Hur lever sweclockaren? Blir ni gladare av saker?

En madrass på golvet är ingen säng.

En buddhist skulle nog peka på att strävan innebär att man inte är fulländad i nuet, alltså saknar fullständig lycka.
Men strävan efter mer och detta att vara ofulländad, vare sig det gäller en själv eller ting man äger är sannerligen lycka. Ständig framåt håller en igång och en människa mår bra om den har blandade mål att se fram emot och gör någon sorts framsteg till att uppnå dessa.
Det är lite som att jobba med något konstruktivt. Det känns bra när man exempelvis bygger något, får något gjort. Att eftersträva saker är nog samma känsla.

Jag har lagom med saker, är inte sån som samlar på en massa saker och jag vill inte ha en hylla med tusen prynadssaker eller en massa tavlor på väggarna.

Tror dock många har svårt att kasta saker och samlar på en del onödiga saker men som är viktigt för dem.

En tidigare prylsamlares levnadsregler.

Det du inte har använt på ett år kan du sälja/kasta. (Undantag saker som snowboard, longboard osv)
Att städa är INTE att flytta på saker, att städa är att kasta/sälja av.
Var inte nostalgisk när det gäller saker, det du lämnar efter dig kommer någon annan stackars sate förmodligen dumpa i närmsta container.´

Jag har bott på en hel del ställen och jag kan säga att en flytt är det absolut sämsta som finns i universum näst efter koncentrationsläger. När det gäller flytt gäller detta: Sommar > vår > höst > bajs > vinter.

Jag är också inne på den minimalistiska linjen. Har reducerat mitt ägande och utgifter ganska mycket de senaste två åren.
Mitt mål är att allt jag äger ska i princip få plats i en ryggsäck, förutom madrass att sova på då. Det är en väldigt trevlig känsla att göra sig av med saker som man inte behöver. När man väl börjar tänka dessa banorna så börjar man förstå hur jävla mycket onödigt skit man har samlat på sig för att man förväntas att äga vissa saker.

Jag tror inte färre saker i ens liv automatiskt gör en lyckligare. Det måste vara ett medvetet val. För mig är det selektivt, upp till en viss punkt måste jag ha grejer annars fungerar det inte, från basala saker som säng, övriga möbler o.s.v till en fullt duglig dator med gedigen uppkoppling. Däremot saker utöver det jag finner "basalt" gör mig varken mer eller mindre lycklig. Jag har aldrig varit en person som impulshandlar saker, så allt jag äger behöver jag i princip på ett sätt eller ett annat. Klädinköp är ytterst sällan och det är endast när min sambo tvingar mig att handla kläder som jag gör det (och då är det tydligen ett behov som jag inte ser). Jag krediterar det delvis till min uppväxt "Köp allt du kan kontant" och delvis min livssituation just nu som student där ekonomin inte tillåter mycket svängrum.

Hur det blir när jag tjänar en heltidslön vågar jag inte säga. Kommer det resultera i en överkonsumtion med mängder av impulsköp eller kommer jag fortsätta som vanligt fast med ett betydligt större sparkonto? Det blir en fråga för framtiden, men mest troligt blir det en överkonsumtion i början och sedan kommer det övergå till något som liknar den situation jag är i idag.

Flyttade till australien för ett år sen ungefär.
Slängde/sålde/gav bort allt som inte fick plats i resväskan, känns rätt skumt att allt man äger får plats i en väska.
Nu har jag ett skrivbord och sen säng också. Lite mer kläder.

Det är viktigt att inte förväxla en minimalistisk livsstil med ett bristande intresse för te.x heminredning och kläder. Jag känner många som skulle hävda att dom lever minimalistiskt, dock utan en tanke bakom det. Dom prioriterar helt enkelt att köpa det senaste grafikkortet istället för ett köksbord.

Men det är ett mycket intressant ämne. Vi konsumerar vi på tok för mycket. Prylar är ju i slutändan bara döda ting. Det är inget som går upp mot upplevelser, känslor, vänner och kärlek. När man ligger på sin dödsbädd är man nog glad om man har barnbarn och är omgiven med härliga människor. Inte häftiga prylar.

Du uppskattar dina studier hör jag

Oh det är inte studieböcker utan allt möjligt Dom sista böcker som jag beställde var "On The Beach" av Shute Nevil, "Legend" av Matheson Richard- båda är postapokalyptiska böcker... "World without us" av Alan Weisman- liten tankeexperiment om vad som skulle hända om människorna plötsligt försvann. "Cthulhu vaknar och andra ohögligheter" av Lovecraft... "Salems lost" och "Att skriva, en hantverkares memoarer" av Stephen King ... Före det var det massor av krigsböcker...

Har nu spenderat en timme på att kolla upp böckerna du skrev att du hade beställt, kommer definitivt köpa boken "World without us".

Jag gillar att inse vad man behöver, göra ett informerat och väl underbyggt val av sak att inhandla och sen köpa den/det. Då får man tag i bra saker som man faktiskt använder - eftersom det var därför man köpte dem.

Det är inte många av de (teknik)investeringar jag gjort som jag ångrar. Och de man ångrar har man lärt sig något av.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag gillar prylar, även om de inte är nödvändiga. Köper nog en hel del som många tycker är extremt onödigt, det senaste en relativt ny bil trots att jag bor i city och inte behöver den för att ta mig till jobb med mera. Det är dock en onödig lyx jag vill unna mig, något skall man göra för de slantar man har kvar efter att skatteverket tagit en stor del. Visst har jag köpt saker som jag inte använt många gånger som jag kunde levt utan men sådant är livet.