vad händer efter 300 dagar a kassa ?

Googlade lite löst och det verkar som du i bästa fall kan få fler dagar om ams bedömer så, annars blir det någon slags jobbgaranti (!?) och i värsta fall ingenting.

Tacka moderaterna.

Men såklart ditt eget fel att du är arbetslös och vägrar sjunka till en så låg nivå att du skulle tömma papperskorgar och klippa gräs.*

*det sista var någon slags ironi över den genomsnittlige svenska 18-åriga-, manliga, hos föräldrarna i villa boende-, utan egen livserfarenhet-, hårdaste killen i lumpen-, nyss inkommen på högskolan-, ekonomistudent-, forumsmedlemmens inställning till människor som går utan arbete.

Det enda som stämmer in där på mig är manlig, men jag tycker ändå att TS är helt ute och cyklar.

Om det är som han säger att han söker flera jobb i veckan utan framgång, så gör han något stort fel.

Check nästan samtliga och ja, det finns massor av jobb. Som svar till trådskaparen, var bor du och hur gör du för att söka jobb?

Verkar finnas massor, de flesta jag pratat med har chefer som måste nyanställa. Folk klagar alltid på att det inte finns jobb, dock har jag aldrig problem att hitta ett. Bara skicka in bra betyg från gymnasiet tillsammans med ett bra personligt bra och någon referens så brukar det lösa sig rätt snabbt med intervju, sen är det bara att sälja sig själv.

Och det är kanske därför du har lyckats så bra.

Arbetsmarknaden är ett LIFO-system - last in, first out. Den som har haft ett jobb tills alldeles nyligen får lätt ett jobb igen. Den som däremot har gått arbetslös länge befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Eftersom det finns fler sökande än jobb kommer de mest eftertraktade arbetarna att lägga beslag på de lediga tjänsterna. Kön fylls inte på bakifrån utan framifrån, och därför kan de som en gång hamnat sist få det mycket svårt att få ett jobb.

Det är det som är problemet för långtidsarbetslösa. Det kan vara okej att sakna sociala erfarenheter, att inte ha toppbetyg, att ha en plump i polisprotokollet eller att sakna relevant utbildning, men att ha varit arbetslös länge är värre. Arbetsgivarna är intresserade av folk som har jobbat och klarat av det. Kan man inte visa att man gjort det, så är man inte mycket värd på arbetsmarknaden.

Jag tycker inte det finns några riktiga skitjobb. Vissa är jobbiga, men det är bättre att ha ett än att leva på andra. Sverige har genom tiderna gjort folk så jävligt bortskämda, att man förväntar sig statliga pengar ifall man inte arbetar, att man glömmer att A-kassa är något som är få förunnat i övriga världen. A-kassan ska bara vara som en sista utväg, när man inte kan arbeta, eller om det mot förmodan inte finns ett enda ledigt jobb i hela vårt avlånga land. För varje A-kassekrona finns det ju någon annan som arbetar för att betala in den kronan, pengar kommer inte bara upp från ett hål i marken. Man lever på andra. Själv känner jag att jag inte vill betala en krona för att någon inte vill ta ett ledigt arbete av bekvämlighetsskäl. Det ska vara till människor som har det svårt att arbeta och faktiskt behöver pengarna. Kan någon jobba och själv tjäna in pengarna så ska man göra det. Inget jobb är för dåligt för att inte tas.

Jag kan berätta att jag själv studerar på universitet numera, men såhär under sommartiden arbetar jag på en stormarknadskedja. Det jobbet har jag haft sedan tvåan på gymnasiet och räknar med att kunna behålla det åtminstone tills jag tar min examen och om jag inte får jobb direkt så ser det ut som att jag kommer få jobba vidare där tills jag har fått ett jobb inom mitt huvudområde.

Jag måste faktiskt medge att jag är sjukt stolt över att ha ett jobb. Det är inte så att jag försöker känna mig bättre än andra människor, det är bara saken att jag vet att jag tar in mina pengar på egen hand och känner att jag har makt över mitt eget liv. Jag har också fullt CSN-stöd, men det är pengar som jag kommer återbetala senare i arbetslivet. Det gäller ju inte bara studielånet, utan också bidragsdelen, eftersom jag räknar med att vara sysselsatt tills jag går i pension och därmed betala skatt. Och jag betalar gärna statlig skatt för att folk ska kunna utbilda sig. Det är något som är konstruktivt och hellre att sverige har överutbildning än tvärtom.

