Udda fråga kanske: Är det fel att ha lån?

Mitt inlägg riktar sig inte mot dig direkt men är ett tillägg till debatten

Enligt CSNs statistik är lånbenägenheten 67% av dem som tilldelas studiemedel, mao inte en så övertygande andel.
Säkert en del som studerar helt utan studiemedel också.

http://www.csn.se/polopoly_fs/1.7072!studiestodsstatistiken-2...
Men jag undrar vad dessa 33% är för personer, typ hemmaboende eller som extraknäcker en hel del för att täcka upp.
Undrar om lånbenägenheten är större för traditionellt svårare utbildningar. Jag hade pga hårda studier inte tid att jobba tillräckligt mycket extra för att täcka mina kostnader t.ex.

Personligen anser jag att det enda lånen som anses okej är lån för bostad samt CSN-lån. I absoluta nödfall lån för bil. Eftersom bil alltid är förlustaffär bör köpet ske kontant.

Hört mycket roligt genom tiderna när man diskuterat billån. Det vanliga är ju att "man måste kunna ta sig". Mitt argument är då att lägga undan ett par tusingar och köp en pendlar-/bruksbil i lägre prisklassen så snart det finns pengar. Men nej, det går aldrig, för det är tight i budgeten och det blir inte många kronor över varje månad. Jag föreslår då kommunaltrafiken eftersom om man inte har en krona över efter månaden slut, hur fan ska de gå med en bil och alla dess kostnader, PLUS själva lånet? Men icke..

När det inte finns någon vettig kommunaltrafik kan jag köpa att ett bil ibland är ett måste. Då lär man låna till en vettig bruksbil <40 000kr~, då får man höra "fast då får man ju krångla så mycket med gamla bilar" och samma snubbe tar ett lån på 300 000kr och köper en sprillans V70..

Grundregeln är att man köper inget man inte har råd med, punkt. ("men jag har ju råd med lånekostnaderna varje månad?" räknas inte.)

En bil är alltid en förlustaffär, hur du än vrider och vänder på det Så du menar att bilar i 40 000kr klassen saknar airbag och abs? Nja, tror inte det.

Det är väl ett typexempel på vad jag skrev, att billån är okej i nödfall?

Håller med dig till 100% och hoppas att många läser ditt inlägg.
Och mycket roligt att höra att du tagit dig upp från en katastrofal ekonomisk situation och nu är helt oberoende av lån.

Själv kommer jag, högst motvilligt, att ta lån för att köpa en bostadsrätt om ett par månader.
Dock kommer jag redan från början låna till mindre än 50% och jag har pengar över om jag snabbt skulle behöva amortera mycket på en gång.
Dessutom tänker jag amortera mycket varje månad så att lånet är betalt åtminstone inom 10 år.

Den som är satt i skuld är, som sagts många gånger, inte fri.

Har inget nytt att komma med och det känns som om dom flesta i tråden är på samma sida.

I min mening kan man inte jämställa ett kreditkort med traditionellt banklån. Förutsätt att man betalar av krediten innan räntan läggs på. Bolån och eventuellt billån är av nödvändigt ont som det ser ut idag då det oftast inte finns särskilt mycket alternativ. Har du däremot ett 12 månaders lån på din nya TV eller resan du gjorde till Spanien för året så sorterar jag dig direkt i "idiot-mappen", med andra ord ett dumt lån.

Är någon av andra åsikter, argumentera gärna varför jag har fel. Jag är öppen för nya idéer

Anser inte att det är fel att ta lån, men inge vidare roligt alla gånger.
Sålänge man har en god orsak till lånet så tycker jag aldrig det är fel.

Krediter är dock en helt annan sak.

Jag har både Bolån och Blanco lån, Blancot i samma bank som bolånet så har mycket bra ränta.

Blancot tog jag ganska nyligen pga en tidigare ekonomisk kris som jag aldrig riktigt tagit mig ur med skulder till familj.
Med blancot löste jag alla skulder, bakade in topplånet på lägenheten och köpte mig en nyare bil då min gamla sjöng på sista versen.

Så nu känner jag mig mer skuldfri än innan och mår allmänt bättre och har en stadig och bra ekonomi med sparande.

Månadskostnaden blev även något lägre pga bättre ränta.

Vi har inte bara privatpersoner i Sverige, utan som tur är finns det även företag.
Om ett företag köper in en bil, dator, telefon osv till en anställd som trots utgifterna ändå drar in mer pengar till företaget än han/hon kostar, inkl. lön, bil, etc.
Så är det en investering.

Även om man inte har personliga bilar, utan någon form av bilpool, så kan det vara lönsammare att ha bilen än att tacka nej till jobb.

