Vad tycker ni om mobbning?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Karleby
Registrerad
Jun 2012

Vad tycker ni om mobbning?

Tja! Började reflektera över detta ämne tidigare idag då vi i skolan kollade på en film om mobbning., och diskuterade det. Anledningen till att det fastnade var väl för att jag dels blir halvt mobbad av en kille som jag halvt om halvt måste kalla kompis, orkar dock inte slösa kraft på att bry mig om honom tillräckligt för att slå ner honom, dels för att jag är den enda i mitt gäng som är emot mobbning, och inte anser att det är den mobbades fel att hon/han blir mobbad.

Men 3-4 minuter in i filmen var jag SÅ arg över att nån ens kan mobba och inte ha så dåligt samvete så dom går och gömmer sig, att jag aldrig varit argare.
Det är en så idiotisk sak att mobba. Det är ju bara folk med dålig självkänsla som är rädda att bli lämnade ensamma som mobbar. Jag skulle aldrig klara av att mobba, mitt samvete skulle säga stopp förän jag öppnat truten. Jag kan ärligt talat inte kontrollera mitt humör när någon mobbar. Blir så arg så jag sitter och kokar och alla undrar vad som är fel med mig. Här är länken till filmen, rekommenderar starkt att ni kollar på den och tänker över vad ni ser. http://www.youtube.com/watch?v=3PLj3tXXMMc

Dela gärna med er av er åsikt.

Mvh. En svuren motståndare till mobbningen.

Feministers ideologi bottnar i att män är svin och kvinnor ska vara lika bra

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009

Varför måste du halvt om halvt kalla honom kompis om han nu mobbar dig?

Anything that can go wrong will go wrong.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Karleby
Registrerad
Jun 2012
Skrivet av Skuttokova:

Varför måste du halvt om halvt kalla honom kompis om han nu mobbar dig?

vi är släkt och går i samma klass och ingår i samma gäng =/ våra föräldrar är bästa kompisar och så, men han är bara sjukt omogen.

Feministers ideologi bottnar i att män är svin och kvinnor ska vara lika bra

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
I ett glas bubbel
Registrerad
Okt 2004

Jag är inte heller något större fan av mobbare. Men, jag måste samtidigt påpeka att jag som person åndå har stärkts av att vissa äldre elever har "uppfostrat" mig. De klassiska grejerna; springa ärenden, snömulning osv osv. Det låter bisarrt när jag säger det, men så är det.

Tyvärr tror jag att man aldrig kommer att få bukt med mobbare som fenomen. Personalen tycks vara omotiverad (både på internaten samt vanliga skolor) att verkligen vilja gripa in. Tråkigt men baserat på vad jag har sett - sant. För att inte tala om dessa lokala projekt som BIG t ex. Herregud vilket fiasko. Jag minns de som deltog som kamratstödjare under mellanstadiet. Fan, hälften av dem tillhörde ju den organiserade mobbarligan.

Mitt tips till dig; försök att vända din ilska inombords till styrka, ty pappa offentligheten sure as hell wont help you. Nu verkar inte din situation vara alltför hemsk med tanke på hur du beskriver den (?).

Skickades från m.sweclockers.com

Dekadens

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Maj 2003

Jag tycker inte det var så mycket mobbning i filmen och vi har umgängesfrihet i sverige som innebär att vi inte behöver umgås med personer om vi inte vill. Detta leder i sin tur att vissa blir utan vänner, men samtidigt är vänner något överskattat. Det finns bara fördelar med att inte ha några vänner föruom affärsbekanta IRL.

Visst det förekom lite mobbning som attityden vid innebandyn etc, men det var knappast något grovt exempel på mobbning.

Annars vad jag tycker om personer som ägnar sig åt mobbning, ja det är personer som saknar en viss typ av empati. (alla har vi en selektiv empati) Och jag ser fram emot när såna personer möter en annan person som har lite empatistörningar och de blir behandlade på samma sätt.

[Core i7-3930K med 32GB ram, 2*256GB SSD] & [Core i7 3770K med 16 GB RAM, 256GB SSD] som tillsammans har ett [HD 5850 1GB] och 3st 24".

