En diskussion om gamla kontra nya spel

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Nov 2009

En diskussion om gamla kontra nya spel

Har funderat på en sak ett tag nu. När man sett allt hat på spel som t.ex. Diablo 3 (Typ att D1/D2 var mycket bättre) och CoD (Att CoD 1/2 var bäst i serien och sånt) så undrar man lite om det verkligen är spelen som är dåliga eller spelarna som är kräsna?

Har ni inte tänkt att anledningen till att ni älskade det gamla spelet så mycket var att det kanske var första spelet ni spelade seriöst? Första spelet inom den genren ni spelade och att det därför blev en helt ny upplevelse?

Diskussionen är alltså: Ges nya spel en ärlig chans eller har de förlorat redan på förhand eftersom att man är ute efter den där känslan man hade när man lirade första spelet (Vi pratar främst om serier här) som då var en helt ny grej?

| Sony A580 | Sigma 10-20/4-5.6 | Tamron 17-50/2.8 | Sigma 70/2.8 Macro | Konica Minolta 50/1.7 | Konicha Minolta 75-300/4.5-5.6 |

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jul 2005
Skrivet av Son of Qwerty:

Har funderat på en sak ett tag nu. När man sett allt hat på spel som t.ex. Diablo 3 (Typ att D1/D2 var mycket bättre) och CoD (Att CoD 1/2 var bäst i serien och sånt) så undrar man lite om det verkligen är spelen som är dåliga eller spelarna som är kräsna?

Har ni inte tänkt att anledningen till att ni älskade det gamla spelet så mycket var att det kanske var första spelet ni spelade seriöst? Första spelet inom den genren ni spelade och att det därför blev en helt ny upplevelse?

Diskussionen är alltså: Ges nya spel en ärlig chans eller har de förlorat redan på förhand eftersom att man är ute efter den där känslan man hade när man lirade första spelet (Vi pratar främst om serier här) som då var en helt ny grej?

Det som överlag är samma sak idag är ju att ALLTING är så lätt jämfört med förr. Tänk idag om du tex spelar ett single player spel på normal. Kanske dör du 1-2 gånger under hela spela, för några år sen var ju Normal som dages nightmare. Detta ser man i alla spel idag.. ALLTING är så mycket lättare, allting kommer levererat på silverfat och spelare får inte kämpa som förut. Folk verkar inte ha någon lust med att spela ett spel där man måste ägna mycket tid åt att sätta sig in i det innan man förstår hur det fungerar. Det är ju de spelen som är mest avancerade som också är mest rewarding, och tyvärr blir de mer och mer sällsynta.

Kanske har något med detta att göra? Att branchen är påväg att fördummas.

Bara mina tankar

What evah! i'll do what i want!

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Some Days, You Just Can't Get Rid of a Bomb!
Registrerad
Aug 2008

Vid stora titlar såsom Diablo tror jag definitivt att många dömer spelet för snabbt, fanns ju dagen efter ett (dussintal är väl att ta i, but you get my point) om respektives besvikelser över spelet, trots att en dag gått. Brukar känna en aning likadant då uppföljare släpps till stora titlar, senaste spelet att ge mig en någolunda besvikelse var Mario Galaxy 2, tyckte verkligen inte det levde upp till första spelets charm och lekfullhet. Dom enda spel jag fortfarande tror många inte dömer ut alldeles för snabbt är spel såsom Zelda om något

Some Days, You Just Can't Get Rid of a Bomb!

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Dec 2010

Definitionen av "nya spel" kan man ju börja med att diskutera. Är del 3 i en serie ett nytt spel eller bara en "finputsning" av ett koncept som vissa kan uppleva som lite mossigt?

Samtidigt får man väl inte glömma saknads-aspekten heller (tänker på X-com t.ex. som jag verkligen ser fram emot för att det var hundra år sen jag spelade originalet). Jag körde D2 för när det var nytt men aldrig mer, sålunda skulle jag kunna överväga att skaffa D3 för att jag saknat den gamla D2-känslan medan en person som lirat D2 konstant i 10 år och går direkt till D3 troligtvis har en helt annan reaktion.

Det är väl i den här ekvationen svårigheten ligger i att pricka in trender och vad som blir framgångsrikt (eller upplevs som farmgångsrikt), är ett koncept uttjatat eller saknat?

EDIT: samt oviljan hos de stora förläggarna att våga satsa x miljoner på en AAA-titel på en helt ny IP mot en viss garanterad inkomst på COD 34 (Even blacker ops)

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2011

Intressant fråga detta...

Personligen har jag aldrig haft en så bra total spel-upplevelse som när jag spelade DuneII för väldigt många år sen... känslan när fienden anföll (och musiken som ackompanjerade detta) och man inte riktigt visste om man skulle klara det...Oöverträffat faktiskt! Och musiken är halva spelet! http://www.youtube.com/watch?v=RR9Q4Nfe1Vo
They don't make shit like this anymore... Seriöst, spelet är från 1992

Westwoods efterföljare C&C och Redalert samt motsvarade spel från Blizzard, Warcraft I och II hade också väldigt bra spelkänsla

Doom, Quake I & II (capture the flag någon?) och DukeNukem3d var FPSer med väldigt bra spelkänsla

Civilization 2 la jag ner absurt mycket tid på, tycker ingen av efterföljarna varit lika kul

Operation Flashpoint kändes helt banbrytande när det kom... Svårighetsgraden var ju rätt absurd.

Sen har vi ju CS med...spelat jag älskar att hata... Sitter fortfarande och spelar Dust2

Säkert glömt en massa bra spel, typ Colonization, Syndicate Wars hade jag också mycket kul med.

