Tankar kring Black Mesa och prestandaproblem
Jag var den tonårskillen som ivrigt väntade på Half Life när det släpptes hösten 1998. Grabbade tag i ett exemplar så fort det hamnade i hyllorna. Alla förväntningar man läst i förhandstittar om Half Life, i pc-spels tidningar som i svenska PC-Gamer var besvarade och mer därtill, en bättre shooter hade jag aldrig spelat, även inräknat Quake-serien och Unreal (Unreal hade bättre grafik), men annars var Half Life det bästa spel jag någonsin spelat inom shooter genren.
Jag har inte direkt följt Half Life modden baserat på Source-motorn men jag visste att den fanns, dock så var ju inte förväntningar på det spelet särskilt stora eftersom jag tvekade att det någonsin skulle få grönt ljus av Valve.
Nu har jag spelat det och jag har blandade känslor. Grafiken och känslan när man styr karaktären och vapen finns där men det är någonting som saknas, den där typiska Half Lifiska som man fick när man spelade det på 90-talet. Jag tror tyvärr grafiken om än snyggare har tagit bord denna Half Life feeling, det känns inte Half Life på något sätt, det känns faktiskt som en mod helt enkelt.
Lägg därtill alla prestandaproblem jag har upplevt genom tunga sekvenser och då har jag inte direkt en dålig dator. Det är oacceptabelt!
Det är gratis ja! Men jag hade nog helst aldrig laddat ner och spelat Black Mesa och behållit det goda minne av när jag spelade och klarade Half Life för för första gången.
Black Mesa kommer aldrig vara Half Life i nytappning, det är för två vitt skilda spel helt enkelt.
