Diablo 3 under eller över förväntningarna?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Digital_Rights_Management

Nja, snarare du som lever i nostalgiska drömmar Jag har spelat ettan ja, klart det finns skillnader, precis som det var mellan ettan och tvåan, där skillnaden var större än mellan tvåan och trean men det behöver dels inte vara dåligt, tvärtom krävs det ju viss utveckling och även om det finns en del gamänger som föredrar ettan så har spelserien mått bra av den utveckling man tog när man släppte tvåan.

Gillar man inte ideén med hack n slash är de kanske ingen hit :/

Säger inte att uppföljarna är direkt dåliga egentligen, bara de att de inte är värdiga efterföljare. Hade de hetat Devilsmasher eller något och inte refererat till Diablo så hade det inte varit några problem. Det du kallar utveckling kallar jag avveckling. De har verkligen tagit bort den långsamma creepy känsla som Diablo var känt för. Vi är ju lite härdade och äldre idag, men kom ihåg att Diablo var ett skräckspel en gång. Diablo II och Diablo III har inte en gnutta skräck. Det är som att låta Disney göra uppföljaren till Silent Hill. Oavsett omdet blir ett bra spel eller inte så är inte oddsen stora att det lever upp till namnet.

Fast frågan är om det skulle vara hack'n'slash från början? Det är liksom inte den andan Diablo först förmedlade.

Bättre än D2 på så gott som allting. Ni som säger annat är bara nostalgiska.

Edit: Alltså över förväntan.

Man slängde igen dörren i nyllet på honom fort som fan och sprang. Vi är nog många som knäckt näsbenet på honom med den dörren. Bara kila upp till Griswold och leta bättre vapen, och kanske byta byxor.

Nog för att nostalgi kan sitta kvar, men jag tycker att det är en skön känsla att långsamt gå runt i katakomber med den grymt bra musiken och kvidande ljuden i fjärran. Varje ny dörr och rum tar man sig igenom ordentligt. Inte snabbt ränna runt och kötta på med ljuseffekter som i de moderna spelen.

Jag ser inte hur första Diablo kan anses vara något annat än hack 'n' slash. Det är ju till och med det mest renodlade hack 'n' slash-spelet i serien då både D2 och D3 har mer tanke bakom questerna och storyn överlag.

Diablo är ett mindre spel, det ger inte samma utrymme för lång story det är ju bara 12 nivåer i en enda dungeon med någon avstickare. Men sedan finns det fler aspekter än så. Gran Turismo är inte Hack'n'slash bara för att det inte har någon story, det är ett bilspel. Precis samma grej med Diablo, det är inte storyn som avgör om det är hack'n'slash eller inte, det är gameplay som avgör. Och Diablo är skräck och stämning främst. Att spelet är kortare och därmed inte har utrymme för lika invecklad story gör det inte till Hack'n'slash.

Gran Turismo är inte hack 'n' slash eftersom det inte innehåller någon form av repetetivt (inte menat negativt) dödande. Väldigt dåligt exempel.

Jag tycker inte Diablo är speciellt skrämmande. Man går runt och det kommer monster överallt. Det man kan säga är väl att man i D3 inte är lika svag från början, men det är ändå inte skräckrelaterat i mina ögon. Medan D1 övergår från att man är svag till att man bara går runt och mosar efter ny loot kommer D3 ha en lite starkare i början men avsluta med att man kommer möta enormt tufft motstånd. De har lite omvänd kurva.

Som en sidonot handlar det jag sade inte om lång story utan D1 integrerar inte en övergripande story i spelet på alls samma sätt som uppföljarna. Det är ju naturligt då det är det första spelet och konceptet utvecklades till något mer än det var från början.

Nej, det var ett övertydligt exempel. Exempel är till för att göra något tydligt, skulle jag göra ett exempel lika vagt som det vi diskuterar så skulle det vara ett dåligt exempel. Hur gammal var du när du spelade Diablo I första gången btw?

Även övertydliga exempel måste vara relevanta, vilket detta inte var. Diablo var hack 'n' slash för att det var vad spelet innehåll. Hade det varit fokuserat på skräck hade det varit mindre mängd kanonmat i spelet.

Jag var 19 när jag spelade Diablo.

Hittills är spelet likvärdiga med mina förväntningar. Har ännu inte passerat den del man fick spela i betan, och därför inte heller fått prova på något nytt.