PISA undersökningen, diskussionstråd

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012

PISA undersökningen, diskussionstråd

Som ni säkert nu läst eller hört har alla deltagande länder fått tillbaks resultaten från PISA undersökningen 2012.
Och återigen har Sveriges resultat sjunkit ytterligare.

För första gången någonsin är vi inte över medelvärdet i 3 huvudämnen.
Mattematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Denna nedgång har pågått sedan början av 2000-talet och trenden ser nu ut att fortsätta.

Så jag tänkte att vi skulle ha denna tråd för att diskutera orsakerna till denna försämring av kunskap.
Vad är era åsikter?
Vad ska göras för att åtgärda detta?
o.s.v

Försök gärna hålla tråden på en mogen nivå.
Vi vill inte ha en tråd full med trolls, pajkastning och annat onödigt beteende.

Trädvy Permalänk
Forumledare
Registrerad
Okt 2002

Lite länkar till tidiga analyser, för kött på benen:

  • Sverige sämst i klassen [DN] — "Sveriges skola har blivit generellt sämre på alla områden, enligt Pisa-undersökningen som offentliggörs på tisdagen. Inget annat land har försämrats mer sedan förra undersökningen 2009. ”Extremt allvarligt”, enligt Lärarförbundet."

  • Experter: Inrätta en kriskommission [DN] — "Inrätta en kriskommission och gör en ordentlig konsekvensanalys. Det efterlyser flera experter efter svenska skolans usla Pisa-resultat. Men redan nu pekas det fria skolvalet ut som en orsak till raset."

  • Friskolorna kritiseras i utlandet [DN] — "I flera länder har Pisa-rapporten lett till att medierna fyllts med kritik mot det egna landets skolsystem. Men även Sverige får en släng av sleven i utlandet."

I "folkmun" så kommer det säkerligen bli som så att förutbestämda uppfattningar leder tolkningen (som vanligt). Ovanstående förklaringar om att friskolorna skulle vara att skylla kommer säkert slås iväg av de som sympatiserar med partierna som införde dessa. De kommer i stället säga att "saker tar tid" (vilket har varit Björklunds ståndpunkt gentemot alla dalande siffror, men bör väga fjäderlätt nu om inte tidigare), och att problemen bygger på längre tiders systemfel. Längre åt höger så kommer problemet troligen åtminstone till stor del ses bero på invandringen.

Men ja, det kommer nog gå ganska lätt att se korrelation med pengar som läggs på skolan och dess resultat ([The Guardian="Guardian"], avsnitt "Correlation with spending on education"). Ett problem med privatiseringsreformer är att de är svåra att återställa. Om t ex friskolereformen skulle vara den som till slut pekas ut som problemet: vad är oddsen för att ett beslut om att tvinga bort kommersiella friskolor från marknaden skulle kunna röstas igenom i riksdagen? Det finns mycket pengar att tjäna på att det inte händer (och inte minst prestige), så det skulle behövas något vansinnigt drastiskt. Det är "anden är ute ur flaskan"-problemet. Även kommunaliseringen som ofta kritiserats (om än kanske inte lika explosivt) har ju till och med tappat stöd av de som drev igenom den, men ändå är den svår att återställa. Den lite lustiga alliansen av S, V och FP verkar vara överens om att kommunaliseringen gett dåligt resultat och att skolan bör gå tillbaka mot förstatligande.

Personligen tycker jag det verkar som att många sentida reformer snarare drivits av ideologisk övertygelse än faktiska studier som skulle påvisa fördelar med reformerna. Det är kanske inte oväntat, men tråkigt, att skolan blir en prestigefråga för att vinna röster snarare än något som uppfattas så viktigt att den kan diskuteras utan att man skriker "höger!" eller "vänster!" eller "mittemellan!".

Det som är positivt är att andra länders exempel verkar visa på att det kan gå snabbt att höja kvalitén i skolan. Det som är negativt är att vi som industrialiserat land är väldigt beroende av högteknologisk industri för att hävda oss, och senaste årens ras kommer säkert gå att mäta i näringslivet om några år. Högskolorna har larmat mer och mer högljutt under lång tid angående att förkunskaper förändrats, till synes utan kontroll för skolpolitiken.

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Trädvy Permalänk
Avstängd
Registrerad
Nov 2007

Har skolan verkligen blivit så mycket sämre på ett par år, eller kan det ha å göra att ungarna idag är så jävla slappa och vill inte kämpa för något?

Finns det nån som har en förklaring som inte är uppenbar politisk sörja? Vill gärna höra det nu tack.

Gigabyte GA-MA790FX-DQ6 | AMD Phenom 9950 @ 2,6 Ghz | Sapphire Radeon HD 4850 512MB GDDR3 | Samsung 400 GB | Corsair Dominator TWIN2X8500C5DF 4096MB | Tagan 400W

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av phz:

Bra wall of text

Tack för att du liva upp tråden

Skrivet av Crippa90:

Har skolan verkligen blivit så mycket sämre på ett par år, eller kan det ha å göra att ungarna idag är så jävla slappa och vill inte kämpa för något?

Finns det nån som har en förklaring som inte är uppenbar politisk sörja? Vill gärna höra det nu tack.

Jo du har en poäng i det du säger om att ungdomar idag har en slappare attityd i skolan.

Studerar själv just nu och många i min klass är väldigt lata (eller inte bryr sig), man gör helt enkelt inte mer än vad som behövs.
Och ibland inte ens det, vissa bryr sig inte om de misslyckas i något enstaka ämne.
De "klarar" sig ändå

Varför det blivit såhär beror väll på en massa olika saker.
Vilka de orsakerna är vet jag dock inte säkert, men har min egna åsikter om vad jag tror orsakerna är.
*Låg nivå på lärare
*Många ungdomar är borstskämda och förväntar sig inte att behöva arbeta (i skolan) för att få ett jobb
*Kraven för att komma in på gymnasielinjer är för låga
*Godkänd gränsen borde höjas (är allt för lätt att få E (g) idag)
*Många blir skoltrötta efter 9:an
*För låg % andel för att få studiebidrag. Man behöver bara 85% för att få sina 1050kr i månaden, man kan i princip skolka 10 lektioner i månaden
etc

Men detta är bara vad jag tror orsakerna är.
Alla har en egen subjektiv syn på vad problemen är och det är därför det är så svårt att bestämma vad orsakerna är.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2006

Skulle också gärna vilja veta vad denna försämring egentligen beror på.

