Bestiga Kebnekaise - någon här som gjort det?

Jag var uppe två gånger i tonåren. Det hela var inte så märkvärdigt tyckte jag.

Känner ni er osäkra, eller är ovana att gå med packning (observera gå, ej klättra, då keb är ett berg man i princip uteslutande går upp på) så kan man ta en guidad tur upp till toppen från kebs fjällstation. Då går man den östra leden, en något kortare väg än om man går själv, som går över en glaciär (att gå över glaciär är något man bör undvika själv utan utbildning), och med en kort bits klättring.
Jag gick första gången som 13-åring den guidade turen, och sedan som 16-åring (tror jag) gick jag med tält från Sälka-hållet upp på toppen via Durlings led och sedan västra leden ner mot kebs fjällstation.
Detta var dock runt 15 år sedan. Men det jag minns mest var första gången med att gå över en riktig glaciär, men djupa stora sprickor och liknande, som både är väldigt vackert, och lite skrämmande. Själva toppen var ganska ointressant tyckte jag, och det är dimma nästan jämt, så det är ingen utsikt eller något intressant med själva toppen.
Och att gå med full packning med tält och allt var ingen höjdare. Så går ni med tält så rekommenderar jag er att lämna tält och delar av packning, och bara gå upp på toppen och ner tillbaka till tältet på en dag. Men ju högre upp man kommer ju stenigare blir det, och det är i princip omöjligt att hitta tältplats så mycket mindre än en halv dags vandring från toppen.

Övriga råd är väl inte så speciella. Träna lite innan, så ni går in skor, och får viss vana att gå med packning, så klarar ni betydligt mer, och slipper så mycket skoskav och liknande.
Och är ni ovana så försök verkligen hålla packningarna lätta, med frystorkad mat och så lätt utrustning som möjligt. Att som ovan gå med tung packning och med mycket stigning är inte särskilt kul, och ökar riskerna för skador.
Och om ni går själva, så ta med er kompass! Det är rekommenderat egentligen oavsett var ni går, men något som sällan verkligen behövs. Men upp mot toppen så kan det bli väldigt dimmigt, och kan vara svårt att se leden eller rösena, då all terräng är sten så är det inte så svårt att tappa bort sig utan kompass om det är dimmigt.

Men kortfattat så om ni har viss erfarenhet innan med att gå i fjällen, även om ni gått utan tält och lätt packning bara mellan stugor, så är det ingen större utmaning att gå upp på toppen. Har man dålig kondition, eller är överviktig så kan det kanske var lite mer av en utmaning. Klarar ni av att gå från Nikkaluokta till Kebs fjällstation på en dag så är steget upp till en guidad tur till toppen inte så mycket större.
Känner ni er osäkra på om ni kommer att klara det så kan det kanske vara bättre att börja med en lättare tur, utan så mycket stigning, och tätare mellan stugorna. Exempelvis Padjelanta är vacker och mer lämplig för nybörjare.
Men är ni inte helt ovana så är det inte så stor prestation egentligen. Men är också något mer för att kunna skryta om, än för att upplevelsen är så fantastisk tyckte jag i alla fall.

Håller med Genesis på alla punkter.

För några år sedan gick jag och några vänner Kungsleden från Abisko till Nikkaluokta och tog Kebnekaise på vägen. Det var min första fjällvandring och kanske bästa veckan i mitt liv. Har aldrig känns mig så tillfreds och avstressad. Efter det har det även blivit en tur i Sarek och nästa sommar åker jag nog tillbaka dit igen.

Kungsleden och Kebnekaise kräver ingen klättring, bara tålamod. Vi gick den längre vägen till toppen utan guide, men nästa gång tar jag den kortare.

• Planera rutten i förväg och ta höjd med en dag extra.

• Gå långsamt, det är så vackert att det är dumt att stressa. 15-25 km om dagen beroende på terräng var lagom för oss.

• Köp bra kläder och utrustning, snåla inte. Jag är prylnörd och vill ha bra saker, vilket kan bli dyrt om man impulshandlar allt på en gång veckan innan avfärd. Ett underställ i merinoull var mitt bästa köp.

• En skön ryggsäck är guld värd! Försök dock hålla packningen under 20 kg.

• Kängor eller terrängskor är en av alla frågor. Jag valde ett par klassiska Meindl Island och dom har funkat strålande hittills. Kräver inte lika många mil att gå in som ett par avskalade Lundhags.

• Längs kungsleden går det att köpa lite smått och gott i några av STFs stugor, så packa inte alltför mycket mellanmål.

• Sov inte i stugorna, utan tälta. Det blir stressigt om man ska hinna till en stuga för att få sovplats. Välj vackra tältplatser istället.

• Köp ett myggnät att ha runt ansiktet. Det är det enda som hjälper på de värsta ställena. Tälta inte nära en myr

• Att frystorka själv är överkurs, men bra mycket godare än det man köper i påsar.

• Ta med två brännare och minst två behållare med gas. Man vet aldrig vad som händer.

• Ha mycket minne i kameran!

