Är jag värdelös i skolan?

Permalänk
Medlem

Har faktiskt undvikit denna tråden nu av någon anledning! Men saker känns lättare nu efter att jag skrev allt detta!

Tack, verkligen tack, för alla råd!

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

Define C | ASUS PRIME B660-D4 PLUS | i5 12400F | Hyper 212 | RTX 3080 10 GB TUF OC | 980 Pro 1TB | Corsair Vengeance 32 GB 3600 MHz | Corsair RM750 | ASUS TUF VG27AQ | Dell U2515H

Permalänk
Medlem

I princip omöjligt att få A i alla ämnen i nuläget om du sover på nätterna.
Min fysiklärare förklarade att MVG i det gamla systemet motsvarar i det nya ungefär ett C.
Mycket högre krav med andra ord, men av vad jag har läst och förstått från skolverket kommer vi att få en egen urvalsgrupp när vi ansöker till universitet.

Permalänk
Medlem
Skrivet av JellyCow:

I princip omöjligt att få A i alla ämnen i nuläget om du sover på nätterna.
Min fysiklärare förklarade att MVG i det gamla systemet motsvarar i det nya ungefär ett C.
Mycket högre krav med andra ord, men av vad jag har läst och förstått från skolverket kommer vi att få en egen urvalsgrupp när vi ansöker till universitet.

Låter som ganska likt hur det var "på min tid".
Då hade vi betyg 1 till 5, där 5 var riktigt svårt att få (berodde dock en del på vilken skola man gick i).
Dessutom var det relativa betyg. I snitt skulle ca 2 i varje klass kunna få en femma i ett ämne.
Dock misstolkade de flesta detta till att max 2 i varje klass kunde få en 5:a. Ofta inträffade det att kanske 3 personer i klassen kämpade som djur med alla rätt på proven osv, men där bara två fick en 5:a ändå.
Nej, du kan inte få en 5:a. Dom är tyvärr redan slut, kunde det låta.

Dessutom hade många lärare som praxis att inte dela ut 5:or första året på gymnasiet överhuvudtaget, utan man var tvunget att få toppresultat under längre tid för att visa att man var förtjänt av betyget.

Visa signatur

Namn : Jesper | Ålder : 45 | In-game namn : iller
Yrke : Matematisk modellerare (finansiell matematik), mjukvaruutvecklare för risksystem.
Utbildning : Doktor i matematik + en del mat-stat, numme och IT-relaterat.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av JellyCow:

I princip omöjligt att få A i alla ämnen i nuläget om du sover på nätterna.
Min fysiklärare förklarade att MVG i det gamla systemet motsvarar i det nya ungefär ett C.
Mycket högre krav med andra ord, men av vad jag har läst och förstått från skolverket kommer vi att få en egen urvalsgrupp när vi ansöker till universitet.

Systemen är inte direkt översättningsbara. Det gamla var målrelaterat med G, VG och MVG som möjligheter. Det nya är också målrelaterat med E, C och A som kunskapsnivåer, och D och B som ska betyda någon sorts "mellanting" mellan de fasta nivåerna.

Vad gäller uttalandern som "MVG motsvarar C" så är det starkt beroende på när. Det tidigare systemet med fasta kunskapskrav för olika nivåer infördes för att minska en betygsinflation med 1–5-systemet efter att det uppmärksammats att betygssnittet (per konstruktion) var konstant över åren samtidigt som kunskaper minskade. Det nya systemet skulle lösa detta.

Problemet var att det nya systemet också upplevde en grov betygsinflation över åren, klart värre än den tidigare (den tidigare höll per konstruktion en normalfördelningskurva på betygen — problemet var att kunskaperna inte var konstanta över åren ). I praktiken skulle det kunna betyda att eleverna i allmänhet blivit bättre, men troligen (och med stöd av mätningar av elevers kunskapsnivåer) förklaras det enklare med att lärarnas bedömningar gled med tiden. Även om det vore så att eleverna helt enkelt hade blivit "bättre", så skulle det ändå vara ett problem med betygssystemet då systemet trots allt, hur tungt det än låter, är till för att skilja på individers prestationer och lämplighet. Ett system där alla får MVG är oanvändbart. Det nya systemet införde fler betygssteg för att lösa detta.

