Märkliga företeelser, när man backar ett par steg och tänker på dem...

Dag och natt kommer ju ifrån vilken sida av jorden som är vänd mot solen relativt var man själv är, så det har ju ingen med att göra om solen skulle vara en stjärna eller inte. Om jag förstog ditt grubblande rätt.

Angående klubban så gillar ju vi människor att vara praktiska så någon tyckte det skulle vara en bra ide att kunna vila lite från sugande på den hårda karamellen förmodligen.

Jag brukar mer grubbla på hur fantastisk världen är, hur mycket man inte känner till. Vi är biologiska entiteter som kommit till genom miljarder års evolution, så långt utvecklade att vi nu har en enormt hög medvetenhet, den högsta vi känner till. Ändå är vi pyttesmå i vårat universum av miljarder galaxer. Vi har bemästrat enorm förståelse för natur och teknik men har fortfarande så mycket att lära oss.

Ja, det finns mycket att grubbla om.

Vad kom först, hönan eller ägget??????

Skickades från m.sweclockers.com

Ägget.
Någon gång i evolutionens historia föddes det första av den art som vi skulle definiera som en höna.
Denna höna föddes därmed ur det första hönsägget.

En fundering från min egen del såhär efter att ha åkt och gått till jobbet i rusningen är beteendet hos fotgängarna.
Jag går snabbare än kanske 95% av alla fotgängare och måste därmed ofta passera andra sådana.

* Hur kommer det sig att om man går längsmed en vägg och har en annan person framför, med gott om utrymme mellan personen och väggen, så kommer denna person nästan alltid att snabbt gå in mot väggen och preja en så fort man försöker passera där ?

* Och hur kommer det sig att det finns så många i trängseln i stan som inte inser att det kan finnas andra människor bakom deras rygg ?
Ofta ser man folk helt naturligt ta upp sin telefon eller något och samtidigt börja gå/vrida sig baklänges bara för att självfallet krocka med någon.

Ofta ser man också se två personer gå i bredd på ett sätt som gör det omöjligt att passera utan att stöta in i dem. Tror de att inga personer någonsin kan gå fortare än dem och därmed hinna upp dem ? Ironiskt nog är det ofta de allra långsammaste som verkar tro detta mest och blockera mest.

Det var lite saker jag funderar på och irriterar mig över varje dag jag går till och från jobbet.

På sätt och vis är det naturligt att det är dessa människor som verkar göra detta mest, då det är störst chans att hinna upp just de som är långsamma (de som kanske blockar men går precis lika snabbt som en själv hinner man ju aldrig ikapp ). På samma sätt som man ofta fastnar bakom långsamma bilar på vägar där det inte går att köra om.

Men ja, hur man för sig i stadsmiljö är något som jag också väldigt ofta funderar på. Det märkliga är att det inte verkar hjälpa nämnvärt att personer är födda och uppvuxna i städer, utan det verkar vara medfött eller ej. Jag tror det hör ihop med det som i sporttermer brukar kallas "spelsinne". Jag spelade mycket fotboll förr, och jag brukar tänka på hur jag rör mig genom folkmassor på samma sätt som man tänkte under spelets gång för att hitta passningsvägar och andra lösningar. Det handlar om att perifert kunna uppfatta rörelsevektorerna hos många objekt samtidigt och kunna förutsäga var personer kommer befinna sig inom kort. Hjärnan är vansinnigt vass på sådana parallella beräkningar, så med den hjälpprocessorn påslagen så är det i det närmaste att bara glida genom även tjocka folkmassor. Jag känner mig aldrig trängd i sådana situationer.

I Göteborg så uppstår ett annat exempel på beteende i stadsmiljö när folk ska gå på/av bussar/spårvagnar. Jag vet inte vad man får lära sig i skolan här, men kontentan är iaf att alla i fordonet ställer sig upp flera hundra meter innan stationen, med allt bökande det innebär, för att ställa sig i redoställning. Gamla människor och barn snubblar runt i en buss som kör i full fart och alldeles strax ska bromsa, folk trillar (ja, det har jag sett många gånger) och bökar och trängs. När sedan dörrarna öppnas, då ska alla som står och väntar tränga sig in samtidigt, gärna innan avstigande hunnit ut. I bästa fall så trängs de inte, men då står de i en koncentrisk halvcirkel med någon meter i diameter precis utanför så att de som går av inte kommer någonstans, utan måste trängas. Det kvittar om det är 3 eller 30 personer som ska på, det är alltid samma mönster.

