Låg FPS oberoende av grafikinställningar - HD7970

"the human eye can see well over 200hz but the human brain cannot process all that information and you get image retention which is why 24fps movies work."

Okej? Så en frame rate på 60fps är alltså inte samma sak som skrämens 60 bilduppdateringar per sekund? Är det 60 fps som inte är 60 bilder per sekund eller är det så att skärmen i själva verkar kan uppdatera snabbare än 60hz? Vad är det som felar?

Fast i så fall vet du ju inte om 60fps bara är 50 fps irl och att 100fps inställningen gör så att du kommer över 60fps irl och det är därför du kommer märka skillnad. Förstår du hur jag menar? När du säger så, så blir ju inte metoden längre något vidare bevis då en 60hz skärm trotts allt inte ska kunna visa fler än 60 bilder per sekund då det är så ofta den uppdaterar:)

Det är möjligt, och en intressant frågeställning, har dock inget med det som försökte bevisas att göra

Wikipedia

Frames per second, rutor per sekund eller bilder per sekund, förkortas FPS eller F/S, hur snabbt en film går genom en uppspelningsapparat (eller kamera).
En filmvisning består av bildrutor på en remsa som körs genom en projektor. Ögats tröghet sätter sedan samman bilderna till en sammanhängande rörelse. För att rörelsen ska verka naturlig krävs att projektorn och kameran håller samma hastighet i antal rutor per sekund.

Det finns många olika standardhastigheter för film: TV använder 25 rutor per sekund, stumfilmer använde 16-18 rutor (men se stumfilmstempo), och under slowmotioninspelning används från tre gånger uppspelningshastigheten upp till 4000 rutor per sekund.

Den absolut vanligaste hastigheten för film och den som är mest känd är 24 rutor per sekund, och det är den hastigheten som filmen har. Men projektorer i vanliga biografer visar varje ruta två gånger (d.v.s sammanlagt visas det 48 bilder per sekund). Eftersom filmen spelas upp med rörelse-oskärpa (på engelska "motion-blur") påverkar det vår hjärna ytterligare med att det faktiskt är en rörelse det handlar om.

100Hz-TV är numera vanligast i moderna CRT-skärmar. Det är för att traditionella TV-apparater uppdaterar sig med 50Hz (60Hz i USA, NTSC), men eftersom ögat hinner uppfatta flimmret när TVen ska byta bild och börjat projektera en ny har man ofta dubblat till 100Hz, vilket leder till halverad tid med bytet av bilden.

Ögats uppfattningsförmåga beror på om det är ljus eller mörker och vilka färger det är som dyker upp. Gröna färger uppfattas bland de snabbaste. Därför kan man inte påstå att ögat uppdaterar i något bestämt tal. Beroende på förutsättning är det fullt möjligt att uppfatta bilder som dyker upp i 1/200 sekund. Därav 200 förändringar per sekund.

Då alla andra går off-topic...
@Saodie, och andra det må beröra

Saxat från Wikipedia
Placeboeffekt (eller förväntanseffekt) är den del av ett läkemedel eller en behandlingsverkan som inte beror på de faktiskt verkande beståndsdelarna, utan som kan hänföras till patientens egna förväntningar på att medicinen och behandlingen ska hjälpa denne att tillfriskna.

Placebo dyker upp som medicinsk term först på 1950-talet då man börjar göra randomiserade läkemedelsstudier. Trots att man i kontrollgrupperna fick behandling med overksamma substanser så kunde dessa patienter bli friskare eller åtminstone känna sig friskare, effekten kunde ibland vara betydande. Denna effekt måste dras ifrån de verksamma substansernas effekt för att få en sann bild av deras verkan.

För att minimera placeboeffektens inverkan på studieresultatet i kliniska studier av läkemedel på patienter, så utförs dessa så långt möjligt som dubbelblint. Det vill säga varken läkare eller patient vet vilka patienter som får den verksamma substansen och vilka som får ett verkningslös "blindpreparat" eller "blindtablett", som är ett medel som ser ut som ett läkemedel men som inte innehåller någon verksam substans. Sådana brukar populärt kallas för sockerpiller, men man brukar också tala om blindpreparatet som just placebo.

Placebo har starkast effekt vid behandling där patientens upplevelse är en stor del av sjukdomen, som vid kroniska smärttillstånd och depression.

Även om många har en klar uppfattning om ordets innebörd har det varit svårt att definiera placebo. Konflikten ligger i begreppets omfattning. Skall det bara inkludera overksamma substanser som ges i syfte att lindra sjukdom, eller skall samtliga faktorer som påverkar behandlingsresultatet omfattas, som exempelvis attityder hos läkare och vårdpersonal?

Placebo har påvisad effekt för flera skilda fysiologiska processer. Faktorer som styr hur kraftfullt behandlingsresultatet av en placebobehandling är främst förväntan, men även betingning har påvisad effekt. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, om patienten tror sig få ett dyrt läkemedel så blir i regel placeboeffekten starkare än om de tror sig få en billig. [1] Även placebots färg och form kan påverka hur effektivt det upplevs.[2]

Placebo är latin och betyder "jag vill behaga". Ordet inleder en katolsk vesper för nyligen avlidna och återfinns i psaltaren; "jag skall behaga min herre i de levandes land".

Placebo har även en motsats; nocebo (lat. "jag skall skada"), som innebär att negativa förväntningar kan minska en medicin eller behandlings effekt. Noceboeffekt har även kunnat konstateras genom att kontrollgrupper vid läkemedelsstudier som ovetande får overksamma substanser ändå kan få den typen av biverkningar som den faktiska medicinen skulle kunna ge.