Förhoppningsvis så kommer det nya systemet hålla bättre än det förra och den slutliga domen vara att det helt enkelt var för få betygssteg tidigare. Detta var ett klagomål jag ofta hörde från lärare under min tid på skolan. VG+ och MVG‒ användes under terminens gång, men det var inte möjligt att ge som "egentligt" betyg. När betygsinflationen började krypa sig på så blev det mer press på lärarna att dela ut MVG till elever för att de inte skulle halka efter snittet. Friskolor bidrog negativt till denna effekt, då det blev ett försäljningsargument att ha högt betygssnitt i skolor. Rektorer gick in och ändrade lärares betygssättningar för att det skulle se bättre ut i statistik, etc.

Om de 15 år vi hade med förra systemet är någon värdemätare så kommer exakt samma sak hända igen, om nu inte de ökade antalen betygssteg kan påverka differentieringen positivt. Om lärare säger så specifika saker som "MVG i det gamla systemet är som ett C i det nya" så låter det inte så hoppfullt, men jag har ingen kontext till uttalandet .

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem

Fortsätt men som någon sagt, gör högskoleprovet varje år. Plugga till högskoleprovet.
För många en mycket bättre väg.

Permalänk
Skrivet av JesperT:

Låter som ganska likt hur det var "på min tid".
Då hade vi betyg 1 till 5, där 5 var riktigt svårt att få (berodde dock en del på vilken skola man gick i).
Dessutom var det relativa betyg. I snitt skulle ca 2 i varje klass kunna få en femma i ett ämne.
Dock misstolkade de flesta detta till att max 2 i varje klass kunde få en 5:a. Ofta inträffade det att kanske 3 personer i klassen kämpade som djur med alla rätt på proven osv, men där bara två fick en 5:a ändå.
Nej, du kan inte få en 5:a. Dom är tyvärr redan slut, kunde det låta.

Dessutom hade många lärare som praxis att inte dela ut 5:or första året på gymnasiet överhuvudtaget, utan man var tvunget att få toppresultat under längre tid för att visa att man var förtjänt av betyget.

Detta minns jag såväl, fast på min skola skulle medelbetyget vara runt 3. Vilket innebar att många kunde få femmor om i princip lika många fick 1:or.

Betygskalan var dock inte så dum som den låt, för den säger lite om vad en elev presterar jämnt emot andra elever under samma förutsättningar. (samma lärare) Lite så tänker man vid anställningar, en person som har högsta betyg i allt på en svår utbildning (säg teknisk fysik) utan något studieuppehåll är antagligen inte helt obegåvad och har lätt att lära sig nya saker. Så även om personens kompetens från programmet inte kommer användas, så är vederbörandes betyg en bra indikation på hur personen är.

Nå angående högsta betyg så finns det gott om utbildningar som inte kräver detta, det är dock synd att marknadsekonomin inte fungerar på högskoleväsendet så att fler platser på attraktiva utbildningar skapas. Fast min lilla skola skapade just utbildningar och ändrade dem allteftersom studenternas val gjorde likadant, så jag tror mycket det handlar om att vilja läsa på de finaste ställerna.

Visa signatur

[Core i7-3930K med 32GB ram, 2*256GB SSD] & [Core i7 3770K med 16 GB RAM, 256GB SSD] som tillsammans har ett [HD 5850 1GB] och 3st 24".

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av bud_bundy:

Detta minns jag såväl, fast på min skola skulle medelbetyget vara runt 3. Vilket innebar att många kunde få femmor om i princip lika många fick 1:or.

Detta är ett av problemen med att dela ut betyg enligt en normalfördelning. Om man gör det på nationell basis så är det inga problem, och troligen inte ens om man lyckas göra det på en större gymnasieskola, men att applicera en normalfördelning på en enstaka klass blir ofrånkomligen orättvist i väldigt många fall. Det är ett bra exempel på att ett betygssystem kan vara bra i teorin, men om lärarna inte är medvetna om varför ett system ser ut som det gör så kvittar det. I fallet med nationell normalfördelning så måste också lärarna få verktyg för att hjälpa dem att bedöma alla aspekter ur ett vidare perspektiv, och det är inte lätt att hitta bra sådana. Nationella prov hjälper, men även de har sina begränsningar då betyget som mått inte enbart ska mäta rena studieprestationer, utan även arbetsvilja, samarbetsförmåga och annat.

Kanske man kunde dela upp betyget i en mer objektiv del som enbart listade exakt vad man fått på t ex nationella prov samt en lokal del som reflekterade "mjuka" värden. Detta fungerar bättre i vissa ämnen (matte, fysik, etc.), sämre i andra (svenska, samhällskunskap, etc.) och är helt irrelevant i några (idrott, estetisk verksamhet, etc.).