Att lärarutbildningarna är skräp och det till stor del är folk som går där bara för att de hade för dåliga betyg för att komma in någon annanstans torde ju vara en faktor. Dock har väl iofs lärarutbildningen varit kass under en lång tid i Sverige, så det kan nog ändå inte förklara denna nedgång de senaste åren.
Jag stör mig på hur de i media alltid försöker stå bakom lärarna och låtsas att de minsann har gedigna kunskaper och är bra på alla sätt. Nej, de är de inte. Alltför många har alldeles för dåliga ämneskunskaper, för dålig pedagogisk förmåga, kan inte hålla ordning och premierar utantillärande framför förståelse. Bra lärare finns, men hör snarare till undantagen. Annat kan man inte vänta med de låga antagningskrav och slappa utbildning som lärarutbildningen i Sverige är.

Att vi haft en stor invandring de senaste åren torde klart påverka resultaten i negativ riktning. Finns det många som knappt kan tala svenska så kommer de även få svårt att ta till sig kunskap i andra ämnen. Hur mycket invandringen påverkat resultaten kan man ju spekulera i, men att den har en rätt stor negativ effekt torde vara självklart. Dock kan invandringen knappast själv förklara hela försämringen.

Sedan misstänker jag att alla oseriösa friskolor bidragit en hel del till försämringen. Det verkar som att vinsten varit det primära och sedan har man tom kört med "lärarlösa lektioner" (dvs håltimme) och annat och inte tagit något långsiktigt ansvar för elevernas kunskaper. Konkurrens är bra, men här tycker jag att det hela skötts katastrofalt dåligt. Man(politikerna i alliansen) har bara antagit att bara privata aktörer är med så kommer allt att bli jättebra av sig självt, utan att man behöver tänka så mycket över några spelregler för verksamheten.

Att barn är slappa idag kan säkert stämma, men det har barn naturligt varit i alla tider om de inte fått tillräckliga krav på sig.
Så det är knappast barnens fel, utan skolans och lärarnas fel som inte ställer rejäla krav.

Namn : Jesper | Ålder : 42 | In-game namn : iller
Yrke : Matematisk modellerare (finansiell matematik), mjukvaruutvecklare för risksystem.
Utbildning : Doktor i matematik + en del mat-stat, numme och IT-relaterat.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2010
Skrivet av Jacke3:

Jo du har en poäng i det du säger om att ungdomar idag har en slappare attityd i skolan.

Studerar själv just nu och många i min klass är väldigt lata (eller inte bryr sig), man gör helt enkelt inte mer än vad som behövs.
Och ibland inte ens det, vissa bryr sig inte om de misslyckas i något enstaka ämne.
De "klarar" sig ändå

Har du något stöd för påståendet i det första stycket, utöver redogörelsen i andra stycket? Utöver min sedvanliga käpphäst, anekdotisk bevisföring, stöter resonemanget på det monumentala problemet att du omöjligen kan ha personlig erfarenhet av hur det såg ut förr om du går i skolan nu. Du kan konstatera att du anser att många i din klass är lata eller obrydda, men där tar det stopp. Du kan inte konstatera att detta är generellt gällande för skolelever i gemen, och du kan heller inte konstatera någon typ av ökande trend av lathet och obryddhet. "Dagens ungdom" har man beklagat sig för åtminstone sedan Platon, och det har låtit precis likadant i alla tider. Jag ställer mig mycket tveksam till slutsatser av den här typen.

Skrivet av JesperT:

Att lärarutbildningarna är skräp och det till stor del är folk som går där bara för att de hade för dåliga betyg för att komma in någon annanstans torde ju vara en faktor. Dock har väl iofs lärarutbildningen varit kass under en lång tid i Sverige, så det kan nog ändå inte förklara denna nedgång de senaste åren.
Jag stör mig på hur de i media alltid försöker stå bakom lärarna och låtsas att de minsann har gedigna kunskaper och är bra på alla sätt. Nej, de är de inte. Alltför många har alldeles för dåliga ämneskunskaper, för dålig pedagogisk förmåga, kan inte hålla ordning och premierar utantillärande framför förståelse. Bra lärare finns, men hör snarare till undantagen. Annat kan man inte vänta med de låga antagningskrav och slappa utbildning som lärarutbildningen i Sverige är.

Nu blir jag nyfiken. Gick du möjligen ämneslärarutbildningen innan du doktorerade i matematik, eller liknande? I annat fall är jag intresserad av att veta vilka belägg du har för att lärarutbildningen skulle vara slapp. När det gäller lärarutbildningens meriter i övrigt är det väl högst diskutabelt huruvida den är (eller har varit) kass. Lyssnar man på arbetsgivarna var den närmast föregående lärarutbildningen visserligen problematisk, men då främst på grund av att den möjliggjorde en hel del riktigt skumma ämnes- och behörighetskombinationer som gjorde många lärare oanställningsbara. Själva kvaliteten bland de examinerade har det inte varit några egentliga klagomål på.

Från högskoleverkets håll var den främsta kritiken mot den gamla lärarutbildningen att lärarna på lärarutbildningen inte uppfyllde kraven, snarare än att utbildningen i sig skulle vara bristfällig. Detta ansågs i sin tur i hög grad sammankopplat med ett lågt antal disputerade lärare och därmed även dålig tillgång till handledare för examensarbetena. Den främsta kritiken i övrigt mot den gamla lärarutbildningen uppkom i den första utvärderingsrundan, och den var helt enkelt sammankopplad med att utbildningen var ny och att det därför saknades rutin och standard. Vid den sista utvärderingsrundan var nästan alla de tidigare kritikpunkterna bortblåsta. Så i praktiken bestämde man sig för att reformera lärarutbildningen igen precis som man hade börjat få den "gamla" att fungera. Det är inte huvudsakligen lärarutbildningens kvalitet som är problemet, det är att man använder den som politiskt slagträ och reformerar den vart tionde år. Det gör det svårt för högskolorna att utarbeta en långsiktig arbetsordning, och svårt för arbetsgivarna att hänga med i exakt vad examensbeviset egentligen talar om för dem.

