Skrivet av LeMisanthrope01:
Den meningen finns om Gud finns. Men då Gud inte existerar finns ingen mening.
Ditt felslut påminner inte så lite om kristna fundamentalisters felslut att utan Gud, ingen moral. Förstås bäst genom denna seriestrip:
Skrivet av LeMisanthrope01:
Hur kallt och naturligt liv är. Hur människor egentligen inte är värt mer än rymddam.
Samma felslut igen. Lite roligt att du inte märker det. Att människor inte är mer värda än "rymddam" förutsätter en värderare som uppenbarligen inte är människa. Du implicerade just det du argumenterade mot. Fail. Du kan inte heller använda evolutionen som "värderare" för den har inga sådana attribut.
Skrivet av LeMisanthrope01:
Det är precis vad det inte är. Istället för att tycka synd om flyktingar och offer borde jag fira att konkurrensen sänkts.
Det vore förstås klädsamt om du faktiskt hade studerat de discipliner som du så självsäkert diskuterar. Evolution är mer än naturlig variation och selektion och det finns rader av andra fenomen som spelar in, speciell när det kommer till så avancerade djur som människor. Det handlar först och främst att öka sin relativa reproduktionsframgång, RRF. Det är "meningen" ut något sorts icke-antropocentriskt, evolutionärt perspektiv. Att öka sin RRF som individ handlar om att göra sig attraktiv, även på omständliga och indirekta sätt. Och här finns ett antropologiskt generellt fenomen vi kan beteckna som "status". Öka sin status kan man göra genom att åbäka sig på en rad olika sätt, exempelvis bli rik, sticka ut, visa att man har resurser. Det kanske vanligaste sättet att visa att man har resurser är att ge och sprida dessa. Det är knappast någon slump att snålhet brukar hamna rätt högt upp på listan bland icke-åtråvärda och avtändande egenskaper. Diverse handikapp-principer som att ge utan att ta kan öka RRF. Det är knappast ej heller någon slump att skenbart irrationella beteenden som "vaskning" uppstår. Det är förresten inget nytt alls och inget som stureplan-brats uppfunnit utan förekommer i olika varianter genom historien och bland olika folkslag. Indianstammar som tävlar eller "krigar" genom att visa vilken grupp som kan förstöra och elda upp mest av sina egna tillgångar, t.ex.
De bakomliggande fenomenen kan alltså vara själviska och rationella men effekten blir olika former av altruism. Slösaktig snällhet kan löna sig. Dessutom kan altruism styras av en moral vars grund i sin tur är framevolverad. Evolutionen har ingen riktning och ingen framförhållning, men ett sätt att ge individerna detta och låta dessa svara på stimuli i realtid är att förse oss med hjärnor. Eftersom DNA inte kan hårdkoda en hjärna (det finns helt enkelt inte tillräckligt med information i DNA) blir denna med nödvändighet plastisk och har "bara" en del grundläggande strukturer. Detta gör att en rad olika fenomen uppstår vars rationalitet kan vara svår att bena ut, men som både implicerar och direkt skapar vad vi skulle kunna kalla "sann" altruism.
Utöver detta har vi släktskapsselektion, något som mer direkt leder till altruism gentemot släktingar. Nu råkar det vara så att hjärnor inte alltid kan hålla reda på släktingar och det finns hos avancerade sociala djur som människor flera typer av gruppering som kan tolkas som "släkt". Gruppsammanhållning är troligen adaptivt oavsett om gruppen är "familjen", "staden", "nationen" eller "världsdelen" eller "jorden". Genomet kan inte hårdkoda in exakt hur gruppen ser ur utan låter hjärnan ta hand om detta. Endast strukturen "bilda grupper" finns och den är troligen adaptiv.
Vidare har vi effekter som "grönskäggseffekten" som avser förmågan för genkomplex att känna igen samma komplex hos andra individer, släktingar eller inte. Det är nämligen inte nödvändigtvis individerna som är den fundamentala enheten för selektion utan i vissa sammanhang är det mer matnyttigt att modellera genen eller genkomplexet som denna enhet. Ett själviskt genkomplet kan alltså då hypotetiskt koda för en fenotyp samt predispositionen hos individen att känna igen denna fenotyp hos andra (även icke-släktingar) individer och positivt särbehandla dessa. Det skulle kunna vara en förklaring till varför vi kan känna irrationell gemenskap med personer med samma namn, samma utseende eller någon annan ärvd eller miljömässig likhetsfaktor.
Att tro att altruism eller andra beteenden av uppoffring strider mot evolution är således fel och bygger på en naiv, icke-problematiserande och trivial bild av evolutionen.
Skrivet av LeMisanthrope01:
Vetenskap är intet värt om man inte kan dra nyttja av den. Man måste kunna få dra slutsatser av den.
Ytterligare en värdering. Märkligt med så många värderingar från någon som i sak vill hävda meningslösheten som stipulerad av evolution. Som sagt, det är tydligt att du är formad av någon sorts ideologi, inte av vetenskaplig förståelse.
Inte för att jag begriper ditt svar heller. Vad menar du? Vi drar många nyttiga slutsatser av evolution. Få vetenskaper har en sådan bred och allmän tillämpning. Hela livsvetenskapsfältet (medicin, sjukdomar, ekologi, jordbruk, genteknik, etc, etc, etc) drar stor nytta av vetenskapens resultat och kunskaperna kring evolution är bokstavligen värt oräkneliga miljarder kronor.
Och slutsatser drar vi, en masse. Även filosofiska sådana där både moral och mening påverkas. Men uppenbarligen inte som du tror. Du verkar fundamentalt ha missförstått fältet och hamnat i någon sorts spenceristiskt felslut. Spencerism är inkompatibel med den moderna syntesen av evolution, ärftlighet och DNA.