Kungsleden är som en motorväg för vandring. Det är ganska lätt terräng, mycket spång och broar. I Sarek är det svårare. Där finns ingenstans att fylla på med mat och man tvingas exempelvis vada i iskallt vatten upp till knäna för att komma över vattendrag. Kungsleden däremot är perfekt för nybörjaren.

Väl uppe på toppen såg vi ingenting, men efter lite mat och väntan sprack det upp.

Vi hade inga stegjärn med oss och kunde inte komma upp de sista 20 meter till absoluta toppen. Fast det gjorde inte så mycket. Utsikten var helt ok ändå

Bästa tiden att gå är augusti-september. Inte så mycket insekter och lite snö.

Jag var upp förra sommaren med några kamrater och det var riktigt fint.

glöm inte regnkläder. Dom fungerar även perfekt som släde på vägen ner:-)

Skickades från m.sweclockers.com

Hur mycket kläder som behövs är ju helt beroende på hur mycket man rör på sig, och väder. Är det soligt och man rör på sig så räcker en tunn tröja/t-shirt bara. Medan om det regnar, blåser och man tar en lite längre paus för att äta eller liknande så kommer man definitivt behöva ta på sig ett par lager extra. Det kan vara ganska kallt en bit upp, och med regn (eller snöblandat regn) och blåst så kan det vara ganska kallt. Och över trädgränsen så blåser det ju mer eller mindre nästan alltid.
Och lager på lager-principen är ju både effektiv för att hålla värmen bra, och det gör även att man inte bär med sig så mycket onödiga kläder. Utan när man fryser så tar man på sig i princip alla kläder man har, i stället för bara en tjock jacka som man släpar med sig enbart för att ha när man fryser.
Och tältar man och har blivit blöt under dagen så kan man behöva ett par lager torra kläder att ha i sovsäcken om man inte har så tjock sovsäck.
Det är lätt att bli kall, och kan vara svårt att bli varm igen, speciellt om man blivit blöt. Så lite extra underkläder/underställ är inte så dumt, så kan man dels byta efter hand när de börjar bli smutsiga, och man har även något varmt att ta på sig om det skulle behövas.

Vad det gäller tid så beror ju lite på vad man föredrar. Bästa tiden vädermässigt har jag för mig är slutet av juli, början av augusti. Men då är det också som flest där, så det är lite mer trängsel och så, vilket ju är lite personligt med vad man tycker om det.
Tidigare så kan det vara mycket mygg, och en hel del snö kvar beroende på hur varm våren varit, och är det mycket snö kvar så kan det vara jobbigt att gå. (Minns att jag mötte ett halvgalet tyskt par i juni i utkanten av sarek, som skulle spendera tre veckor i sarek, och enbart hade konserver med sig som mat. Hon hade 40 Kg packning, och han 60 Kg. Och det var gott om snö kvar. Jag med kanske 20 Kg packning kunde gå på skaren för det mesta, medan de sjönk ner till knäna eller djupare nästan varje steg, och orkade gå kanske 5 Km per dag innan de slog läger igen)
Senare än så så börjar det bli kallare, mindre sol och mer regn.
Personligen hade jag nog siktat på slutet av augusti, så är vädret fortfarande ganska bra, och man behöver inte trängas så farligt. Men det är möjligt att min information är för gammal.

Nu var det visserligen över 15 år sedan, men när jag gick den guidade turen så hade ingen, inte ens guiden stegjärn. Guiden hade en isyxa med sig, som han använde för att hugga ut/bättra på befintliga trappsteg upp den sista biten. Och andra gången när jag gick själv så hittade vi en sån "trappa" där stigen slutade och isen började, och det var inga problem att ta sig upp på den utan stegjärn. Visst halkade man lite ibland, men så farligt brant, eller så farligt halt var det inte vad jag minns.

Båda mina gånger i fjällen var i augusti och jag skulle åka samma månad igen. Möjligtvist slutet av augusti istället för början.

En av mina vänner hade ett par kängor liknande de du länkar till. Han trampade genom lite blött gräs några gånger och fick gå blöt om fötterna resten av dagarna. Han ångrade bittert att han snålade på skor. Se till att kängorna är vattentäta minst 15 cm eller att dom torkar väldigt snabbt. Det senare alternativet kräver ett par Lundhags i rent skinn (utan stoppning) eller tunna terrängskor.

Jag kan rekommendera Meindl Island även om dom är tunga:
http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=651763
Betalade 2500:- för dom, så under 2000:- är ett pra pris även om dom har några år på nacken. Kommer kunna använda mina under många vandringar så länge jag sköter om dom.

Sista biten var glashal, fanns inte en chans att gå utan stegjärn. Dessutom fick vi höra att en kille hade fallit 400 meter mot sin död bara några veckor tidigare efter att ha struntat i guidens varningar och gått upp utan varken rep eller stegjärn. Alla var väldigt försiktiga.

På bilden nedan syns det dock inte att det är några hundra meter rakt ner efter att isen tar slut:

EDIT: Det var visst Meindl Island Pro jag använt http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=651768
Dock verkar ju just den modellen inte finnas på så många ställen och jag har inte koll på vad som gäller nu. Finns säkert en värdig ersättare.