Men visst, antagningskraven till lärarutbildningen är (och har varit) låga - så långt är vi överens. Jag skulle dock här vilja invända att de som inte uppnår examensmålen ju heller inte tar examen - det enda som de låga antagningskraven innebär är att man får en lägre examensfrekvens och färre stjärnor. Den breda massan examinerade påverkas dock inte i någon högre grad. Examenskraven är vad de är, oavsett vem de mäts gentemot.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Borås
Registrerad
Okt 2002

Man kanske satsar mer på att ge barnen surfplattor än ordentliga skolböcker? Känns ofta så att man prioriterar fel saker för att eleverna ska välja just deras skola framför någon annan. Borde vara "vi ger er mest kunskap" och inte "vi ger er bästa datorn / surfplattan" som gör att man väljer den skolan. Så kanske ligger det något i att det här med friskolor inte bara är positivt. Låter allvarligt om kraven på eleverna har sänkts. Kanske också beror på att man vill framstå som bättre än vad man egentligen är? I vår skola har eleverna bra betyg låter ju bra men är det samma kunskapskrav för att uppnå dessa betyg idag som för 15 år sedan?

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av Genomresa:

Har du något stöd för påståendet i det första stycket, utöver redogörelsen i andra stycket? Utöver min sedvanliga käpphäst, anekdotisk bevisföring, stöter resonemanget på det monumentala problemet att du omöjligen kan ha personlig erfarenhet av hur det såg ut förr om du går i skolan nu. Du kan konstatera att du anser att många i din klass är lata eller obrydda, men där tar det stopp. Du kan inte konstatera att detta är generellt gällande för skolelever i gemen, och du kan heller inte konstatera någon typ av ökande trend av lathet och obryddhet. "Dagens ungdom" har man beklagat sig för åtminstone sedan Platon, och det har låtit precis likadant i alla tider. Jag ställer mig mycket tveksam till slutsatser av den här typen.

Helt rätt, jag har inte erfarenheter av hur skolan var för 10 år sedan.
Så kan inte säga med säkerhet om vi är latare eller inte.

Ville mer framföra mina personliga upplevelser av skolan i dagens samhälle.
Det är inte bara i min klass som många bara glider igenom skolan, detta sker i mycket större utsträckning på andra linjer.
Går teknik linjen själv och där är man mer seriös i skolan jämfört med vissa andra linjer.
Men även fast vi är mer seriösa och har betydligt svårare ämnen, kan man klara sig även om man latar sig allt för mycket.

Men detta gäller inte bara gymnasiet, har haft hyfsat många klassmedlemmar under tidigare år som inte gjort något och ändå klarat sig bra.
Ett exempel är under högstadiet fanns det är antal i min klass och andra klasser som inte klarade G i alla ämnen, några av dem hade till och med underkänt i ett flertal ämnen. De kom ändå in på en normal utbildning på gymnasiet. Ska det vara så enkelt?

Trodde poängen med att kämpa för sina betyg i högstadiet var för att kunna komma in på den utbildning man ville?
En som hade 160p (G i alla ämnen) kom in på samma linje som jag med 255 poäng, ungefär samma gällde natur vilket är en lika svår linje.
Känns nästan lite som om man blivit lurad. Men att ha högre betyg när man går ut högstadiet hjälper ju såklart, men att till och med de "sämsta" eleverna ska kunna delta i en av de svåraste utbildningarna tycker jag inte verkar rätt.

Men mina åsikter om varför skolans betyg gått neråt står jag fast vid.
Även fast jag inte sett det hela under en längre tid.
De verkar logiska i mitt huvud.
*Låg nivå på lärare
*Många ungdomar är borstskämda och förväntar sig inte att behöva arbeta (i skolan) för att få ett jobb
*Kraven för att komma in på gymnasielinjer är för låga
*Godkänd gränsen borde höjas (är allt för lätt att få E (g) idag)
*Många blir skoltrötta efter 9:an
*För låg % andel för att få studiebidrag. Man behöver bara 85% för att få sina 1050kr i månaden, man kan i princip skolka

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av ronnylov:

Man kanske satsar mer på att ge barnen surfplattor än ordentliga skolböcker? Känns ofta så att man prioriterar fel saker för att eleverna ska välja just deras skola framför någon annan. Borde vara "vi ger er mest kunskap" och inte "vi ger er bästa datorn / surfplattan" som gör att man väljer den skolan. Så kanske ligger det något i att det här med friskolor inte bara är positivt. Låter allvarligt om kraven på eleverna har sänkts. Kanske också beror på att man vill framstå som bättre än vad man egentligen är? I vår skola har eleverna bra betyg låter ju bra men är det samma kunskapskrav för att uppnå dessa betyg idag som för 15 år sedan?

Jo, detta är en av de anledningar till varför som jag är emot friskolor, även fast det kanske inte är den största anledningen.
Många friskolor skyltar med att de har bättre datorer, alla får surfplattor, maten är mycket bättre etc
Allt för att de ska få fler elever och därmed tjäna mer pengar.