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
stockholm
Registrerad
Sep 2008

Min åsikt är att mobbning inte är ett så oproblematiskt som det alltid utmålas som.
En aktuell händelse på mitt jobb. Mitt arbetsteam kommer väl överens, vi har trevligt när vi sköter våra uppgifter, vi lunchar tillsammans samtidigt som vi ibland hittar på saker efter jobbet. Nu har en ny person kommit in i arbetsteamet och verkar har väldigt svårt med att läsa av det sociala i rummet och det ställer till med stor irritation hos de flesta. Det har resulterat att vi arbetsteamet inte lunchar ihop utan tar lunch var för sig, vi sköter våra uppgifter mer sammanbitet och gör inte saker ihop efter jobbet när den nya personen är med. Det har den personen märkt av och har gått till chefen för att denna uppfattar sig själv som mobbad, och det trots att inget dumt ord har sagts till denna eller att det har sagts onda ord om personen i fråga när denna inte är med. De i arbetsteam:et som jag är med i har alltid varit artiga och korrekta mot den person de har uppfattat som problematisk. Den nya personens åsikt resulterade i att mitt arbetstema blir kontaktade av chefen och vi får förklara vår syn på saken - den nya personen platsar inte in i arbetsgruppen trots att denna sköter sina uppgifter gott. Denna fungerar inte socialt i gruppen. Hur löser chefen detta, jo arbetsuppgiften blir "outsourcad" och den nya kommer få gå efter att provanställningen har löpt ut. En dyr men för chefen smidig lösning.

Det jag vill ha sagt med allt svammel är att fenomenet kan mycket väl bero på att den som uppfattar sig som mobbad inte kan anpassa sig efter hur en grupp fungerar och blir därmed utfryst. Plattityden om att det aldrig är den mobbades är så fel den kan bli. Det handlar inte alltid om att en grupp/individ har dålig självkänsla eller dåligt självförtroende utan felet kan mycket väl ligga hos den som känner sig nedtryckt.

Ominous Doctrines Of The Perpetual Mystical Macrocosm

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2009
Skrivet av astrob0y:

Allt är beror på situationen, tror inte den mobbade personen som blir kallad för skällsord eller blir utfryst av omgivningen hittar på det.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Nov 2007

Finns ingen situation där mobbning är okej. Ska förövrigt kolla på filmen du länka när jag kommer hem.

Vad försvarar du dig med när han mobbar dig? Jag skulle aldrig klara av att bara strunta i en människa som hela tiden försöker få ner min självkänsla och välbefinnande.

Core I7 Q6700K@ 4,6 Ghz | ASUS Z170 MAXIMUS VIII HERO | Asus GTX 1080 Ti STRIX |Corsair Vengeance 3000 Mhz 32GB|Noctua NH-D15 | Corsair AX860i | Windows 10 PRO 64 bit | Creative Soundblaster X-FI Titanium F4tality | Edifier S550 5.1 | Sennheiser Game One + ASUS Xonar Phoebus | Roccat Tyon | Corsair k75| NAS: Synology DS413 4x 3TB WD Red Raid 5

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
stockholm
Registrerad
Sep 2008
Skrivet av Ronja_ww:

Allt är beror på situationen, tror inte den mobbade personen som blir kallad för skällsord eller blir utfryst av omgivningen hittar på det.

Jag håller med dig om att allt beror på situationen.Att mobbning finns är tråkigt. Ingen ska behöva utsättas för det, men att alla ska älska alla och komma överens i en kombajadifamilj är lite för mycket att begära.

I alla diskussioner om mobbning så är det så kallade offret alltid en passiv aktör i relation till förövaren. Och det stämmer inte överens med vad jag har sett. De som blir mobbade/utfrysta har, utifrån det lilla jag har sett, haft en oförmåga att förstå sig på dynamiken i gruppen. De har varit högst aktiva och helt enkelt agerat efter sina normer och värderingar i det sociala samspelet. Helt utan att ta hänsyn till hur gruppen anser att man ska agera. Och därmed har personen blivit knuffad ur gruppsamhörigheten. Att personen som blir utfryst inte förstår varför har i de fallen jag har sett berott helt på en mycket låg social kompetens där personen inte förstår att handling A leder snabbt till utfrysning. Att en person känner sig utfryst/mobbad i olika sammanhang kan bero på att personen i fråga inte förstår att deras agerande påverkar omgivningen och att de därför inte får vara med i det sociala samspelet.