Skrivet av bud_bundy:

Betygskalan var dock inte så dum som den låt, för den säger lite om vad en elev presterar jämnt emot andra elever under samma förutsättningar. (samma lärare)

Problemet är att man då bara rättvist kan jämföra två elevers prestationer om de hade samma lärare, och tom gick i samma klass, vilket snabbt gör det till ett problem att använda betygssystemet som ett jämförande mått.

Att klämma in landets alla elever i en normalfördelad betygsskala är i teorin i stort sett perfekt. Det skulle uppfylla differentieringsaspekten mellan elever perfekt, och med ett ytterligare antagande skulle det även vara ett bra mått på elevens färdigheter. Antagandet vore att kunskapsnivån var konstant över åren, men det var det antagandet som de var tvungna att skrota förra gången, iom att diagnostiska prov visade att kunskapsnivån dalade över tid på 80-talet/tidigt 90-tal. När detta inte håller så blir betygen inte jämförbara från år till år. Kanske man skulle kompensera detta genom att vikta varje årskulls slutbetyg mot ett nationellt snitt på nationella prov, men det skulle upplevas väldigt orättvist för individer om att behöva höra besked som "sorry, hade du varit 1975:a hade du kommit in, men som 1977:a så räcker inte ditt betygssnitt till".

På så sätt borde fasta kriterier för olika betygssteg vara bättre: de är jämförbara över tid, under antagandena att lektionstid och skolmiljö är konstant (vilket inte kan stämma till 100%, men troligen hyfsat nära, så länge som de inte blir alltför stora nedskärningar i skolan). Dock så fick ju i praktiken betygssättarna ett mycket dåligt "betyg" under senaste systemet iom att det blev betygsinflation trots att det fanns konkreta riktlinjer för betyg! Det borde inte kunna hända, kan man teoretiskt säga, men tydligen så var det så. Liknande glidning var något som 1–5-systemet av naturen höll koll på, men det hade som sagt andra problem.

Att sätta betyg är svårt. Någon kombination där både nationella prov och lokal betygsättning registreras vore kanske en idé. Högskoleprovet är inte en speciellt bra mätare om man inte också delar upp dess betyg i dess beståndsdelar. Vid ansökan till utbildningar skulle de sedan kunna sätta koefficienter för olika betygsdelar, exempelvis jurist: mindre vikt på matte, mer vikt på samhällsämnen. Ingenjör: mindre vikt på språk, mer vikt på matte, osv. Samtidigt skulle detta göra att betygssättning blev klart mer komplex, men det kanske är det man ska lära sig av alla skrotade betygssystem genom åren: det är en komplex fråga, och den löses inte med en enstaka siffra.

Kan nämna att Chalmers applicerar intagningsprov som en antagningsmetod för Teknisk fysik sedan några år tillbaka. Det är på sätt och vis ett test för emulera ett mer objektivt kunskapsmått än vad betygssystemet tillhandahåller. Detta blev en nödvändighet efter att betygsinflationen gjort att det upplevdes närapå omöjligt att särskilja lämplighet utifrån betygen längre.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av phz:

Kanske man skulle kompensera detta genom att vikta varje årskulls slutbetyg mot ett nationellt snitt på nationella prov, men det skulle upplevas väldigt orättvist för individer om att behöva höra besked som "sorry, hade du varit 1975:a hade du kommit in, men som 1977:a så räcker inte ditt betygssnitt till".

Fast skulle det verkligen vara så mycket värre än hur det är nu: "Du kan förvisso mera än den där yngligen, men han är yngre så hans betyg är högre".

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Elgot:

Fast skulle det verkligen vara så mycket värre än hur det är nu: "Du kan förvisso mera än den där yngligen, men han är yngre så hans betyg är högre".

Nä, det är sant, i praktiken är det samma sak, om än man inte har någon konkret siffra att jämföra med idag.

Högskoleprovet tar ju båda dessa saker i beaktning: dels är det en normalfördelning, och dels är den viktad prov för prov. Den jämnar även ut en del av de år-till-år-effekter som betygen har iom att det är många årskullar som samtidigt skriver högskoleprov. Däremot så ignorerar ju högskoleprovet alla "mjuka" värden, och dess viktning av olika kunskapsdelar kan man säga mycket om.