Som JesperT nämnde tidigare, så finns det allt för många oseriösa friskolor.
Ofta så är inte deras huvudsakliga mål att ge en så bra utbildning som möjligt, utan att få som många elever som möjligt att gå på deras skola.
Genom t.ex. att erbjuda lyxigare saker.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jul 2008

Det kommer inte spela någon roll vem som sitter vid makten, skolan har varit i utförsbacke länge under både S och M-styre. Den som tror att S på något magiskt sätt kommer vända utveckligen om de vinner valet kommer efter några år att få se att så ej blev fallet. (Googla för all del kritiken mot skolorna i S-styrda Göteborg) Problemet med svenska politiker är att de vill styra skolan utifrån sin ideologi, inte utifrån erfarenhet, kunskap, undersökningar och forskning som på vetenskapliga grunder visar vad som skapar bäst förutsättningar för lärande, och hur. Ska vi återfå en fungerande skola i Sverige så bör vi lyssna mer på de som faktiskt kan mycket om pedagogik osv, inte på okunniga och ideologiskt trångsynta politiker.

Skickades från m.sweclockers.com

Speldator - Skärm: Acer Predator XB271HU/Dell U2713HM Chassi: Fractal Define C Moderkort: Asus Prime Z370-A CPU: 8700K Kylning: Noctua NH-D15S GPU: EVGA 1080 Ti SC2 RAM: Corsair Vengeance 16GB 3200Mhz PSU: EVGA Supernova G2 750W SSD: Samsung 840 Pro 512GB/850 EVO 512GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Jan 2010

Oavsett på vilken syn man har på svensk invandringsmodell så borde man utvärdera vilken effekt den har på skolresultaten innan man ger sig in på nya övergripande reformer. Jag tror inte att stor andel första- och andragenerationens invandring är det enda problem vi har, men det är ett problem som förmodligen kräver mer riktade insatser.

Gällande friskolorna så går 13% av grundskoleeleverna i friskolor, jag har svårt att se att just friskolorna skulle vara den främsta förklaringen till de sjunkande resultatet. Men för all del, utvärdera det med innan man bussar de rödgröna på skolan.

Sedan så tycker jag fortfarande att det är för tidigt att beskylla Alliansens reformer för det fortsatt dåliga resultatet. Trenden är inte bruten, men det har inte gått många år heller. Nya lärare ska utbildas, nya läroplaner ska inarbetas, attityder ska förändras och arbetssätt ska utvärderas. Det märks att S känner av ett det pressade opinionsläget och inte kan ta ansvar i skolfrågan. Det finns väl idag inte en enda lärare som gått hela den nya lärarutbildningen (som infördes 2011) och inte en elev som gått Björklunds skola från årskurs 1 till gymnasieexamen. Tålamod är en dygd, även om det är tråkigt.

i5 4670k 4.2Ghz 1.2v
AMD R9 290
Windows 10

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jul 2008
Skrivet av Jacke3:

Jo, detta är en av de anledningar till varför som jag är emot friskolor, även fast det kanske inte är den största anledningen.
Många friskolor skyltar med att de har bättre datorer, alla får surfplattor, maten är mycket bättre etc
Allt för att de ska få fler elever och därmed tjäna mer pengar.

Som JesperT nämnde tidigare, så finns det allt för många oseriösa friskolor.
Ofta så är inte deras huvudsakliga mål att ge en så bra utbildning som möjligt, utan att få som många elever som möjligt att gå på deras skola.
Genom t.ex. att erbjuda lyxigare saker.

Det finns också många bra och seriösa friskolor. Problemet ligger egentligen inte i att det finns friskolor, problemet ligger i högerns (och i vissa fall även S) naivitet att den fria marknaden kan sköta allt själv på bästa sätt. Så har det varit med flera avregleringar, man släpper på allt för snabbt och utan att ha tänkt igenom det ordentligt. Det behövs ett ordentligt regelverk för denna typ av verksamhet och nu verkar ju de flesta politiska partierna utom V (om jag minns rätt) ha vaknat till och börjat ta tag i detta. Bland annat kravet på att en aktör som vill driva en friskola måste kunna uppvisa att de ska bedriva ett långsiktigt ägande. Det finns ju även en diskussion om friskolor ska betala en avgift till kommunerna varje år för att en ekonomisk buffert skulle kunna byggas upp om en kommun skulle behöva ta över en friskola, men jag ska erkänna att jag inte har följt upp om det mynnade ut i något konkret. Så att döma ut friskolor pga en knagglig start för en del av dem känns förhastat, jobba istället på att förbättra. Ingenting flyter smärtfritt från början, och det är bara bra om det blir lite konkurrens mellan skolorna, då måste de förbättra sin versamhet för att locka elever.

Skickades från m.sweclockers.com

Speldator - Skärm: Acer Predator XB271HU/Dell U2713HM Chassi: Fractal Define C Moderkort: Asus Prime Z370-A CPU: 8700K Kylning: Noctua NH-D15S GPU: EVGA 1080 Ti SC2 RAM: Corsair Vengeance 16GB 3200Mhz PSU: EVGA Supernova G2 750W SSD: Samsung 840 Pro 512GB/850 EVO 512GB

Trädvy Permalänk
Forumledare
Registrerad
Okt 2002
Skrivet av Genomresa:

Har du något stöd för påståendet i det första stycket, utöver redogörelsen i andra stycket? Utöver min sedvanliga käpphäst, anekdotisk bevisföring, stöter resonemanget på det monumentala problemet att du omöjligen kan ha personlig erfarenhet av hur det såg ut förr om du går i skolan nu. Du kan konstatera att du anser att många i din klass är lata eller obrydda, men där tar det stopp. Du kan inte konstatera att detta är generellt gällande för skolelever i gemen, och du kan heller inte konstatera någon typ av ökande trend av lathet och obryddhet. "Dagens ungdom" har man beklagat sig för åtminstone sedan Platon, och det har låtit precis likadant i alla tider. Jag ställer mig mycket tveksam till slutsatser av den här typen.

Det är så enormt lätt att bara konstatera saker som att "ungarna har förändrats, så det är därför det går dåligt, punkt.", att det är attraktivt att stanna där. Genom att ej heller gå längre in på varför de skulle ha blivit "slappare" så har man i praktiken bara infört ungdomens slapphet som axionm och tagit bort alla möjligheter att förbättra situationen — problemet blir så enkelt genom att främst konstatera "det är ett problem" utan att behöva titta vidare på jobbiga orsak-verkan-samband. Enkla förklaringar är ofta attraktiva, men ibland är de för enkla, och ibland är de inte ens förklaringar utan bara konstateranden.