Och som svar på en fråga som ställs i filmen.
Ja, du måste kanske ändra dig för att gruppen ska acceptera dig. Varför ska en grupp individer vara tvungen att ta hänsyn till ditt agerande? Vad är det som säger att någon egentligen ska behöva ta hänsyn till en individs nycker? Och ja, det kan var verkligen svårt att tycka om dig om du beter dig som ett rikspucko.

Och trådskaparen ska kanske se över sina metoder. Att ha fysisk våld som en lösning visar på en oförmåga att hantera konflikter på ett snyggt sätt.

Ominous Doctrines Of The Perpetual Mystical Macrocosm

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Jun 2005
Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Uppsala
Registrerad
Jan 2002

Det är ett elände och nolltolerans gäller. På högstadiet/gymnasiet är man ibland mest satt i en klick utan att själv kunna kontrollera det, och man kan väl antingen bita ihop fastän det är trist eller halvtrist (som i din situation) eller också bara f'em all. Båda är svåra. Lärare borde göra mer, men jag tror inte att lärare kan moderera alla sociala stämningar och det är heller inte önskvärt. Det kanske bara finns 10 killar i en klass, dvs ett begränsat urval av folk att hänga med som kille (ja kan kan hänga med tjejer, men ni fattar.. ) och det kan inte alltid vara optimalt. I gymnasiet fanns det typ 4-5 killar i min klass, ingen var perfect match. Ibland tråkade de ut mig, ibland var de väldigt omogna, och så vidare (jag säger inte att jag var klockren själv alltid). Det är så det är. Även om man byter klass/skola så kommer det aldrig vara optimalt.
Det är lättare och roligare sedan på universitet eller högskola. Dels därför att folk som är omogna på mobbarsättet selekteras bort i högre grad, dels för att man kan har en oerhört mycket större frihet ifråga om vilka man hänger med. Känner man för det så kan man lonewolfa utan att ses som ett ufo. Det är fett mycket mer skoj.

Thinkpad x230i - Dell U2212HM.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2009
Skrivet av astrob0y:

Jag håller med dig om att allt beror på situationen.Att mobbning finns är tråkigt. Ingen ska behöva utsättas för det, men att alla ska älska alla och komma överens i en kombajadifamilj är lite för mycket att begära.

I alla diskussioner om mobbning så är det så kallade offret alltid en passiv aktör i relation till förövaren. Och det stämmer inte överens med vad jag har sett. De som blir mobbade/utfrysta har, utifrån det lilla jag har sett, haft en oförmåga att förstå sig på dynamiken i gruppen. De har varit högst aktiva och helt enkelt agerat efter sina normer och värderingar i det sociala samspelet. Helt utan att ta hänsyn till hur gruppen anser att man ska agera. Och därmed har personen blivit knuffad ur gruppsamhörigheten. Att personen som blir utfryst inte förstår varför har i de fallen jag har sett berott helt på en mycket låg social kompetens där personen inte förstår att handling A leder snabbt till utfrysning. Att en person känner sig utfryst/mobbad i olika sammanhang kan bero på att personen i fråga inte förstår att deras agerande påverkar omgivningen och att de därför inte får vara med i det sociala samspelet.

Och som svar på en fråga som ställs i filmen.
Ja, du måste kanske ändra dig för att gruppen ska acceptera dig. Varför ska en grupp individer vara tvungen att ta hänsyn till ditt agerande? Vad är det som säger att någon egentligen ska behöva ta hänsyn till en individs nycker? Och ja, det kan var verkligen svårt att tycka om dig om du beter dig som ett rikspucko.

Och trådskaparen ska kanske se över sina metoder. Att ha fysisk våld som en lösning visar på en oförmåga att hantera konflikter på ett snyggt sätt.

Så i din situation blev personen utfryst för han/hon hade varit otrevlig emot samtliga i gruppen? Mobbning kan även uppstå när en person blir mobbad av personer den mobbade inte ens känner eller umgåtts med, som sagt det finns många olika sätt att se på vad mobbning är och hur det uppstår.

