Vad ser ni som spelberoende?

Med ditt resonemang går det inte att bevisa att överskott av socker i kosten hos barn leder till tidig typ2 diabetes då ingen har dragit ett experiment till sin spets och get ett barn diabetes genom att bara låta det leva på socker.

Att man går i skolan betyder inte att har kvalitativt umgänge med andra (ta mobbning som exempel), social isolering är allt som oftast farligare psykiskt än vad fysisk isolering är även om det finns vis variation mellan individer.

Att förstå socialt samspel är svårare än att lära sig prata.

Att kunna hantera ett felaktigt inlärt beteende betyder inte att man botar det, du kan bara sjukligt "svartsjuk" men bara för att du har lärt dig att inte visa det för din partner betyder det inte att du inte känner "svartsjuka". För att återgå till beroendeproblematiken är definitionen av ett beroende när:

Upptagenhet
Personen är helt upptagen av aktiviteten i fråga. Det mest av ens vakna tid går åt till att fundera över aktiveteten, när det gäller dataspel längtar man och dagdrömmer om spelet.

Sinnesförändring.
Om man får spela får det personen att må bättre på kort sikt (personen får en kick).

Toleransökning.
Att en hela tiden behöver mer av den substans som en använder, eller den aktivitet man håller på med. När det gäller dataspels beroende kan det handla om att en behöver spela mer för att uppnå samma kick alternativt så ser man att kicken håller i sig kortare tid efter spelandet.

Abstinenssymtom.
Kroppen vänjer sig vid substansen eller beteendet, och då en slutar upplever en jobbiga fysiska och psykiska symtom. Sömnsvårigheter, personlighetsförändring och kraftiga svängningar i humöret.

Konflikter.
Den beroende hamnar ofta i konflikter med sin omgivning. det talas också om inre konflikter, som att bryta mot ett löfte som en har givit sig själv.

Återfall.
De flesta som är beroende av något försöker någon gång sluta. Återfall är mycket vanliga, och leder ofta till att samma nivå av missbruk återupptas.

De flesta som spelar mycket kommer att uppleva några av "symptomen" vid ett eller flera tillfällen skillnaden är hur många och hur ofta symptomen uppkommer.

När man känner dig tvungen att spela oavsett vad, så skulle jag nog se det som spelberoenden.
Det handlar ju lite om hur länge man kan vara utan att spela gentemot man gör något annat.

enligt din logik så var peter forsberg, björnborg och många andra stora idrottsmän missbrukare.

sen så underskattar du våra hjärnors förmåga att skriva om sig, bara för att du inte tränar vissa neuroner när man är yngre betyder det inte att dom dör och försvinner, dom finns kvar och kan tränas upp senare i livet dock så krävs det mer arbete än när man var liten. Sen överdriver du också den sociala utanförskapet då dom flesta har släkt familj etc etc etc dom är inte helt isolerade från omvärlden. Sen finns det också människor som aldrig riktigt vill ha social gemenskap tex vissa som ligger inom autism spektrum.

Missförstå min inte jag betvivlar inte att det är skadligt att total isolera barn då studier har visat att barn som tex får gå på dagis tidigt lär sig snabbare saker och ofta blir mer intelligenta än barn som stannar hemma hos sin familj lång tid. Jag tycker bara att du överdriver lite när du säger att det är en tumregel att man får permanenta hjärnskador för att man spelar datorspel.