Kontentan vad gäller betygssystem tror jag snarast är att livet är orättvist, och att skolan främst handlar om för varje individ att utnyttja tiden till att utvecklas så mycket som möjligt. Troligen kommer betygen då automatiskt, om än de kommer pendla en del kring någon sorts "äkta värde", beroende på yttre omständigheter man inte kan rå för.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Skrivet av phz:

Nä, det är sant, i praktiken är det samma sak, om än man inte har någon konkret siffra att jämföra med idag.

Högskoleprovet tar ju båda dessa saker i beaktning: dels är det en normalfördelning, och dels är den viktad prov för prov. Den jämnar även ut en del av de år-till-år-effekter som betygen har iom att det är många årskullar som samtidigt skriver högskoleprov. Däremot så ignorerar ju högskoleprovet alla "mjuka" värden, och dess viktning av olika kunskapsdelar kan man säga mycket om.

Kontentan vad gäller betygssystem tror jag snarast är att livet är orättvist, och att skolan främst handlar om för varje individ att utnyttja tiden till att utvecklas så mycket som möjligt. Troligen kommer betygen då automatiskt, om än de kommer pendla en del kring någon sorts "äkta värde", beroende på yttre omständigheter man inte kan rå för.

Enklaste för att slippa betygsinflationen borde väl ändå vara att ha nationella prov där man enkelt kan titta på normalfördelningen och sen sätta ett betyg från det enbart efter hur duktiga eleverna är. Nackdelar är såklart att alla måste ha proven samtidigt och att en stor del av betyget måste bestämmas utifrån ett eller ett par prov. Fördelen är ju dock att man får ett ärligt betyg, elever kan inte flörta och snacka till sig betyg och diverse skolor kommer hamna i tabellerna där dom förtjänar. Det här är systemet i många länders motsvarighet till gymnasiet men om jag ska vara ärlig tror jag aldrig det kommer komma till Sverige

Visa signatur

Simlärare

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Inveramsay:

Enklaste för att slippa betygsinflationen borde väl ändå vara att ha nationella prov där man enkelt kan titta på normalfördelningen och sen sätta ett betyg från det enbart efter hur duktiga eleverna är. Nackdelar är såklart att alla måste ha proven samtidigt och att en stor del av betyget måste bestämmas utifrån ett eller ett par prov. Fördelen är ju dock att man får ett ärligt betyg, elever kan inte flörta och snacka till sig betyg och diverse skolor kommer hamna i tabellerna där dom förtjänar. Det här är systemet i många länders motsvarighet till gymnasiet men om jag ska vara ärlig tror jag aldrig det kommer komma till Sverige

Problemet liksom jag skrev ovan är att detta ignorerar alla värden som inte är rent mätbara i ett poäng på ett prov. Matte, fysik, kemi, etc.: där kan man argumentera för att det reflekterar prestation på ett rätt bra sätt (om än långt ifrån perfekt, se nedan). Estetisk verksamhet, idrott, etc.: hur skulle sådana tester se ut? Ett betyg i idrott beror inte på hur snabbt man springer 100 m utan en mängd andra faktorer.

Även i svenska, engelska, etc. så är det stora bedömningsaspekter inom t ex uppsatsskrivning, och även om de nationella proven har riktlinjer för bedömning så blir det stora lokala variationer. Om du känner någon som rättat nationella prov i matte så kan du fråga dem om hur lätt det är att bedöma ens dessa. Inte så jäkla lätt, bör svaret bli. De elever som svarat "perfekt" får full poäng och de som inte svarat alls får 0, visst, men om maxpoängen för en uppgift är 10 så blir det en stor bedömningssak uppgift för uppgift vad gäller om det ska bli 3 eller 5 eller 7 poäng. Inte alls lätt.

Detta kan man komma runt genom högskoleprovsmetoden: flervalsfrågor. Det är enda sättet att undvika bedömning. Men: då ignorerar man helt aspekter som är fundamentala för betygssättningen, som t ex förmåga att kunna förklara matte/fysik, att visa riktig förståelse för ämnet. Även i matte, fysik, etc. så är samarbetsförmåga och andra faktorer stora delar av betygssättning. Ett enkelt prov kan inte mäta detta, åtminstone inte utan att likväl blanda in "orättvisa" bedömningar.

Det finns hundra exempel på saker som ska ingå i betygsbedömning som inte kan representeras av ett nationellt prov som kan bedömas rättvist inom reell tid. Praktiska laborationsfärdigheter, diskussionsförmåga, ren närvaro, inlämnade arbeten av olika slag (kanske av rent praktisk natur), muntliga redovisningar och presentationsförmåga, etc., etc., etc.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.