Det stora problemet landar då i hur man ska mäta skillnader över åren. När man mäter en sak så mäter man ju just den saken, och inte vad man egentligen är intresserad av. I gynnsamma situationer finns det stark korrelation, och ibland kan man ha sådan tur att man kan mäta det man är intresserad av direkt, men oftast är man utlämnad till att mäta saker som på sin höjd är vagt relaterade, och det inkommer osäkerheter i varje implikationssteg och kanske mätningarna själva påverkar resultatet (extremt vanligt i mer "sociala" mätningar).

Skolresultat över hela landet att jämföra med andra länder är ett trevligt mått att kunna ta till för att mäta hur "bra" skolan är, men det är inte okomplicerat — skolsystem som jobbar mer direkt mot dessa provs mål kommer få klart bättre resultat, och proven är ju tyvärr inte en spegel av allt. Hur mäter man "historiekunskap"? Hur mäter man "kritiskt tänkande"? PISA-testen kan bara kan mäta en delmängd av ämnen, och bara ett visst uttryckssätt av färdigheter i dessa, vilket är bra att ha i bakhuvudet.

Ännu svårare blir det när man ska försöka mäta faktorer relaterade till varför resultaten gått ner. Hur mäter man kvalité hos en lärare/skola? Är det betygen som sätts? Tyvärr så används ofta detta mått, för det är enkelt, men vad visar det egentligen? Det står rätt klart att "det fria skolvalet" genererat ett egenvärde i att sätta höga betyg för att framstå bra i konkurrensen; Betygsnivåer dåligt mått på kvalitet [SvD Opinion], "Mirakelskola" gav eleverna överbetyg [DN], "Friskolorna sätter högre betyg på nationella proven", "Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg" [DN]. En annan gyllene regel för mätningar är att man vill kunna variera en variabel åt gången — men när skolan kommunaliserades så ändrade man även lärarutbildningen, strax därefter infördes målrelaterade betyg och nya läroplaner, ändrade gymnasieskolans uppbyggnad ("linjer" blev "program", 2-åriga linjer försvann; just PISA-mätningen handlar dock om 15-åringar), etc. Betygssystem och läroplaner har reformerats ytterligare ett par gånger sedan dess.

"Det fria skolvalet" hade som primärt mål att "minska segregationen", vilket är ett ädelt mål, men att detta skulle vara ett faktiskt samband kändes och känns märkligt resonerat. I efterhand så står det klart att det blev precis tvärtom: Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor [Vetenskapsrådet]. Valet som var tänkt att minska spridningen har i själva verket ökat den på alla mätbara sätt.

Svenska PISA-delegationen skyller ganska entydigt på att skolvalet har försämrat situationen i Sverige. Det är tydligt att Sverige går mot samma (icke önskvärda) spridning som finns i de länder som redan har tidiga "fria val" — Tyskland, Belgien, Östterrike, etc. — med största skillnad att Sveriges resultatutveckling på senare år har stått ut genom att vara sämst, där spridningen mellan "bra" och "dåliga" elever har trefaldigats sedan 2000 samtidigt som medelvärdet sjunker: Det fria skolvalet [UR]. Så sent som vid mätningen 2003 så handlade det möjligen om svagt dalande resultat, men det gällde över hela Europa där Sverige fortfarande låg relativt sett bra till. De som nu säger: "trenden fortsätter, c'est la vie" bortser från att det inte är vad rapporten handlar om: den handlar om att trenden accelererat kraftigt, även jämfört med motsvarande länder.

Finland, som visserligen tappar mot ostasiatiska länder men fortfarande ligger högt i Europa, har varit ett land som många andra tittat på sedan PISA-mätningarna startade år 2000. Finlands uttalade mål, vilket är stick i stäv med de länder som uppvisar sämst resultat och utveckling, har varit att satsa på jämlikhet i utbildning för att säkerställa att alla får samma utbildningskvalité. Det har gett dem både en låg spridning och bäst medelresultat. Trots deras fortfarande starka ställning så har de ju gått neråt i denna senaste mätning, och debatten där pekar på landets ökade skillnader mellan bra och dåliga skolor, som också beror på ökade sociala skillnader, om än de fortfarande är relativt låga: Finland's school system: The new Nokia? [YLE]. Finlands tidigare PISA-resultat hade extremt låg spridning, men i 2012-mätningen börjar resultatspridningen bli mer jämförbar med exempelvis Sverige.

Ovanstående har främst bara behandlat skolan i sig, men det är klart att skolan inte existerar i ett vakuum, utan påverkas av samhället i stort. Detta är i linje med den finska situationen, då deras skolsystem inte har genomgått några drastiska förändringar, men de ändå kan se vissa negativa utvecklingar som verkar sammanfalla med samhällsförändringar.

Här finns PISA 2012-proven, ifall någon vill se vad kidsen svarade på .

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av Jacke3:

Trodde poängen med att kämpa för sina betyg i högstadiet var för att kunna komma in på den utbildning man ville?
En som hade 160p (G i alla ämnen) kom in på samma linje som jag med 255 poäng, ungefär samma gällde natur vilket är en lika svår linje.
Känns nästan lite som om man blivit lurad.

Ja, och nej, du lär dig plugga vilket kommer hjälpa dig enormt inför universitetet.