För att svara på detta då
Diskussionen är alltså: Ges nya spel en ärlig chans eller har de förlorat redan på förhand eftersom att man är ute efter den där känslan man hade när man lirade första spelet (Vi pratar främst om serier här) som då var en helt ny grej?

I mitt tycke var det bättre förr... Spelen var egentligen sämre på alla vis men spelkänsla var bättre... Mycket bättre. Allt känns så fördummat idag och mest anpassat för nån amerikans tonåring med 10 minuters attention span. Så jag tror faktiskt de var bättre förr på riktigt. Detta säger rätt mycket med... "If Quake was done today" http://www.youtube.com/watch?v=W1ZtBCpo0eU

Eller Doom goes COD-anpassat http://www.youtube.com/watch?v=C4yIxUOWrtw&feature=related

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Okt 2001
Skrivet av Son of Qwerty:

Har funderat på en sak ett tag nu. När man sett allt hat på spel som t.ex. Diablo 3 (Typ att D1/D2 var mycket bättre) och CoD (Att CoD 1/2 var bäst i serien och sånt) så undrar man lite om det verkligen är spelen som är dåliga eller spelarna som är kräsna?

Har ni inte tänkt att anledningen till att ni älskade det gamla spelet så mycket var att det kanske var första spelet ni spelade seriöst? Första spelet inom den genren ni spelade och att det därför blev en helt ny upplevelse?

Diskussionen är alltså: Ges nya spel en ärlig chans eller har de förlorat redan på förhand eftersom att man är ute efter den där känslan man hade när man lirade första spelet (Vi pratar främst om serier här) som då var en helt ny grej?

Faktor 1: Spelare blir äldre och mer erfarna; 100:e sexet är inte lika minnesvärt som 1:a. 100:e FPS shootern är inte lika minnesvärd som första.

Faktor 2: Alla spel döms relativt sin tidsålder. The Beatles var helt överjäkliga på sin tid men idag hade de bara spelat på nån lokal klubb.

Faktor 3: Spel blir mer och mer komplicerade. Det betyder större budget, större team, mer pengar, mer mass-market, bredare kundkrets och mindre svårtuggat. Tyvärr.

Räddningen ligger i lågbudget spel typ Gemini Rue där en handfull människor kan berätta precis den story dom vill.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Jorrvaskr
Registrerad
Mar 2002

Tycker inte det har något att göra med att vi är kräsna. Det är helt enkelt så att idag så är inriktningen främst att ge spelarna en häftig nonstop upplevelse, genom en typisk B action-story. Nackdelen med det är att det går på räls och får inte vara för svårt så att spelarna hakar upp sig på något och distraheras från inlevelsen, plus att det blir väldigt snabbt avklarat.

En annan hemsk grej är även att det anpassas för massan och konsoller. Klassiska PC-spel besudlas med cover-system, auto-aim, tappande, event-knappar, diverse löjliga hjälp-system, kill-cams och regenererande hälsa. Ibland har dom även mage att totalt ändra på den ursprungliga artistiska stilen, för att vara mer hippa eller nått. Självklart blir man förbannad när dom gör sånt här.

Förr var det mer fokus på att faktiskt utmana spelarna. Man var inte lika rädd för att låta dom tänka själva och behöva prova sig fram med olika lösningar eller leta för att ta sig vidare. Att behöva nöta hyfsat oförlåtande checkpoints var inte heller några konstigheter. Utvecklarna var dessutom betydligt mer kreativa och lekfulla med sin design, vilket gjorde det allmänt kul att upptäcka hela banor och kika under varenda sten för att hitta påskägg och andra hemligheter. Det är något av en skada som jag fortförande har, men det är ytterst sällan man finner något nuförtiden.

Ah, dessa filmer visar vad jag menar ganska bra Utvecklingen är kort sagt tragisk.

Intel i7 6700k @4.7Ghz | Be Quet! Dark Rock Pro 3 | Asus Z170 ROG Hero VIII | 32GB DDR4 Corsair Vengeance 3000Mhz | Asus 1080Ti Strix OC | Samsung 950 Pro M.2 250GB, Samsung EVO 850 120GB, Samsung EVO 840 250GB, & Seagate 7200rpm 4TB | Corsair HX 1050W | Fractal Design S | Asus Xonar U7 | Sennheiser PC360 | TrackIR 5 + ProClip | Eizo 27" EV2736W | HTC Vive | Windows 10 Pro

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007

Jag håller i tankarna att även om ett spel är fördummat, linjärt, buggigt samt innehåller obalans, dlc-upplåsning och allt övrigt som satan spytt upp så finns det olika typer av spel. Vissa spel är gjorda för att berätta en historia i ett annat format än i TV-serie-form. Andra är till för att ge en upplevelse genom grafik, ljud eller allmän atmosfär. Vissa är till för att skapa en stor spelarbas och håva in stålar inför nästa projekt.
Anyhow, vad som spelar roll i slutändan är vad jag själv tycker om spelet. Är det roligt att spela? Om svaret är nej så har utvecklarna misslyckats med att göra ett spel för mig.
Detta gäller såklart även äldre spel som inte är bättre än dess moderna motsvarigheter. Några gånger har man försökt sig på gamla titlar och inte orkat med dem då de överlag varit tråkiga att spela jämfört deras uppföljare och fackelbärare.

Fördumning för att fånga en större spelarbas är dock något jag skulle vilja hålla med om är smått genomgående, men vill påstå att det beror framförallt på bättre kommunikation mellan speldesigners och deras publik. Men samtidigt.. man vill ju inte starta ett spel som Yume Nikki och börja med en integrerad tutorial om hur man gör för att sova, komplett med pilar och blippande ikoner.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.