Du gör många förutsättningar här. Du förutsätter exempelvis att en bilindustri påväg utför kommer att vara vinstdrivande inom fem år. På grund av denna spekulation vill du ta skattebetalarnas pengar och ge till privata företag. Så brukar det inte låta.

Det är inte alls säkert att ett företag kommer att gå bra bara för att de får en fet bailout. Det hindrar ju effektivt marknadens signaler att företaget måste skära ned, en åtgärd nödvändig för att företaget inte ska göra förluster i framtiden.

På den andra frågan:

Sverige kan rent ekonomiskt inte ha en för hög ränta, utan det är andra som från ett svenskt perspektiv har en artificiellt låg ränta. Det är ju givetvis inget som hindrar svenska företag att istället låna från utländska banker, men det fina med det är att utlandets lågkonjunktur endast påverkar de sektorer som gjort det draget.

Ett vanligt fel många gör är att de tittar på vinsterna på en högkonjunktur ("oj vilka stora toppar i aktieutvecklingen!") men missar dalarna vid lågkonjunktur. Påstående: ett företag gör större vinst över en konjunkturcykelfri period än en period av högkonjunktur följt av lågkonjunktur. Varför detta stämmer lär vara tydligt efter diskussionen ovan.

Edit: Diskussionen om fractional reserve banking är över 600 år gammal, och problemet är studerat noggrant i litteraturen. Det nuvarande penningpolitiska systemet vi har härstammar från 70-talet. Det finns ingenting som säger att det är rätt system bara för att det råkade existera innan de flesta av oss föddes.