Dock är det intressant med din syn av mobbning men rätta mig om jag har fel, menar du att mobbning sker när en person avviker från gruppens beteende?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
I ett glas bubbel
Registrerad
Okt 2004
Skrivet av Ronja_ww:

Dock är det intressant med din syn av mobbning men rätta mig om jag har fel, menar du att mobbning sker när en person avviker från gruppens beteende?

Nej, det han menar är att vissa människor är totalt inkapabla att läsa och anpassa sig till sociala koder. Detta kan då få som följd att de blir förvägrade inträde till gruppen ifråga. Att den personen då uppfattar detta som mobbning är fel med tanke på att det var på grund av den "mobbades" asociala tendenser som t ex inträde vägrades.

Alltså, vissa människor blir inte mobbade utan är helt enkelt asociala muppar man inte kan ha att göra med.

Skickades från m.sweclockers.com

Dekadens

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2009
Skrivet av oggan:

Nej, det han menar är att vissa människor är totalt inkapabla att läsa och anpassa sig till sociala koder. Detta kan då få som följd att de blir förvägrade inträde till gruppen ifråga. Att den personen då uppfattar detta som mobbning är fel med tanke på att det var på grund av den "mobbades" asociala tendenser som t ex inträde vägrades.

Alltså, vissa människor blir inte mobbade utan är helt enkelt asociala muppar man inte kan ha att göra med.

Skickades från m.sweclockers.com

Ja, ville veta hela hans syn/uppfattning om mobbning, om han tycker det är självförvållat. Jag utgår från hur han har formulerat sig till trådstartaren.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
stockholm
Registrerad
Sep 2008
Skrivet av Ronja_ww:

Så i din situation blev personen utfryst för han/hon hade varit otrevlig emot samtliga i gruppen? Mobbning kan även uppstå när en person blir mobbad av personer den mobbade inte ens känner eller umgåtts med, som sagt det finns många olika sätt att se på vad mobbning är och hur det uppstår.

Dock är det intressant med din syn av mobbning men rätta mig om jag har fel, menar du att mobbning sker när en person avviker från gruppens beteende?

Jag kan börja med att jag själv inte har erfarit så kallad mobbning personligen utan har mest betraktat det på avstånd - i skoljmiljö och på arbetsplats. Det som är läskigt är att det är tydligt att det vi lär oss i den obligatoriska skolan tar vi med oss i yrkeslivet. Det som hände i högstadiets rastgård har nästan exakt spelats upp på arbetsplatsen. Jag skrev min första post utifrån trådskaparens "Dela gärna med er av er åsikt" och "..inte slösa kraft på att bry mig om honom tillräckligt för att slå ner honom, dels för att jag är den enda i mitt gäng som är emot mobbning, och inte anser att det är den mobbades fel att hon/han blir mobbad. "

I min situation agerar personen inte medvetet otrevligt, personen i fråga är inte heller utfryst. Det som har hänt är att allt socialt umgänge på min arbetsplats minskade drastiskt. Allt för att personen inte ska bli utpekad eller känna sig utfryst. Det är ett enkelt och artigt sätt att undvika icke önskad social interaktion så att inget drama behöver spelas upp. Ett exempel från arbetsplatse - istället för att samlas i matrummet under lunchen och prata skit som det gjordes innan nyförvärvat, sitter vi alla nu på våra respektive arbetsstationer och äter med argumentet att det inte finns tid. Och vi vet att det beror på att ingen orkar vara nära den nyanställda som kör sitt eget race under lunch och skapar en riktigt obekväm stämning hos alla.