Anything that can go wrong will go wrong.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2009

Det är många olika faktorer som har bidragit till att resultatet har sjunkit och då blir det svårare att besvara varför detta händer. De genomsnittliga betygen varierar enormt mellan olika skolor och det blir en uppdelning där vissa skolor har det bättre än andra och detta gör så samtliga elever inte får samma förutsättningar. Såhär har det dock varit länge att vissa elever prioriteras medan andra elever "glöms" bort. Sedan går detta inte att lösa/fixa/förbättra genom en massa resurser till skolan, det är då med andra ord inte skolan som det är fel på utan vårt samhälle håller på att förändras och det påverkar skolan.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Dec 2005

Ungdomarnas och föräldrarnas attityd är det största problemet. Ungdomarna är inte ett dugg intresserade av att lära sig och föräldrarna bryr sig inte om de lär sig ngt heller.
När jag var ung (vilket iofs var ett tag sedan haha) så fick man en rejäl utskällning eller rent utav en smäll om man inte skötte sig i skolan och fick hyfsade betyg. Numera verkar man få en klapp på axeln och en ny ipad oavsett hur man presterar. Föräldrarna blir sämre och sämre! Kraven hemifrån är obefintliga. Barnen får göra som de vill idag och då blir det såklart soppa av det.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jul 2008
Skrivet av Skuttokova:

Ja, och nej, du lär dig plugga vilket kommer hjälpa dig enormt inför universitetet.

Och det är aldrig fel att bli mer allmänbildad.

Skickades från m.sweclockers.com

Speldator - Skärm: Acer Predator XB271HU/Dell U2713HM Chassi: Fractal Define C Moderkort: Asus Prime Z370-A CPU: 8700K Kylning: Noctua NH-D15S GPU: EVGA 1080 Ti SC2 RAM: Corsair Vengeance 16GB 3200Mhz PSU: EVGA Supernova G2 750W SSD: Samsung 840 Pro 512GB/850 EVO 512GB

Trädvy Permalänk
Entusiast
Plats
Göteborg
Registrerad
Dec 2005
Skrivet av Genomresa:

Har du något stöd för påståendet i det första stycket, utöver redogörelsen i andra stycket? Utöver min sedvanliga käpphäst, anekdotisk bevisföring, stöter resonemanget på det monumentala problemet att du omöjligen kan ha personlig erfarenhet av hur det såg ut förr om du går i skolan nu. Du kan konstatera att du anser att många i din klass är lata eller obrydda, men där tar det stopp. Du kan inte konstatera att detta är generellt gällande för skolelever i gemen, och du kan heller inte konstatera någon typ av ökande trend av lathet och obryddhet. "Dagens ungdom" har man beklagat sig för åtminstone sedan Platon, och det har låtit precis likadant i alla tider. Jag ställer mig mycket tveksam till slutsatser av den här typen.

Nu blir jag nyfiken. Gick du möjligen ämneslärarutbildningen innan du doktorerade i matematik, eller liknande? I annat fall är jag intresserad av att veta vilka belägg du har för att lärarutbildningen skulle vara slapp. När det gäller lärarutbildningens meriter i övrigt är det väl högst diskutabelt huruvida den är (eller har varit) kass. Lyssnar man på arbetsgivarna var den närmast föregående lärarutbildningen visserligen problematisk, men då främst på grund av att den möjliggjorde en hel del riktigt skumma ämnes- och behörighetskombinationer som gjorde många lärare oanställningsbara. Själva kvaliteten bland de examinerade har det inte varit några egentliga klagomål på.

Från högskoleverkets håll var den främsta kritiken mot den gamla lärarutbildningen att lärarna på lärarutbildningen inte uppfyllde kraven, snarare än att utbildningen i sig skulle vara bristfällig. Detta ansågs i sin tur i hög grad sammankopplat med ett lågt antal disputerade lärare och därmed även dålig tillgång till handledare för examensarbetena. Den främsta kritiken i övrigt mot den gamla lärarutbildningen uppkom i den första utvärderingsrundan, och den var helt enkelt sammankopplad med att utbildningen var ny och att det därför saknades rutin och standard. Vid den sista utvärderingsrundan var nästan alla de tidigare kritikpunkterna bortblåsta. Så i praktiken bestämde man sig för att reformera lärarutbildningen igen precis som man hade börjat få den "gamla" att fungera. Det är inte huvudsakligen lärarutbildningens kvalitet som är problemet, det är att man använder den som politiskt slagträ och reformerar den vart tionde år. Det gör det svårt för högskolorna att utarbeta en långsiktig arbetsordning, och svårt för arbetsgivarna att hänga med i exakt vad examensbeviset egentligen talar om för dem.

Men visst, antagningskraven till lärarutbildningen är (och har varit) låga - så långt är vi överens. Jag skulle dock här vilja invända att de som inte uppnår examensmålen ju heller inte tar examen - det enda som de låga antagningskraven innebär är att man får en lägre examensfrekvens och färre stjärnor. Den breda massan examinerade påverkas dock inte i någon högre grad. Examenskraven är vad de är, oavsett vem de mäts gentemot.

Min syster läser till lärare för tillfället och det är totalt kaos på utbildningen. Ingen ordning någonstans och massa dubbletter bland kurserna för att de olika institutionerna vägrar prata med varandra. Så interna prestige strider inom universitetet ställer till det för studenterna. Vidare verkar de lägga väldigt mycket fokus på att läsa genus. Lite genusperspektiv kan vara vettigt men det jag sett av hennes artiklar hon ska läsa är ren och skär trams. Det var bara flera sidor ordbajs helt utan innehåll.

Sen har vi tramset med lärarlegitimation som på något magiskt sätt skulle ge lärare mer status. Ungefär lika effektivt som att byta namn från städare till renhållningstekniker. Fast med fler problem då många lärare som jobbat i många år fick ett byråkratiskt helvete att få sitt nya papper och därmed slippa bli av med jobbet. Vidare saknade en del bitar av lärarlegitimation helt verklighetsförankring då man skulle behöva gå bredvid en lärare när man var färdigutbildad för att få sin legitimation. Lite som läkares AT-tjänst antar jag. Fast det fanns nästan inga sådana tjänster att tillgå. Det är till och med svårt att hitta praktik för lärarstudenter inom relevanta områden. Så bra jobbar vem det nu var som kom på den ljusa idén.

Därmed inte sagt att allt är skit. Den nya läroplanen för matematik ser faktiskt rätt intressant ut. De har tagit bort poängen på prov och ger istället omdömen i olika färdigheter som man förväntas behärska. Det är mer fokus på att förstå matte och mindre fokus på att faktiskt räkna vilket är bra. Nu måste du visa att du förstår och att du kan förklara matematiska resonemang för att få högsta betyg. Sen återstår det att se om lärarna lyckas ändra sitt sätt att undervisa så det får något genomslag på kvalitén men nu borde i alla fall betygen bättre spegla faktisk kunskap i matte snarare än kunskap i att stoppa in siffror i formler och slå det på miniräknaren.

