Årlig lönehöjning - när

Den svenska löneförhandlingen är relativt fri från lagstiftningen, det finns vissa förhållningsregler såsom strejk och lockout rätt samt medling och inflationsmålet.

Men för LO förbunden gäller det att avtalsperioderna löper ut och dessförinnan ska ett nytt avtal ha tecknats, ibland drar de ut på tiden men de brukar trilla in vid den här tiden. Vad det gäller SACO och TCO så Löneförhandlar de inte, Rimligt nog eftersom Centrala/bransch avtal inte är lämpligt när en personlig insats kan höja produktiviteten (en tjänstemänsproduktivitet styrs mer av dem själva än av fabrikens maskiner). Men men, ring facket om du är vanlig knegare och fråga när de är klara, det kanske finns ett utrymme för lokala löneökningar i avtalet. Är du inte med i facket så ring dom i allafall och be att få titta på avtalet, vissa avtal har regler som gäller för fackligt anslutna men inte oanslutna, Lönesatsen som sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare är dock gällande för oanslutna också.

Kolla hemsidan, men nej det är inte alltid de mest hjälpsamma människorna, ofta beroende på vilket fack det handlar om.
(Man kan tycka vad man vill om facket, ibland är de tröttsamma och vissa representanter är ursäkta uttrycket, dumma i huvet. Men det finns en viss poäng med tillhörigheten och det är juridisk hjälp samt försäkringar, att ta upp en arbetstvist i vanlig domstol är ingen bra ide)

åhå ja då vet du hur det är, brukar ju vara det som blir mest problem med för folk som inte är anslutna, lycka till i övrigt!

även om inte din arbetsplats har kollektiv avtal så har har de stora fackliga avtalen en normerande verkan. Ett branschavtal går att i vissa fall att hänvisa till även om inte arbetsplatsen har kollektivavtal.

Vi brukar ha PU/lönesamtal i maj/juni ungefär.

kommer inte ta sida men i korthet, eller det blir väl rätt långt.

Är du med i facket så får du tillgång till juridisk hjälp och oftast får du även tillgång till försäkringar, gratis eller nedsatt pris. Löneförhandlingarna som ker centralt eller på branchnivå ska inte ses som direkta kostnader då de ändå skulle genomförts antingen på individ nivå eller på företagsnivå (det ena är dåligt för individen, det andra för företaget, gissa vilket som är vad). Den normerand everkan som kollektiv avtal har kommer sig av att arbetsmarknadens parter i Sverige är väldigt fria, det finns få om något land som har lika flexibel lagstiftning på området. Det innebär att arbetsmarknadens parter genom AGO och ATO (enskild arbetstagare och arbetsgivare kan inte förhandla om dem) kan anpassa det som annars skulle varit lagstiftat för att passa rådande konjunktur och bransch. Om inte dessa avtal haft normerande verkan så skulle detta vara omöjligt eftersom lagstiftningen då hade behövt värna om intressen absolut: som i andra länder.

Så i korthet, antingen så har parterna förhandlingsfrihet och avtalen normerande verkan eller så får staten bestämma och då blir lönebildningen och lagstiftningen politiserad.

Det är inte facket utan lagen, men det borde vara lätt att få tag på kollektivavtal, eller de delar som rör anställda överlag.

Arbetsgivarna gör ofta så att de låter de fackligt framförhandlade avtal gälla alla, även gällande löneutvecklingen även om facken lokalt förhandlar om löneavtal för sina medlemmar med arbetsgivaren. Det är ganska smart så länge det inte blir alltför dyrt eftersom det tar udden av vissa argument för att vara kollektivansluten.

Fredsplikten är en del av lagstiftningen, den hänger förvisso på avtalen: Fredsplikt råder under avtalsperioden. Fredsplikten omfattar inte sympatistrejker och nåt mer jag inte kommer ihåg. Hela den svenska lagstiftningen kretsar kring tvåpartssamarbetet, svårt att föreställa sig ett alternativ.