Få reda på om jag är efterbliven?

I egenskap av en användare som har en tecknad doktor som avatar så ger jag en tumme upp till MBY för utmärkta och hjälpsamma inlägg i denna diskussionen.

Efter att ha levt med depression sedan slutet av 90-talet så kan jag konstatera att "stendum" är ett utmärkt ord för att uttrycka den mentala funktion jag idag besitter. Under hela min skolgång har jag varit bäst i klassen på det jag har engagerat mig i. I min tekniska utbildning under depressionens första halva tog det bara några få lektioner för mig att lära mig programmera CNC-styrda fräsar och svarvar utan hjälp eller fusklapp. Jämför det med den senaste månadens försök att lära mig 3D-modellering. Trots många timmar med instruktionsvideoklipp och övning så förstår jag inte. Det är knappt ens så att jag är kapabel att härma det som sker i instruktionen. Jag kan heller inte längre engagera mig i filosofiska diskussioner i någon större utsträckning. Jag förstår inte vad jag själv tycker och tänker om saker och ting. Det tar stopp direkt.

Innan jag blev deprimerad var lätt blyghet det enda sociala problem jag hade. Nu, efter alla år av ensam tystnad, har jag svåra talfel. Jag kan inte fullborda en hel mening utan att stamma och fastna på ord åtminstone en gång (oftast flera) så jag kan förstå hur det tar emot att söka efter kontakt med andra människor om man är i dålig social form. Jag hoppas att du kan fortsätta arbeta och kan få hjälp att hålla dig kvar i arbetet. Arbetandet har varit till stor hjälp för mig och jag tror att det är en bra plattform att utgå från om man är deprimerad. Om nu depression är vad du lider av.

TL;DR: Jag känner mig också efterbliven.

Jag är personlig assistent. Jag stöter på folk i min vardag som är "efterblivna". De har ingen diagnos men behöver hemtjänst för dom inte kan städa sitt hus riktigt. De behöver hjälp med att handla och räkningar för de inte kan läsa eller skriva.

Får du handikappsersättning? Vad jobbar du med? Samhall kanske passar dig? Ta hjälp av socialen om du inte klarar dig själv.

Klarar du din ekonomi?

EDIT: Läste igenom tråden nu och du verkar bara vara deprimerad.

De som behöver hjälp i Sverige ska få det.

MVH

Det låter verkligen som om du behöver träffa din läkare, och det omgående

Ta dig till en psykakut! De fungerar som en vanlig akut, man tar sig dit, sitter och väntar och får träffa en läkare. Leta upp en först och ring innan. Spela lite teater om du måste.

Usch

Tycker helt klart att du ska ta kontakt med någon att prata med. Ringa vårdcentralen eller något ställe som har psykolog att tala ut med.
Har läst igenom tråden och håller med, och även känner igen, mycket av vad folk säger. När man kännersig lite nere och deppig så börjar man tvivla otroligt på sig själv och detta gör ju att man mer och mer lägger fokus på att tänka och tracka ner sig själv med tankar som "ja klarar inte detta" "ja förstår inte" och slänger in handduken rätt snabbt och grejjerna går helt enkelt inte in och man kännersig otroligt trög och dum.

Så kämpa på och ta som sagt kontakt med någon och verkligen ge det en chans, kognitiv terapi låter som bästa tycker jag. Lära sig och ändra sitt beteende lite och börja kämpa med att ta bort dåliga tankar och liknande. Det har fungerat ganska bra för mig

Ta nu hand om dig!