Jag förstår inte detta fenomen, eller varför det verkar vara lokalt betingat, och framför allt inte varför det verkar mer accentuerat i en större stad som Göteborg ändå får räknas som. Detta borde kanske hända vid abnorm rusning i "hålor" där personer inte är vana vid högt belastad lokaltrafik, men jag har varit i mången håla i mitt liv, och där händer inte detta. Personer reser sig när de ska gå av, det finns gott om tid att hinna av bussen, personer väntar tills alla gått av innan de går på. Jag har åkt runt i Pekings tunnelbanesystem, och där är det trångt, men resenärer sköter dessa situationer bättre. Situationen gör mig handfallen: varför fungerar det inte i Göteborg? Det enda jag kan tänka på är att Västtrafiks chaufförer hetsar vid av/påstigning så att personer missat att komma av/på (vilket jag visserligen sett hända ett flertal gånger pga "snabba" chaufförer), vilket betingat dessa hetsande reflexer i befolkningen.

Detta tycker jag är en märklig företeelse, för att äntligen koppla till ämnet. Jag tycker att alla borde snabbt inse att det bara tar längre tid för alla att böka, och att det är bättre att sitta still i bussen tills den stannat för att slippa risken att trilla omkull. Om det är någon Nashjämvikt som aldrig uppnås så förstår jag inte varför det verkar vara annorlunda i andra städer. Jag har några hypoteser som jag delvis nämnde ovan, men det är fortfarande en öppen fråga.

</(inte så) gammal och bitter>

Fenomenet med att ställa sig upp tidigt måste vara rädsla för att bli kvar och inte få komma av, som någon fobi nästan. Ser det hela tiden när jag åker tåg och det är helt löjligt vad folk stressar. Åkte från Östersund till Stockholm och när vi närmade oss Stockholm ropar de ut att vi är framme om ca 5 minuter och folk ska inte glömma saker osv. Hela vagnen med folk ska då ställa sig upp av någon anledning då och ta ner sina väskor och börja köa. Det tar inte ens en minut och sen står alla och väntar på att få komma fram. Vet inte varför folk behöver stressa så, jag gillar då att sitta och ta det lugnt. Även om man låter alla gå av och sen ta ner sin väska för att gå ut så räcker tiden gott och väl.

Precis sådär ser det ut i tunnelbanan i Stockholm också. Känner speciellt igen det där med den lilla halvcirkeln utanför som gärna blir så tight att folk knappt kan gå ut. Det blir lite som en halvcirkel som snabbt krymper ihop och blockerar totalt om de som går ut inte snabbar sig nog.

Apropå det så kan jag också störa mig en del på det omvända, dvs folk som är för långsamma på att gå av. Vissa verkar gilla att sitta i mitten av vagnen och sedan bli totalt överraskade att deras avstigningsstation dyker upp. När de väl masat sig till utgången har folk redan börjat gå in i tron att inga fler ville gå ut. Personen krockar då med de påstigande och muttrar något otrevligt om hur hänsynslösa folk är som inte låter folk gå av innan de går på.

Jag brukar också notera att om det, som i tunnelbanevagnarna, finns flera ingångar så blir det en liten tävling mellan ingångarna.
Om folk varit kvicka på att gå av i en annan in/utgång så kan folk börja välla in där och ta alla platser innan man själv fått en chans att gå in i "sin" ingång bara för att folk varit så sega på att gå av där. Sådan kan lätt leda till mindre tålamod vid ens dörr och en snabbare kollaps av "halvcirkeln"

Inte för att jag på allvar bryr mig så mycket om alla sådana här saker, men det kan vara intressant att observera