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Trädvy Permalänk
Forumledare
Registrerad
Okt 2002

Fler aktuella relaterade rapporter:

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av Skuttokova:

Ja, och nej, du lär dig plugga vilket kommer hjälpa dig enormt inför universitetet.

Jag nämnde det i de två sista raderna jag skrev.
Jag förstår ju självklart att en bra grund redan från grundskolan hjälper senare i utbildningen.

Skrivet av Jacke3:

Trodde poängen med att kämpa för sina betyg i högstadiet var för att kunna komma in på den utbildning man ville?
En som hade 160p (G i alla ämnen) kom in på samma linje som jag med 255 poäng, ungefär samma gällde natur vilket är en lika svår linje.
Känns nästan lite som om man blivit lurad. Men att ha högre betyg när man går ut högstadiet hjälper ju såklart, men att till och med de "sämsta" eleverna ska kunna delta i en av de svåraste utbildningarna tycker jag inte verkar rätt.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av Jacke3:

Jag nämnde det i de två sista raderna jag skrev.
Jag förstår ju självklart att en bra grund redan från grundskolan hjälper senare i utbildningen.

Varför skulle inte dom "sämsta" också få gå där? Finns det 30 platser och alla söker kommer in, vad spelar det då för roll vad dom hade för poäng på högstadiet?

Anything that can go wrong will go wrong.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Borås
Registrerad
Okt 2002
Skrivet av Skuttokova:

Varför skulle inte dom "sämsta" också få gå där? Finns det 30 platser och alla söker kommer in, vad spelar det då för roll vad dom hade för poäng på högstadiet?

Det kan eventuellt sänka nivån på utbildningen om den måste anpassas för elever med sämre förkunskaper. Å andra sidan om man istället håller kvar nivån och låter eleverna anpassa sig till utbildningens nivå så är det helt OK att ge "de sämre" eleverna chansen. De kanske jobbar hårt och lyckas lika bra som de andra genom hårt slit och envishet istället.

Å andra sidan verkar inte kraven på antagningsbetyg ha något med nivån på utbildning att göra. En icke populär utbildning som är jättesvår kan ha låga antagningskrav (eftersom den inte är populär). På min tid var det frisörutbildningen som hade högsta betygskraven (krävdes högsta betyg i alla ämnen) men de personerna som kom in där kanske hade varit bättre lämpade att utbilda sig till fysikprofessorer istället...

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av ronnylov:

Det kan eventuellt sänka nivån på utbildningen om den måste anpassas för elever med sämre förkunskaper.

Det finns det ju ingen anledning att göra, har man sökt in till en svår linje så vet man ju vad som väntar en. Kämpar man inte på kommer man ju hamna efter och då finns ju två val, ta sig i kragen och ta och lära sig hur man faktiskt studerar eller att byta inriktning.

Anything that can go wrong will go wrong.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av Skuttokova:

Varför skulle inte dom "sämsta" också få gå där? Finns det 30 platser och alla söker kommer in, vad spelar det då för roll vad dom hade för poäng på högstadiet?

Det är just det som är problemet, tror det finns "för många" platser. Kraven blir därför väldigt låga.
Kan inte säga detta med säkerhet men på gymnasiet jag går så krävde alla linjer att man bara hade minst 160-170p.
Det gällde även naturprogrammet som var den mest sökta linjen, på denna skolan.

Men det är ju klart att även de "sämsta" ska kunna gå en utbildning men om alla ändå kommer in, vad för mening är det då att kämpa mer för sina betyg?
Förutom det som nämnts innan om att det kan hjälpa än senare i utbildningen.(men många högstadie-elever tänker inte på det, utan bara vill komma in på gymnasiet (till en början))
Det känns lite som att systemet inte riktigt fungerar, konkurrensen existerar i princip inte.
Men det kanske bara gäller i det område jag är i, kan vara helt annorlunda i städer.
Fast systemet ska ju anpassa sig efter antalet elever som söker, vilket det gör men kanske lite för milt?

Jag bara spekulerar bara, och allt jag säger kanske inte stämmer på andra platser i Sverige.
Men i min mening borde ju systemet belöna de med högre betyg och ge dem mer valmöjligheter.
Vilket de får, men skillnaden i valmöjligheter mellan en elev med hyfsat låga betyg och en med höga betyg är inte så stor.
Inte när det kommer till att söka till gymnasiet i alla fall.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
\\Localhost
Registrerad
Mar 2006

tror problemet är att det blivit för mjäkigt i skolan att lärarna knappt har några rättigheter i klassrummen längre att få säga ifrån.

visst menar inte att de ska få slå eleverna men att beslagta telefoner osv för att de bara sitter och leker med dem ska givetvis vara tillåtet.

och om någon är stökig så ska de få skicka ut ungen ur rummet ögona böj och ge frånvaro för tiden de blev utslängda.
personligen tycker inte jag att få frånvaro för att man inte kan beté sig i ett klassrum som folk är för hårt utan ett lagom straff. och det räknar ju ner timmarna mot uteblivet bidrag.

Asus Z97-A, I7 4790K @4.8GHz 1.29V, 24Gb ram, 2x GIGABYTE GTX 970 WindForce 3X OC @ 1511Mhz/7246Mhz.
[Lista] De bästa gratisprogrammen

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Feb 2009
Skrivet av Jacke3:

Men det är ju klart att även de "sämsta" ska kunna gå en utbildning men om alla ändå kommer in, vad för mening är det då att kämpa mer för sina betyg?

Därför att du behöver en studieteknik för att klara dig i framtiden.

Citat:

"Men i min mening borde ju systemet belöna de med högre betyg och ge dem mer valmöjligheter.
Vilket de får, men skillnaden mellan en elev med hyfsat låga betyg och en med höga betyg är inte så stor.
Inte när det kommer till att söka till gymnasiet i alla fall."