Min syn på mobbning är att en grupp människor väljer ut en enskild invid att trakassera. Det är en textbook definition. En definition som jag aldrig har sett. Det jag däremot har sett är att när någon har agerat väldigt oaktsamt mot arbetskollegor och att de utsatta har slutat ta notis om personen. Personen i fråga förstår inte att dennas agerande har fått negativa konsekvenser och ropar "mobbning på arbetsplatsen!". Det har i sin tur lett till extra möten, som tar tid och kraft för alla, där ämnet "sunda arbetsplatsen" ska förklaras. Det resulterar i att personen som är orsaken till det hela blir ännu mer isolerad. Och det beror på att alla vet att personen är orsaken till extra besväret och den onödiga uppfostran till hur man beter sig (läses: det är dumt att mobbas på arbetsplatsen. sluta). Så istället för att försöka fostra välfungerande människor borde man istället ta ett snack med den utfrysta personen och påpeka att det inte är ok att göra handling y,x,z. Och det lär ju aldrig hända då den som ropar "mobbning!" är det synd om. Den är offret. Det jag vill komma fram till är att de som ropar "mobbning" är, utifrån min begränsade erfarenhet, socialt knepiga som borde få en textbok i gott uppförande och hur man får vänner.

Jag vet inte om det var svar på din fråga

Skrivet av oggan:

Nej, det han menar är att vissa människor är totalt inkapabla att läsa och anpassa sig till sociala koder. Detta kan då få som följd att de blir förvägrade inträde till gruppen ifråga. Att den personen då uppfattar detta som mobbning är fel med tanke på att det var på grund av den "mobbades" asociala tendenser som t ex inträde vägrades.

Alltså, vissa människor blir inte mobbade utan är helt enkelt asociala muppar man inte kan ha att göra med.

Skickades från m.sweclockers.com

Haha, tack för förtydligandet av mitt svammel.
Vissa människor är asociala muppar och de kan verkligen ställa till med problem på tex arbetsplatser. Och de behöver inte vara svin, de kan enbart vara socialt asjobbiga.

Ominous Doctrines Of The Perpetual Mystical Macrocosm

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Mälardalen
Registrerad
Okt 2009
Skrivet av oggan:

Nej, det han menar är att vissa människor är totalt inkapabla att läsa och anpassa sig till sociala koder. Detta kan då få som följd att de blir förvägrade inträde till gruppen ifråga. Att den personen då uppfattar detta som mobbning är fel med tanke på att det var på grund av den "mobbades" asociala tendenser som t ex inträde vägrades.

Alltså, vissa människor blir inte mobbade utan är helt enkelt asociala muppar man inte kan ha att göra med.

Skickades från m.sweclockers.com

Ett exempel ur verkligheten:
En provanställd hos oss uppfyllde just alla de kriterierna. Egentligen en snäll person men totalt oförmögen att läsa av stämningen i en grupp människor. Han tog alltid plats och skulle alltid vara i centrum. Han kunde stövla in bland en grupp människor och bete sig som om han hade känt de hela livet. Troligen var han osäker och sökte ständigt bekräftelse men det blev bara fel. Han gjorde dessutom en del plumpa rasistiska och sexistiska uttalanden. Det var ganska självklart att folk inte ville ha med honom att göra och han hamnade utanför eftersom ingen stod ut med honom. Han togs in på samtal men det hjälpte inte, så man beslutade att han inte fick förlängd anställning.

Ne nos sequere nobis secede

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007

[rant] Har ställt mig undrandes länge till vad som menas med mobbing. Under ens skolgång så har man både mobbats och blitt mobbad men kan inte säga att det är vare sig den enes eller andres fel, att det berodde på ditt eller datt, att det var hemskt eller bra. Från att ena halvåret ha varit kompis med någon så vänder man honom ryggen och hotar och slår. Från att ha varit populär till att bli utfryst till att bli populär igen och så vidare. Nothing makes sense om man bara försöker se mobbingen istället för det stora sociala sammanhanget.[/rant]

Så här några år efteråt ser man ändå tillbaka på skolan som en spännande och lycklig tid. Även om ens klasskamrater inte var bästa polarna allan och vissa var riktigt jobbigt förpubertala i sitt sätt så hyser man inget agg. Trots att man mobbade och fryste ut så känner man ingen ånger.

Å tredje sidan så var det inte så grovt i de allra flesta fallen. Man har ju sett på Bullen hur den och den mår dåligt och vill ta livet av sig pga mobbing. Men hujeda mig jag känner högar med folk som mått dåligt och velat ta livet av sig, mobbing eller ej, de flesta lever än. Kändes alltid som att den beskrivna mobbingen på TV var sju resor värre. Mobbingen man själv såg och upplevde kändes stundom ganska tam, oftast så pass att man inte brydde sig förrän någon uppmärksammade om hur hemsk mobbingen var. Kanske det mest bara var lite utfrysning och sånt, men inte tillräckligt för att vara mobbing? Vad är mobbing?

