Politiker, är deras löner och förmåner för bra?

En riksdagsledamot har 57 000kr/mån eller 684 000kr/år. Är du dessutom ordförande eller vice ordförande i en nämnd så får du ett tillägg på 20 respektive 15% av arvodet.

De har dessutom följande tillägg och förmåner:

Resor och övernattning:
- Ledamoten får traktamente för resor med övernattning mer än 50 kilometer från hemorten. 360kr per dag där 210kr är skattefritt.
- Alla ledamöter har rätt att få ett årskort på SJ. Om det lönar sig ekonomiskt kan de få ett destinationskort, årskort eller liknande, för flyg.
- Ledamot har rätt till övernattningsbostad i Stockholm om det är mer än 50 kilometer från hemort. Max summa som ersätts är 8000kr/mån.
- Enskilda tjänsteresor utomlands ersätt med max 50 000kr/mandatperiod. Man resor normalt sett i grupp och då ersätt hela beloppet.

Pension:
- Pensionen beräknas på ett underlag som utgörs av utbetalt ledamotsarvode och vissa tilläggsarvoden. Pensionsrätten beräknas med 0,72 % för inkomster som, omräknat till helår, inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp och 2,40 % för inkomstdelar över denna nivå, dock högst 30 inkomstbasbelopp. Intjänade pensionsrätter omräknas med förändringen av inkomstindex fram till pensioneringen.
- Reglerna ändrades 2010. Innan kunde du tjäna in hel ålderpension på 12 år (vilket är jävla skämt). Någon får gärna kolla de reglerna närmare....

Inkomstgaranti:
- En ledamot som avgår före 65 års ålder efter minst 3 års sammanhängande tjänstgöring har rätt till inkomstgaranti. Det innebär att riksdagen garanterar en ledamot som avgått en viss månatlig inkomstnivå i syfte att skapa en ekonomisk trygghet för den omställningssituation som uppstår då han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. Inkomstgarantin är 80 procent av garantiunderlaget (ledamotsarvodet och vissa tilläggsarvoden) under det första garantiåret. Från och med det andra året reduceras garantin beroende på antalet år i riksdagen. För ledamöter som tjänstgjort under en sammanlagd tid av minst 6 år är inkomstgarantin 33 procent av garantiunderlaget. Som mest uppgår garantin till 66 procent av garantiunderlaget och det efter 12 års tjänstgöring. För den som tjänstgjort en sammanhängande tid på minst 3 men mindre än 6 år gäller inkomstgarantin endast ett år. Om riksdagsledamoten vid avgången har en sammanlagd tid av 6 år eller mer och samtidigt har uppnått 50 års ålder behålls inkomstgarantin fram tills han eller hon fyller 65 år.

Allt som allt så har de VÄLDIGT bra villkor... Betydligt bättre villkor än 95% av befolkningen. En del saker så som inkomstgarantin och pensionerna är djupt orättvisa och är knappast en reflektion på hur samhället ser ut för normala medborgare.

[QUOTE="Something";11565024]
Jag förutsätter att en person som tar sig till en högre politisk position, har en gedigen utbildning och är kompetent nog att sköta det den har lyckats få sig tilldelat som ansvarsområde och därmed har full rätt till en högre lön än jag själv som bara glidit fram som ett fån. (Med kompetent menar jag inte att han måste hålla med mig i precis allt)
[/QUOTE]

Om du förutsätter detta så tror du nog tyvärr alldeles för mycket om våra politiker.
Snarare är de så att många blivit politiker och satsat på att slå sig fram i den hierarkin genom sitt munväder istället för att satsa på en gedigen utbildning, tyvärr. Jag skulle gärna se att politikerna åtminstone hade en hyfsat stor formell utbildning inom "sitt" område.

Som det är idag är det riktigt illa. Vissa har lite utbildning, men många knappt någon alls att tala om.
Att vi tex idag har en justitieminister som inte ens läst till någon juristexamen på universitetet är fullständigt absurt.

Skulle faktiskt tro att du, trots de negativa ordalag du beskriver dig i, har betydligt bättre kompetens än många politiker som mest låter sitt munväder gå för att få det att verkar som att de är mer kompetenta än de är.

Jag är dock verkligen inte en sådan som inte unnar duktigt folk högre löner, tvärtom tycker jag att det borde vara större lönespridning än vi har idag baserat på hur kompetent arbete man utför.
Politiker borde ha rätt bra löner, tycker jag, men inga fantasilöner, men framför allt tycker jag att de borde ha mycket bättre utbildning för de viktiga uppgifter de ska sköta. Landets styrning borde ha de högsta lägsta kraven man kan tänka sig får att få jobba där, men istället är det snarare tvärtom.

[QUOTE="Something";11565024]Vad anser ni?
En lön kring 50.000 Sek är för mig inte orimligt för en sådan person, med diverse förmåner. Varierande uppåt och neråt beroende på position med mera. Givetvis.

Om det nu är så att hela deras löne/förmånssystem är orimligt, hur kan man göra något åt det? Samla namn på internet är meningslöst, demonstrationståg?

Eller är allt bara uppblåst och ett uttryck av den svenska avundsjukan?[/QUOTE]

Politikernas löner borde vara lite lägre och det borde krävas mycket mer meriter, är väl min åsikt.
Dock tycker jag väl inte att lönerna generellt för politiker är så löjligt mycket för höga, utom i undantagsfall.
Däremot borde dom omedelbart avskaffa de där jättebidragen avdankade riksdagsledamöter får åratal efter att de slutat.