Jag spelar mycket och sitter mycket vid datorn men jag skulle nog inte säga att jag är beroende då när jag tex är iväg på semester eller reser bort eller gör nått specifikt kan vara utan en dator i över en månad utan det minsta abstinens. jag tror det var du som skrev om tråkighets nivån spelar in på om man gör en "cold turky" är ganska viktigt.

en sido sak ang topic, Om man bestämmer sig för att sluta och börjar rationalisera massa ursäkter för att inte sluta tex rökare som säger "jag kan sluta om jag vill men jag vill inte" istället för att dom slutar i tex en vecka för att bevisa det. Det ofta ett ganska bra tumregel på att man har ett beroende eller håller på att utveckla ett, det är något jag själv använt mig av och haft stor nytta av i mitt liv då jag under en period drack väldigt mycket alkohol och när jag märkt själv att jag började hitta på ursäkter till varför jag inte skulle sluta dricka även fast alla sa åt mig att jag drack för mycket så kände jag att det håller på att gå åt helvete och att alkoholen hade fått för stor del i mitt liv så jag hällde ut all min sprit och drack jag inte en droppe på över 1 år.

Så vad skriver man när man är beroende av tv/data-spel då? Tv/Data-spelsberoende? Vet inte om du skrev luddigt eller om det är jag som inte inte riktigt förstod ditt inlägg?

Okey, då har man lärt sig något nytt, tackar!

Kommer dock att fortsätta kalla det spelmissbruk, mindre att skriva, klingar bättre i örat och dom flesta förstår ändå vad man menar

EDIT:

Är man så pass beroende att man missar jobb och dylikt för att man sitter uppe om nätterna och spelar BF3 så är det väl lätt hänt att man tappar sina pengar... Tvivlar på att chefen skulle uppskatta att man kommer och går som man vill, jag hade iaf inte haft kvar en anställd som inte kan sköta sitt jobb.

Sen vore det väl rätt misslyckat att missförstå spelberoende när tråden ligger under "Forum > Spel > Massiva onlinespel " inte sant?

Många intressanta åsikter. Det märks att det är ett ganska kontroversiellt ämne.

Brukar själv skilja på "beroende" och "missbruk" eftersom det sistnämnda har en mycket negativ klang och antyder att andra delar av livet (t ex arbete, studier) undermineras.

Min åsikt är att man kan bli beroende av det mesta och att datorspels-beroende ska bemötas (och behandlas) precis som alla andra former av beroende. Orsaken finns som vanligt hos personen som spelar, inte hos spelet i sig.

Jag slutade med WoW efter ett halvår med konstant spelande, bästa jag någonsin gjort, dock börja man ju med SC2+D3 ^^

Intressant att även Aspergers passar in på den definitionen.

Intressant ämne.

Jag spelar relativt mycket periodvis. Vissa veckor spelar jag säkert 20-30 timmar och andra veckor hinner jag inte alls då man har för mycket annat för sig. Träningen tar mellan 6-10 timmar i veckan. Tjejen tar flertalet dagar och sen blir det mycket omkring som också tar tid. Sporta med polarna, hem till föräldrarna och hälsa på, tvätta, städa, laga mat osv. Träffa vänner irl gör man inte lika ofta som när man var yngre, utan nu är det mestadels på helgen. Förr umgicks man alltid på vardagarna men jag tycker att det är rätt så avkopplande att komma hem efter en hård dag och sätta sig några timmar på kvällen, logga in på skype o nöta lite.

När jag bodde hemma och spelade WoW så var jag nog spelberoende, men absolut inte nu. Idag ser jag det mer som en avkopplande och billig kväll Tjejen har påpekat det några gånger men jag har fått henne att förstå att jag gör detta tillsammans med mina kompisar, och att jag faktiskt har skitkul så hon har accepterat det.

När det går ut över vänner, familj, jobbet. Då "miss" brukar du ditt spelande.

Gränsen går när spela inte bara är tidfördriv längre. simple as that

jag tycker ts lider av ett sk spelberoende,
har sjävl varit i det träsket, men mitt ex hjälpte mig igenom det:)
Idag kan jag enkelt få ifrån datorn, eller bara strunta i den.
För var jag lite som TS, min dåvarande flickvän bodde som hos honom, längre ifrån. så det slutade med att jag flyttade närmare, och slutade spela:] Bästa valet jag gjort i livet.