För fåtal år sedan stötte man på en gammal klassis. Allmänt mysigt hade vi. Efter ett tag så bad han om förlåtelse för att han varit så taskig och mobbats i ett tidigare liv. Jag fattade ingenting, hade denna personen mobbats? Mobbat mig? Vi pratade knappt då, vi kände knappt varandra under skolgången. Antagligen var vi inte intresserade av varandra alls i unga dar. När mobbade han mig och hur gjorde han då? Vad är mobbing?

I vissa fall så är mobbingen mycket tydlig, med sparkar, höga glåpord och hot. Och det är ju bra! Då blir det lätt att ta tag i och de som bör skämmas kan göra det en stund och sen är det bara att dra ett sträck över det hela och börja om på bättre kula.
I andra fall så är mobbing i ögats behållare och man undrar om det inte bara vore enklare för alla parter att kalla situationen för en socialt svår situation.
Jag menar, nolltolerans mot mobbing? När mobbing är subjektivt? Tolerans emot vem, vad? Är mobbing en egen entitet nu som vi inte kan tolerera?

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Jun 2005
Skrivet av Alakai:

[rant] Har ställt mig undrandes länge till vad som menas med mobbing. Under ens skolgång så har man både mobbats och blitt mobbad men kan inte säga att det är vare sig den enes eller andres fel, att det berodde på ditt eller datt, att det var hemskt eller bra. Från att ena halvåret ha varit kompis med någon så vänder man honom ryggen och hotar och slår. Från att ha varit populär till att bli utfryst till att bli populär igen och så vidare. Nothing makes sense om man bara försöker se mobbingen istället för det stora sociala sammanhanget.[/rant]

Så här några år efteråt ser man ändå tillbaka på skolan som en spännande och lycklig tid. Även om ens klasskamrater inte var bästa polarna allan och vissa var riktigt jobbigt förpubertala i sitt sätt så hyser man inget agg. Trots att man mobbade och fryste ut så känner man ingen ånger.

Å tredje sidan så var det inte så grovt i de allra flesta fallen. Man har ju sett på Bullen hur den och den mår dåligt och vill ta livet av sig pga mobbing. Men hujeda mig jag känner högar med folk som mått dåligt och velat ta livet av sig, mobbing eller ej, de flesta lever än. Kändes alltid som att den beskrivna mobbingen på TV var sju resor värre. Mobbingen man själv såg och upplevde kändes stundom ganska tam, oftast så pass att man inte brydde sig förrän någon uppmärksammade om hur hemsk mobbingen var. Kanske det mest bara var lite utfrysning och sånt, men inte tillräckligt för att vara mobbing? Vad är mobbing?

För fåtal år sedan stötte man på en gammal klassis. Allmänt mysigt hade vi. Efter ett tag så bad han om förlåtelse för att han varit så taskig och mobbats i ett tidigare liv. Jag fattade ingenting, hade denna personen mobbats? Mobbat mig? Vi pratade knappt då, vi kände knappt varandra under skolgången. Antagligen var vi inte intresserade av varandra alls i unga dar. När mobbade han mig och hur gjorde han då? Vad är mobbing?

I vissa fall så är mobbingen mycket tydlig, med sparkar, höga glåpord och hot. Och det är ju bra! Då blir det lätt att ta tag i och de som bör skämmas kan göra det en stund och sen är det bara att dra ett sträck över det hela och börja om på bättre kula.
I andra fall så är mobbing i ögats behållare och man undrar om det inte bara vore enklare för alla parter att kalla situationen för en socialt svår situation.
Jag menar, nolltolerans mot mobbing? När mobbing är subjektivt? Tolerans emot vem, vad? Är mobbing en egen entitet nu som vi inte kan tolerera?

Jag skulle säga att det inte alls är särskilt svårt att avgöra vad mobbing är. Det kan vara mer eller mindre omfattande, påtagligt, fysiskt, psykiskt, eller vilka distinktioner man nu vill göra. Trots dessa oändliga nyanser så lyckas nästan alla göra skillnad på vad som är "ok" och "inte ok".