Jag ser idag större problem i näringslivet och speciellt inom bankväsendet.
Det finns alltid problem i hierarkiska positionsstrukturer att de på toppen sitter och tycker att de själva är värda hur mycket som helst och de under dom kan inget göra eftersom de har mindre makt i hierarkin. På det sättet töms företag och banker på kapital som koncentreras till ett fåtal fullkomligt övervärderade personer.
I helt privata mindre bolag är det kanske inte så illa. Då skadar det ju bara det egna bolaget. Dock kan dessa "proffsledare" lätt plundra bolag efter bolag och hoppa till nästa när det gamla gått i putten, gärna med en stor bonus i hand. Men där kan ju ändå bolagen skylla sig själva som inte har bättre koll över sina pengar.

När det gäller banker är dock situationen en annan. Här delas ofta riktigt gigantiska bonusar och löner ut.
Här kan dock skattebetalarna tvingas ställa upp med fullkomligt astronomiska belopp när bankerna tagit för stora risker + slösat med sina pengar till bonusar och banken står inför en hotande konkurs. Dessa belopp får de samlade politikerlönerna att verka som en piss i mississippi.

Detta har jag och antagligen de flesta verkligen stora problem med : Banker som tar ut gigantiska vinster och spenderar till sina ledare och skattebetalare som får bekosta deras förluster när det skiter sig.
Ska det vara privata banker få de fan i mig klara sig helt själva både när det gäller vinster och förluster eller så ska även vinsterna komma skattebetalarna till del.

En viktigare fråga anser jag vara huruvida vi har för många yrkespolitiker. Behöver vi verkligen 349 ledamöter i riksdagen? Enligt mig hade det räckt med omkring en tredjedel.

Varför ska restiden vara inräknad som arbetstid? Det är mycket få personer som har den förmånen, varför ska det räknas in till politiker? Sen hävdar man ju från politikerhåll att man alltid arbetar. Det finns det andra som också gör.

Vore som sagt var intressant att se en mer noggrann genomgång av vad politikerna faktiskt gör. Inte vore det fel att som enda personerna i Sverige ha långt sommarlov, kunna vara skriven på annan ort än den man har sin huvudsakliga dygnsvila, lyfta 8000kr/månad i bostadsbidrag för en övernattningslägenhet m.m.

Min fråga blir, var skriver man upp sig på en intresselista?

Att de kämpat för att ta sig upp i hierarkin tror jag säkert, men studerat hårt tror jag definitivt inte. Iallafall inte om man avser formella meriter från universitet och högskolor.
Sådana meriter är dock givetvis långt ifrån allt som är viktigt, men att ignorera den samlade expertis som finns på ett område och tro att man själv ska kunna återuppfinna allt med lite sunt förnuft är närmast att ha storhetsvansinne.

Många har valt politiken just istället för att studera hårt och verkligen bli bra på något. Undantag finns, men andelen riktigt välutbildade inom politiken är garanterat liten. Och nej, att ha lite meningslösa ströpoäng på någon högskola är inte att vad man kan kalla välutbildad..
Ska man vara högsta ansvarig i landet inom ett visst område så bör man ha en utbildning som matchar det. Som minst doktorsexamen och helst ha mångårig erfarenhet av forskning inom området, kanske som professor på något av de bättre universiteten.

[QUOTE="Something";11568780]
Att folk som har studerat och kämpat länge för att bli vad dom nu känner för att bli, t.ex läkare, politiker m.m har en bra lön är nog ingen som egentligen tycker är fel eller är orättvist. Men nepotism och dylikt är enligt mig djupt orättvist och det är uppenbart att mycket sådant pågår både i riksdagen och i den privata sektorn.
[/QUOTE]

Precis min åsikt... Problemet är inte att de har ett högt arvode, utan istället de andra förmånerna som är ganska orättvisa jämfört med vad andra människor har. Det andra problemet är att det är politikernas vänner i arvodesnämnden som sätter deras löner.

Inkomstgaranti är inte lite generös, den är otroligt generös och extremt orättvis. I många andra länder, tex Norge och Storbritannien, åker de ut på sin röv direkt efter att mandatperiod tagit slut. Har man 57k/mån har man råd att betala sin egen a-kassa. Politikerna borde precis som resten av medborgarna dessutom tvingas att göra sin avdrag i deklarationen för att undvika fler Juholt-episoder.

Politiker borde vara personer som arbetar för ett bättre samhälle och som brinner för detta, inte folk som använder politiken som ett steg i karriären som vi ser mycket av idag. Sänkte man ersättningarna till normala nivåer med förmåner liknande de som vanliga löntagare har så skulle man ändå få vettigt folk som fyllde platserna och förhoppningsvis slippa en del av de som uppenbarligee bara vill sko sig själva.
Sen anser jag INTE att en politker skulle vara värd mer än exempelvis en bilmekaniker då en politker lätt kan ersättas av ungefär vem som helst medans en bilmekaniker faktiskt behöver lite förkunskaper för att kunna sköta sitt jobb.

När hälften är ständigt frånvarande så behövs det nog 349 st. Eftersom de har så fria tyglar att ha uppdrag vid sidan om så kan de jobba med två jobb samtidigt. Dvs de kan ha styrelsemöte på ett privat företag samtidigt som det är votering i riksdagen.

Jag tycker politiker ska ha mer krav på att redovisa deras arbetstid och endast får ut en lön som motsvarar tiden de har arbetat. Har man inte uppfyllt sina bestämda arbetstimmar så ska man givetvis dra av det på lönen. Har de tid med andra uppdrag och jobb vid sidan om så är det helt okej, men de ska inte ha statlig lön inkl förmåner för den tiden.

Självklart ska de kunna utnyttja tiden till annat om de är överflödiga, men det ska också vara en syssla som berör tjänsten, allt annat ska vara tjänsteledighet om de vill ägna tiden till privata saker eller syssla utanför sin ordinarie tjänst.