Hade jag själv förlorat mitt jobb hade jag accepterat A-kassa och gått till arbetsförmedlingen dagen därpå. Jag hade tagit första möjliga jobb som en klen liten tekniker som jag kan hantera. Sopgubbe, städare, lagerarbetare, whatever. Och det trots tre år av fackkunskaper och erfarenhet inom ljudteknik. Jag vill känna att jag gör något nyttigt för mig själv och samhället, jag vill inte att någon annan ska behöva betala för mitt liv. Det är mitt ansvar, min skyldighet mot mig själv. För i slutändan har man bara sig själv att skylla på.

Jag tror inte att problemet är att det inte finns jobb eller inte, utan hur bra man är på att få ett jobb. Jag gick på 4 jobb intervjuer i mars för sommarjobb och blev erbjuden 2st sommarjobb och jag är bara 17. Inte för att kalla folk dumma men man måste vara lite smart för att få jobb, kunna sälja säg själv, hitta på ett bra personligt brev etc etc. Långt ifrån alla kan göra det.

Hur vet du att jag aldrig har haft ett? Man kan jobba när man är 17, man måste inte vara myndig, dessutom blev jag erbjuden fast anställning.
Jag håller inte alls med dig att det är lätt att få sommarjobb, hur kommer det sig då att alla klagar på att det inte finns jobb och att folk inte kan få? Dessutom så har jag flera gånger varit med om att kompisar och släkt har fått anställning efter sommarjobb. Det är många som inte har haft sommarjobb, så ingen ide att generalisera utifrån dig själv.

Men pengar får man inte av soc förrän man har 0 och inga tillgångar, tar dina sparpengar slut så säger dom "sälj bostadsrätten"

Kan lova att man inte får 1-2 svar per hundra sökta om man gått vettigt gymnasium eller dylikt med höga betyg, kan skriva vettigt CV/brev och är lite framåt.

Jag behöver knappast mer kött på benen, har gått på X antal andra intervjuer och vet dessutom hur det går till eftersom jag har flera i släkten/bekantskapen som nyanställer och vet vad de söker.

Då kan du säga mig varför jag behöver mer kött på bena? Jag har tillräckligt ska du se.

Håller med Derox totalt, sluta tro att bara för att ni är äldre att ni vet mer och har mer kött på bena, har gått igenom sjukt mycket för min ålder och har tillräckligt med erfarenhet.

Vi vet att man kan få jobb när man är 17, hade själv sommarjobb då. Men det är _inte_ samma sak som ett riktigt jobb och det är mycket lättare att få ett sommarjobb.

Alla kanske inte har studerat vid ett vettigt gymnasium, fått bra betyg och kan formulera sig väl i skrift.

Men jag håller med om att man får fler svar om man har...

Om du är 17 så har du omöjligtvis lika mycket arbetslivserfarenhet som någon som är äldre och har jobbat från samma ålder.

Att just du upplever det som lätt att få jobb beror kanske på dina kontakter på arbetsmarknaden, funderat på det?

Ja? Och då har man väll sig själv att skylla? Skolgång är gratis, gymnasiet är dessutom dölätt. Där LÄR de dig att formulera sig vettigt (visst att folk med dyslexi har större problem, men där tas ju hänsyn till detta).

Japp och nej, eftersom jag strävar att inte jobba inom famlije/släkt kretsarna. Har sökt arbete sen jag var 15 och fyller snart 18. Aldrig varit något problem och då har jag även sökt för varje år för vinterarbete+lov. Så jag skulle säga att jag har väldigt mycket erfarenhet om man jämför mig med en nyexm student eller folk som är 19-24år. Jag har även aldrig jobbat på samma ställe mer än 2 gånger/period eftersom jag strävar efter att ha ett brett CV med olika erfarenheter och kunna utvecklas. Om jag kollar på mitt CV nu ångrar jag inte för en sekund hur jag har agerat.

Så dessa tre år ska bestämma ens öde resten av livet?