Problemet uppstår hur olika människor reagerar på dessa smärre inslag av "inte ok". Ibland går det kanske bra. Rent av oftast kanske.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Karleby
Registrerad
Jun 2012
Skrivet av 93Clocker:

Finns ingen situation där mobbning är okej. Ska förövrigt kolla på filmen du länka när jag kommer hem.

Vad försvarar du dig med när han mobbar dig? Jag skulle aldrig klara av att bara strunta i en människa som hela tiden försöker få ner min självkänsla och välbefinnande.

Jag klarar av att strunta i det då jag tänker på paybacken. Farsan råkar vara arbetsledare åt oss då vi sommarjobbar och dessutom har han av nån anledning JÄTTE stort inflytande på mina kompisars föräldrar. Han har altid varit en person som folk ger förtroende uppdrag. Så egentligen oroar jag mig inte så mycket, då han får stora problem om han börjar med något större.

Feministers ideologi bottnar i att män är svin och kvinnor ska vara lika bra

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Skövde
Registrerad
Mar 2012

Mobbare kan även vara rädda för att bli mobbade själva. Kanske är därför dom mobbar.
Typ som mig, jag är väll en bråkstake men jag är inte dum mot någon. Respekt har jag till 1000 då jag kan knep o sånt

Hatar mig själv för att jag är elak/bråkstake.
Fast, de är mest typ ropa rätt ut o kräva uppmärksamhet och sånt . Tycker det är galet irriterande när ngn annan gör det ...

Men ska byta skola snart (högstadiet) så förhoppningsvis blir det bättre.

Hata mig om ni vill! Skäll bara!

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Hedersmedlem
Plats
Linköping
Registrerad
Apr 2004
Skrivet av Whine:

Mobbare kan även vara rädda för att bli mobbade själva. Kanske är därför dom mobbar.

Det här, liksom dåligt självförtroende och liknande, anklagas ju mobbare ofta för, men hur väl underbygga är egentligen dessa påståenden? Har det undersökts (förmodligen, antar jag), eller är det bara propaganda för att försöka få skolbarnen att låta bli mobbning av rädsla för att framstå som rädda att själva bli mobbade?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av Whine:

Mobbare kan även vara rädda för att bli mobbade själva. Kanske är därför dom mobbar.
Typ som mig, jag är väll en bråkstake men jag är inte dum mot någon. Respekt har jag till 1000 då jag kan knep o sånt

Skickades från m.sweclockers.com

Respekt, eller "respekt" ? För det låter mer som "respekt"

Anything that can go wrong will go wrong.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Mälardalen
Registrerad
Okt 2009
Skrivet av Elgot:

Det här, liksom dåligt självförtroende och liknande, anklagas ju mobbare ofta för, men hur väl underbygga är egentligen dessa påståenden? Har det undersökts (förmodligen, antar jag), eller är det bara propaganda för att försöka få skolbarnen att låta bli mobbning av rädsla för att framstå som rädda att själva bli mobbade?

Att säga att alla mobbare innerst inne är svaga i själen är att göra det lite för enkelt för sig. De kan mycket väl ha gott självförtroende och vara trygga i sig själva. Det som däremot ofta karakteriserar en som mobbar är att han är frustrerad över något han inte kan kontrollera eller göra något åt. Som barn kan det vara att man blir hunsad hemma eller själv trakasserad. Som vuxen kan det handla om dålig stämning på jobbet eller trasigt förhållande. Det byggs då upp en frustration och ilska som måste ut någonstans. Eftersom mobbaren inte kan eller vill rikta dessa negativa känslor mot den verkliga "fienden" tar han det näst bästa - någon annan. Då är det åtminstone någon som också får lida och han får utlopp för sin frustration. Det känns rätt skönt för stunden, även om det inte löser det egentliga problemet. Ofta är det någon som kanske avviker från normen som får ta smällen. Detta blir en ond cirkel där offret ofta blir den som blir syndabock eftersom det är den som börjar sjukskriva sig eller kanske slår tillbaka. Har mobbaren en hög ställning i gemenskapen kommer det bli ännu värre för offret.