Du säger ju själv att det är en skillnad, så jag förstår inte riktigt vad problemet är. Känns det "orättvist" att du lagt ner mer timmar än Person X och går samma utbildning?

Anything that can go wrong will go wrong.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av Skuttokova:

Därför att du behöver en studieteknik för att klara dig i framtiden.

Du säger ju själv att det är en skillnad, så jag förstår inte riktigt vad problemet är. Känns det "orättvist" att du lagt ner mer timmar än Person X och går samma utbildning?

Nej du missförstår lite.
Jag menar att utan större konkurrens så sjunker betygen eftersom ingen har press på sig.
De känner att de kan ta det lite lugnt i skolan och lata sig, de kommer ändå in på nästan vilket gymnasium och linje de vill.

Men ja, nu när jag tänker efter på vad jag skrivit tidigare, så låter jag lite irriterad över att elever med "dåliga" betyg kan komma in på en utbildning som ska ha höga krav.
Vilket jag kanske är, men de har all rätt i världen att gå på vilken linje de vill och kommer in på.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Ystad
Registrerad
Jan 2012

Finns massor med anledningar till varför det är som det är, stora och små. Många har redan nämnts i tråden.

Det är bara 8 år sedan jag tog studenten, men när jag går runt i samma gymnasieskola idag så kan det lätt verka som att det skulle skilja flera decennier, och inte på ett bra sätt.

Jag skulle dock inte klanka ner på lärarutbildningen för att den har låga krav på de intagnas betyg: Visst, du kanske kommer in på utbildningen om du har (som tidnigarna för ett tag sedan sa) 0,1 på högskoleprovet - men då kan man ju också ställa sig frågande till hur många av dessa individer med 0,1 som faktiskt kommer att orka sig igenom och klara av 4-5 års högskolestudier. Inte många kan jag garantera.

CPU: i7-8700k @ 4,8 GHz + Noctua NH-U14S || GPU: Asus RTX 2080 Dual OC.
MoBo: Asus Rog Strix Z370-F Gaming || RAM 16 GB G.Skill Trident Z RGB 3200 MHz.
PSU: NZXT Hale90 1000W 80+ Gold || Chassi: Corsair Crystal 460X + 4st Corsair LL120.
Lagring: Seagate Barracuda 7200rpm (2TB), Samsung 830(128 GB), Samsung 860 EVO(500GB) Crucial MX300(525 GB).
Skärmar: Acer Predator XB271HU + Samsung C27F396 || OS: Win 10 Pro N.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jul 2008
Skrivet av Jacke3:

Det är just det som är problemet, tror det finns "för många" platser. Kraven blir därför väldigt låga.
Kan inte säga detta med säkerhet men på gymnasiet jag går så krävde alla linjer att man bara hade minst 160-170p.
Det gällde även naturprogrammet som var den mest sökta linjen, på denna skolan.

Men det är ju klart att även de "sämsta" ska kunna gå en utbildning men om alla ändå kommer in, vad för mening är det då att kämpa mer för sina betyg?
Förutom det som nämnts innan om att det kan hjälpa än senare i utbildningen.(men många högstadie-elever tänker inte på det, utan bara vill komma in på gymnasiet (till en början))
Det känns lite som att systemet inte riktigt fungerar, konkurrensen existerar i princip inte.
Men det kanske bara gäller i det område jag är i, kan vara helt annorlunda i städer.
Fast systemet ska ju anpassa sig efter antalet elever som söker, vilket det gör men kanske lite för milt?

Jag bara spekulerar bara, och allt jag säger kanske inte stämmer på andra platser i Sverige.
Men i min mening borde ju systemet belöna de med högre betyg och ge dem mer valmöjligheter.
Vilket de får, men skillnaden i valmöjligheter mellan en elev med hyfsat låga betyg och en med höga betyg är inte så stor.
Inte när det kommer till att söka till gymnasiet i alla fall.

Det är sannolikt att ditt försprång fortsätter genom gymnasiet, därmed kommer du ha större valmöjligheter om du vill läsa vidare på högskola/universitet. En stark grund är alltid bra att bygga vidare på.

Skickades från m.sweclockers.com

Speldator - Skärm: Acer Predator XB271HU/Dell U2713HM Chassi: Fractal Define C Moderkort: Asus Prime Z370-A CPU: 8700K Kylning: Noctua NH-D15S GPU: EVGA 1080 Ti SC2 RAM: Corsair Vengeance 16GB 3200Mhz PSU: EVGA Supernova G2 750W SSD: Samsung 840 Pro 512GB/850 EVO 512GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2012
Skrivet av Skuttokova:

Det finns det ju ingen anledning att göra, har man sökt in till en svår linje så vet man ju vad som väntar en. Kämpar man inte på kommer man ju hamna efter och då finns ju två val, ta sig i kragen och ta och lära sig hur man faktiskt studerar eller att byta inriktning.

Jo så skulle en logisk människa tänka, men tro mig det finns puckon som går på svåra linjer.
Deras hjärna har blivit övertygad att de måste gå en svårare/högskoleförberedande linjer för annars får det inget jobb.
Skolan har försökt övertyga alla högstadie-elever att det är den enda bra vägen.
Vilket de till stor del lyckats med, på senare år har antalet sökande till högskoleförberedande linjer ökat kraftigt.

Skrivet av Klumpeduns:

Det är sannolikt att ditt försprång fortsätter genom gymnasiet, därmed kommer du ha större valmöjligheter om du vill läsa vidare på högskola/universitet. En stark grund är alltid bra att bygga vidare på.

Skickades från m.sweclockers.com

Jo jag håller med
Men om kraven redan är höga under högstadiet för att komma in på gymnasiet borde ju betygen gå upp (och därmed PISA resultaten)
I all fall för de som förstår att de måste plugga om de ska få den utbildning de vill.
Nu med de låga kraven kan vem som helst med godkänt (E) och något D komma in på de flesta linjerna