Permalänk
Medlem

Gymnasieval Natur vs Teknik

Hej! Jag är en av alla 15 åringar som har svårt att bestämma sig för vilket program som ska väljas.
Programmen som jag funderar på är natur och teknik. Inget av programmen ligger på samma skola.
Teknik linjen tilltalar mig mer då jag vill läsa programmering. Men valet av teknik vill jag inte att det endast ska bero på programeringen.
Teknik skolan är också en så kallad Cisco akademi där alla som klarar kursen får något form av bevis, på skolan sa de att detta skulle hjälpa i ett framtida yrkesliv. Är det så? Är programmering på gymnasiet väldigt viktigt för att kunna fortsätta vidare på någon högskola? Det som läses är programmering 1 och 2.

Natur skolan tilltalar mig mer som skola. Dock så är jag inte superintereserad av att läsa biologi. Har helt okej betyg i det men tycker inte om det så mycket.

Jag har pratat med syven på min skola och hon rekommenderar mig att läsa all extra matte jag kan och fysik.
Teknikskolans "reklam": http://www.vaxjo.se/upload/Gymnasieskolor/Teknikum/Dokument/P...
Naturskolan: http://www.procivitas.se/program/naturvetenskapsprogrammet-in...
Ciscoakademi: http://www.cisco.com/web/learning/netacad/index.html

Hoppas någon där ute kan dela sina synpunkter och erfarenheter så att jag kan få en klarare bild av det hela.

/Mvh

Permalänk
Medlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

[...]
[1]Teknik skolan är också en så kallad Cisco akademi där alla som klarar kursen får något form av bevis, på skolan sa de att detta skulle hjälpa i ett framtida yrkesliv. Är det så?

[...][2]Är programmering på gymnasiet väldigt viktigt för att kunna fortsätta vidare på någon högskola? Det som läses är programmering 1 och 2.

1) Tveksamt.
2) Viktigt? Nej. Marginell fördel att ha programmerat tidigare måhända, men inget man inte kan klara sig utan eller något man inte kan skaffa sig erfarenhet av på egen hand.

I sedvanlig ordning rekommenderar jag att du tittar runt på högskoleutbildningar du kan tänka dig att gå. Därefter kollar du a) vilka kurser som är ett behörighetskrav, och b) vilka kurser som ger meritpoäng för aktuell utbildning. Därefter börjar du kolla på gymnasielinjer och väljer utifrån de två ovan. Sannolikt kommer du, om du kollar tillräckligt många utbildningar, att komma fram till att oavsett vilken utbildning det blir i slutänden så är Natur alltid en vinnare. Måhända att du får en del tråkiga ämnen med på köpet som du inte kommer att behöva, men se det som en förberedelse inför högskolestudierna. Det är tyvärr inte alltid så att alla kurser är särskilt roliga eller givande, men i slutänden behövs de för en examen.

Visa signatur

Desktop: AMD 3950X, 64 GB RAM, Nvidia 4070 ... (Windows 11)
Serverdesktop: AMD 5600G, 64 GB RAM (Proxmox)
Labbmiljö: Supermicro SC825 X9DRi-F 2xE5-2667v2 64GB RAM
Kamera: Canon R5, Canon RF 100-500, Laowa 100mm f/2.8, Canon RF 24-70 f/2,8

Permalänk
Avstängd

Vilket program du läser på gymnasiet spelar i slutändan minimal roll, förutsatt att du tänker plugga vidare.

Det enda viktiga är att du har rätt behörighet, samt läser så mycket matte och språk du bara kan.

Visa signatur

Gigabyte GA-MA790FX-DQ6 | AMD Phenom 9950 @ 2,6 Ghz | Sapphire Radeon HD 4850 512MB GDDR3 | Samsung 400 GB | Corsair Dominator TWIN2X8500C5DF 4096MB | Tagan 400W

Permalänk
Medlem
Skrivet av Crazy Ferret:

1) Tveksamt.
2) Viktigt? Nej. Marginell fördel att ha programmerat tidigare måhända, men inget man inte kan klara sig utan eller något man inte kan skaffa sig erfarenhet av på egen hand.
I sedvanlig ordning rekommenderar jag att du tittar runt på högskoleutbildningar du kan tänka dig att gå. Därefter kollar du a) vilka kurser som är ett behörighetskrav, och b) vilka kurser som ger meritpoäng för aktuell utbildning. Därefter börjar du kolla på gymnasielinjer och väljer utifrån de två ovan. Sannolikt kommer du, om du kollar tillräckligt många utbildningar, att komma fram till att oavsett vilken utbildning det blir i slutänden så är Natur alltid en vinnare. Måhända att du får en del tråkiga ämnen med på köpet som du inte kommer att behöva, men se det som en förberedelse inför högskolestudierna. Det är tyvärr inte alltid så att alla kurser är särskilt roliga eller givande, men i slutänden behövs de för en examen.