Finns att läsa mer i Mobbningsboken ISBN: 91-86576-40-2

Ne nos sequere nobis secede

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
::1
Registrerad
Aug 2012

Nej usch, mobbing är förjävligt. Har själv varit "utsatt" en tid. Men det är inte själva mobbandet jag blev sur på, utan hur lärarna hanterade detta. "Men han har det svååååårt" "Det bliiiir bättre ska du se"

Men vafan går ni på era jävla apor, det är ju inte mobbaren som är utsatt.
(Riktat mot mina lärare, alltså. Inte er. )

Skickades från m.sweclockers.com

4690K - H110 ¶ Fractal R5 ¶ MSI KRAIT SLI ¶ EVGA SC GTX970 ¶
Samsung 500GB EVO ssd ¶ WD 2TB ¶ HYPERX 16GB ¶ Be Quiet! 700W KRAFT ¶

AKG K272 HD ¶ M-Audio Fast track MkI

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
I ett glas bubbel
Registrerad
Okt 2004

Blir det alltför hemskt och man inte vet var man ska ta vägen i plugget existerar alltid det faktum att man först blir straffmyndig vid 15.

Det blir nämligen rätt jobbig stämning om man fortfarande hyser agg vid 30 och genomför samma sak. Det här ska inte läsas som en uppmuntran till att begå brott utan endast som en redogörelse av det straffrättsliga läget.

Jag ska väl vara ärlig och erkänna att jag troligtvis hade bankat skiten ur en och annan äldre person om jag vid typ 13 års ålder hade varit fullt insatt i konsekvenserna.

Skickades från m.sweclockers.com

Dekadens

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Karleby
Registrerad
Jun 2012

Här kommer en hel del intressanta synpunkter Men då kan vi ju säga att mobbaren i grunden ALLTID har något problem. Antingen dålig självkänsla eller som någon skrev att han själv blir mobbad och måstr få utlopp för ilskan. Nu kanske jag är våldsam av mig, men pappa har lärt mig att ingenting egentligen görs om man berättar för lärarna. Han själv brukade lösa problem med mobbare med att kort och gott slå ner dom. Så ganska naturligt nog får jag samma väg. Dock har jag aldrig självmant attackerat en person. De har alltid gjort något som irriterat mig något fruktansvärt om jag får för mig att slå till nån.

Men. Flera åsikter tack kul att höra många åsikter och att se att folk faktiskt ärligt vågar säga vad de tycker, oftast om man frågar någon ger de bara nåt standard svar.

Skickades från m.sweclockers.com

Feministers ideologi bottnar i att män är svin och kvinnor ska vara lika bra

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Skövde
Registrerad
Mar 2012
Skrivet av Skuttokova:

Respekt, eller "respekt" ? För det låter mer som "respekt"

Respekt. Om någon skulle slå mig (vilket dom sällan gör) så kan jag bara bryta ner dom

EDIT: finns mera "respekt" sätt. tog bara ett exempel.

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Skövde
Registrerad
Mar 2012
Skrivet av Elgot:

Det här, liksom dåligt självförtroende och liknande, anklagas ju mobbare ofta för, men hur väl underbygga är egentligen dessa påståenden? Har det undersökts (förmodligen, antar jag), eller är det bara propaganda för att försöka få skolbarnen att låta bli mobbning av rädsla för att framstå som rädda att själva bli mobbade?

För att jag har varit med om det.
Vi tar mig som exempel, min bror och en kompis blev mobbade. Och då var jag rädd för att bli mobbad. Så då startade jag mobba/elak. Ja ni förstår.

Så är det för mig iaf.

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007
Skrivet av Whine:

Respekt. Om någon skulle slå mig (vilket dom sällan gör) så kan jag bara bryta ner dom

Skickades från m.sweclockers.com

"Respekt" alltså.
Hade du ingivit respekt så hade våldsverkarna inte slagit i första hand då det hade varit allt för socialt ofördelaktigt.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av Whine:

Respekt. Om någon skulle slå mig (vilket dom sällan gör) så kan jag bara bryta ner dom

Skickades från m.sweclockers.com

"Respekt" med andra ord. Du har helt missuppfattad vad respekt är

Anything that can go wrong will go wrong.