Den kommer stänga av sig på millisekunder med dagens skyddssystem som är inbyggda. Utan det hade den brunnit upp på under en halv sekund i princip. Även om luften är flera eller hundratals minus och närmar sig noll Kelvin kan du inte kyla en desktop-processor utan kylfläns. Det handlar om watt och förpackningar som sprider värmen vidare till inslutningen och kretskortet när det inte behövs kylflänsar. Det handlar om så mycket värme per yta att det helt enkelt aldrig kommer gå att kyla någon 100W 80mm² kärna/processor med luft på den ytan/arean/massan. Den kommer bara värma sin egen lilla kärna och inte omgivningen då.
Ungefär som att du kan koka 0.1 dl vatten snabbare än 1 liter, eller koka upp vattnet med mindre energi (joule). I det fallet 4.186 joule per gram vatten per grad (°C/K) och för ca 10 gram vatten alltså 41.86 joule per grad istället för ca 1000 gram vattens 4186 joule eller ~1.16W per grad för 1 liter och då de 4.186 J eller 0.001 Watt(timmar) per grad för 0.01L vatten, för 0.1 dl vatten krävs alltså ca 4000 joule för att vattnet ska gå från 5 grader till 100 grader Celsius, ca 1.1 Wattimme alltså för en liter att göra det samma krävs ca 400 000 Joule eller 110 Wattimmar, eller i en 2kW vattenkokare så tar det ca 3 och en halv minuter att koka upp 1 liter vatten och ca 2 sekunder att koka upp 0.01l vatten, den mindre massan kan alltså snabbt värmas och med lite energi i fallet processorkärnan. Det kan nog alla som läst skolans fysik relatera till. Även om det var längesen för de flesta. Omgivningens temperatur spelar inte så stor roll då luften inte har någon hög termisk konduktivitet vilket är vad man vinner med kylflänsen. Luft används som bekant som isolering. Även om du kyler ner processorn och IHSen som skyddar den tar det inte lång tid att värma upp de från några Kelvin till över hundra grader Celsius. Värmeöverföring inom termodynamiken är det som är intressant här. Krävs en kylfläns eller termisk konduktiv värmeväxlande anordning för att uppnå en effekt här med luften eller konvektion, kylflänsen har mycket mer yta så luften kan ta upp värmen. Sen specificerar såklart tillverkaren olika rekommenderade drifttemperaturer för olika delar som de har att följa. Drifttemperatur, maxtemperatur och annat är såklart specificerat på cpusidan. Det är inte kylaren som har den benämningen.
TDP har inte med rumstemperatur att göra, eller vad din är, det är i praktiken för tillverkarna en kombination av vilken kylning och strömförsörjning som behövs. Ni kommer t ex se system eller servrar som skriver ut max 115W/95W TDP eftersom systemet som helhet inte klarar att driva eller kyla t ex 140W tolvkärniga historier. Där kan man komma ihåg att 4 st 140W processorer blir 600W till att driva processorerna nästan. Behovet av kylning beror på en kombination av chassi, övriga komponenter och systemets driftstemperatur på omgivningen den står i (och luftfuktighet såklart). En kylare kan klara en 140W TDP CPU i ett chassi och knappt en 95W i ett annat, eller så kan det vara ett system som bara klarar strömförsörjning till en 65W TDP eller tom 45W TDP cpu. Eller moderkort som inte klarar att driva de mest hungriga processorerna fast övriga komponenter som nätagg gör det. För kylaren är det såklart inte särskilt intressant vad rumstemperaturen är, utan luftflödet och temperaturen i chassit. Så nog tittar de på helheten, en lösning fungerar inte nödvändigtvis i ett annat system. För tillverkare är det såklart bra att kunna dela upp processorerna i olika serier. Då kan man säga vilka processorer den är kompatibel med (även om det kommer nya modeller i serien, de byter namn osv). Utifrån TDP då. Bios för nya modeller kan man uppdatera, men inte mjukvaruuppdatera hur strömhungriga processorer den klarar Det är en designbegränsning som byggs in från början. Man bygger helt enkelt en dator som klarar t ex en 65W TDP processor, eller en 95W TDP processor eller en 140W TDP processor och utvalet begränsas sen (konfiguration) därefter. För systemintegratörer är det viktigt, för andra i princip inte alls.
För egna byggen är strömförbrukningen möjligen intressant. Men det gäller också att man inte har 10 hårddiskar eller ett monstergrafikkort på det 90W picoPSU agget också Kylningslösningar går alltid att ordna. När det gäller vanliga skrivbordsdatorer kanske de ska fungera i en icke luftkonditionerad sommardag. Så 80 grader cpu på 20 grader rumstemp kanske inte är okej bara för att processorn klarar det. Även om man vill ha tyst/litet tittar man nog snarare på modell som egenbyggare än på vilka värden den har i något som inte översätts till verkligheten rakt av, man vill ju ha X i prestanda och hålla maskinen hyfsat sval, det är ju inte bara processorn som påverkas. Det är inte så att det finns några komponenter som också är märka 45W TDP på moderkort, chassi, hårddiskar, nätagg osv. Rekommendationer fungerar inte på det sättet eller i dom scenariona.
Hur kylningen fungerar med ens val av processor i chassit av sitt val, med övriga komponenter av sitt val är vad som är intressant och där säger inte TDP någonting om du inte köper ett färdigt system som saknar processor men innehåller moderkort, grafikkort, minnen, hårddiskar och nätagg. Det är helt enkelt inte riktat mot slutkunderna eller på komponentnivå för de som bygger själv. Det är ett värde på processorn som inte är vetenskapligt som ska användas tillsammans med några något mer vetenskapliga värden på driftområdestemperatur, maxtemperatur och rekommendationer från tillverkaren eller tom kanske som vägledande tillsammans med övriga värden om strömförbrukning (spänning och ampere i databladen) på PWM/VRM-designen på moderkorten. Det är inte så att kylare bara klarar någon viss värme (effekt) sen blir burken överhettad. Så testas inte kylare till att börja med. Det är helhetens begränsningar som har betydelse och de har inget TDP-värde, just tillverkare kommer dock ha rekommendationer. Men 130W går självklart bra på kylningen även om det inte lär lira med 140W TDP-modellerna på systemet. Hade annars marginalerna varit så små hade lite damm och en varm dag tagit död på din dator eller åtminstone fått den att trottla och någon idiotisk datortillverkade hade fått en 20kg dator kastad i skallen och en drös av stämningar och reklamationer.
Överklockar du är det betydligt viktigare att ha utrymme där, processorn kan vara stenstabil på 65 grader men hårdlåsa sig på 68. Det finns en anledning till att de binnas. Du kan inte heller säga att 80°C - 85°C på OCCT är ok bara för att processorn är specad till 95°C, när de inte samtidigt belastar grafikkortet t ex. 150W till i chassit så kan du nog trottla den cpun. Skulle också säga att det behövs bra mycket mer än några timmar stabilitetstest och kontroll för att försäkra sig om stabiliteten. Vad en processor tål och när den är instabil vid överklockning och vid vilken temperatur är en helt annan sak. Strunta helt enkelt i värdet och kolla när/så den inte den trottlar, när den är stabil, var problem uppstår osv. Klockar du kan såklart PWM/VRM ställa till det också, likväl massor annat.