Jag har haft helt ny bil. Fast det var leasingbil.
Att ta leasingbilen, som innebär kostnader för mig med förmånsvärde och utgifter för bensin (fick km ersättning för jobb resor).
Men att ta leasingbilen var en förutsättning för att få jobbet. Jag tjänade mer på att ha utgifterna för bilen och ha jobbet än att vara utan bil och vara arbetslös.
Lite skillnad eftersom jag inte ägde bilen. Men ändå en form av spendera pengar för att tjäna pengar.

Vem har satt likhetstecken mellan bil och lyxbil, eller mellan ny bil och lyxbil för den delen ??

Jag antar att du med Caddy menar Volkswagen Caddy. En ny Caddy är väl en ny bil även om det inte är en lyxbil?

Om man ser det ur perspektivet att man ska köpa ett fordon som ett arbetsredskap så tycker jag absolut att Crippa90s exempel med skördetröskan är giltigt.

Att säga att alla som kör i tjänsten kör lyxbilar är lika dumt som att säga att alla snickare behöver hammare i guld.

Sen är det förstås möjligt även för företag att köpa begagnade fordon. Men att ha garantier och serviceavtal kan vara värdefullt för företag. Dessutom kan det delvis vara en image grej. Man behöver kanske inte ha en lyxbil. Men att ha en modern bil i bra skick utan massa rost o dyl. kan ge ett bättre intryck mot kunderna än att komma med något "körbart".

Dessutom så måste ju någon köpa nya bilar för att det ska finnas begagnade och det finns ett värde med de arbetstillfällen som biltillverkarna och dess underleverantörer skapar.
Skulle jag exempelvis titta på en 1-2 år begagnad bil för 270kkr av privat säljare av en modell som ny kostat 300kkr så skulle jag hellre köpa ny. För dels att stötta bilindustrin, dels känslan av att vara första ägaren osv.
Tror många, både privatpersoner och företag kan tänka sig att köpa helt nytt om merkostnaden mot begagnat är liten.
Funderar jag däremot på en äldre begagnad för 50kkr så är troligtvis inte en ny för 300kkr ett tänkbart alternativ.

Som en "sparare" så har jag precis samma invändning mot "lånarna". Jag stör mig på att "lånarna" verkar tro att de får saker gratis genom att ta ett lån och köpa saker direkt som de inte har råd att betala för. Pengarna de får direkt är riktiga, men det där otrevliga lånet som ska betalas i framtiden finns ju inte på riktigt i vissas tankevärld. Det är bara något abstrakt för dem.
Dessvärre har alltför många regeringar i alltför många länder tänkt på just detta barnsliga sätt, vilket lett till den katastrofala skuldkris vi nu är i och som lär bli mycket värre.

Att sparare skulle tro att de får saker gratis har jag aldrig hört någon påstå förut. Tvärtom så är de ju just de som inser värdet med pengar när de faktiskt måste jobba ihop dem den hårda vägen innan de använder dem istället för att bara låna och få allt de pekar på direkt.

Att ta lån behöver inte vara fel (även om det bör undvikas om man kan), tvärtom kan det som många påpekar i tråden vara en investering, men konsumtionslån och dylikt är bara dumt och där anser jag att spararna är "överlägsna" i sitt tänkande.

Det tragiska är ju den attityd som finns med att ha ett skatteavdrag för ränteutgifter. Det vore minst sagt trevligt om detta kunde försvinna under 2013, men det lär ju inte hända.

Sant, men det finns trots allt långt bättre sätt att hålla ekonomin under armarna än att finansiera den bubbla vi har idag. Vi som inte sitter med stora skulder finansierar detta knäppa skatteavdrag.

Skattesystemet bör reformeras, den här typen av avdrag försvinna. Möjligheten att dra av för resekostnader bör också minska, men det är en annan diskussion.

På swedbank kan jag kolla mitt mastercard lika lätt som jag kan kolla mitt vanliga konto.
Det jag köper på mitt kreditkort mellan 5:e dec - 5:e jan skickas på en faktura/e-faktura (kan hända att jag kommer ihåg fel angående 5:e-5:e, kan vara annat datum)
Det ska då betalas sista januari. Då finns det alternativ om man vill dela upp betalningen på flera månader och då blir det väl diverse tilllägg.
Betalar jag däremot av allt direkt så kostar det inget extra.

Nu tjänar jag inga pengar för tillfället så har inte orkat bry mig, men finns väl även mer förmånliga kreditkort än Swedbanks Mastercard.
OK's (VISA?) ger väl även 1% tillbaka i återbäring i rena pengar.

Edit: Det man tjänar på är om man har sina pengar på ett konto som ger ränta. Så länge du inte spenderar mer än du får in så kommer ju pengarna på sparkontot aldrig att minska.