Tack för de snabba svaren, jag tror att naturprogramet passar mig bättre för framtiden. Kollade lite på olika skolor och matte 4 och fysik 2 verkade vara ett krav för att komma in på högskola. Detta läser man ändå på natur. Dock så förstår jag inte hur meritpoäng beräknas, är det ut efter vilka betyg man har fått?
Om det inte är jätte viktigt att läsa programering 1 och 2 så är natur det självklara valet.
Tack för snabb hjälp ännu en gång!!!
/Mvh Jonathan

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Dock så förstår jag inte hur meritpoäng beräknas, är det ut efter vilka betyg man har fått?

Meritpoäng [antagning.se]:

Citat:

Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (E) eller högre i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem

Tack så mycket

Permalänk
Medlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Är programmering på gymnasiet väldigt viktigt för att kunna fortsätta vidare på någon högskola? Det som läses är programmering 1 och 2.

Natur skolan tilltalar mig mer som skola. Dock så är jag inte superintereserad av att läsa biologi. Har helt okej betyg i det men tycker inte om det så mycket.

/Mvh

Det du kommer ha nytta av är att lära dig studera i högt tempo. Det gör du imho bäst på natur. Studier på teknisk högskola kräver god studiediciplin, något man har god möjlighet att tillägna sig på natur

Programmeringsvana kommer hjälpa olika mycket, beroende på vad du tänker läsa. Är du intresserad av att läsa civilingenjör, och då inom data/it/elektroteknik, så är det bra att kunna grundläggande begrepp, teorier och ha viss vana i hur man bygger och strukturerar kod.

Jag gick själv natur, och kan nu såhär flera år efter se att det var just det här med att tillägna sig studiediciplin och vana.

Viktigt är också att du ska trivas studiesocialt. Mår man bra i skolmiljön så är det i regel något positivt för ens inlärning och utveckling.
Lycka till!

Visa signatur
Permalänk
Medlem

Då var natur valt och på skrivet. Tack för all hjälp!
Mvh Jonathan

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Då var natur valt och på skrivet. Tack för all hjälp!
Mvh Jonathan

Kom ihåg att återvända till tråden om tre år och tacka/förbanna de som som skrivit!

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

Kom ihåg att återvända till tråden om tre år och tacka/förbanna de som som skrivit!

I will I will....

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

Kom ihåg att återvända till tråden om tre år och tacka/förbanna de som som skrivit!

Då var tre år passerade och jag är mer än nöjd med valet jag gjorde. Natur passade mig som handen i handsken, kunde nog inte valt något annat. Nu väntar 5 år på Chalmers där jag ska plugga elektroteknik, fastnade verkligen för elläran under Fysik 2 något som jag troligtvis var den enda i klassen som gjorde

Därmed bugar jag och bockar och tackar för hjälpen jag fick för tre år sedan.

/J

Permalänk
Medlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Då var tre år passerade och jag är mer än nöjd med valet jag gjorde. Natur passade mig som handen i handsken, kunde nog inte valt något annat. Nu väntar 5 år på Chalmers där jag ska plugga elektroteknik, fastnade verkligen för elläran under Fysik 2 något som jag troligtvis var den enda i klassen som gjorde

Därmed bugar jag och bockar och tackar för hjälpen jag fick för tre år sedan.

/J

Snacka om att leverera! Roligt att se en uppdatering

Lycka till på Chalmers!

Permalänk
Medlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Då var tre år passerade och jag är mer än nöjd med valet jag gjorde. Natur passade mig som handen i handsken, kunde nog inte valt något annat. Nu väntar 5 år på Chalmers där jag ska plugga elektroteknik, fastnade verkligen för elläran under Fysik 2 något som jag troligtvis var den enda i klassen som gjorde

Därmed bugar jag och bockar och tackar för hjälpen jag fick för tre år sedan.

/J

Och hur kom du ihåg detta?! Snyggt jobbat iaf!

Permalänk
Medlem
Skrivet av vrmlnd:

Och hur kom du ihåg detta?! Snyggt jobbat iaf!

Hahaha undrar nästan det själv. Ibland är minnet bra konstigt måste jag säga...

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Då var tre år passerade och jag är mer än nöjd med valet jag gjorde. Natur passade mig som handen i handsken, kunde nog inte valt något annat. Nu väntar 5 år på Chalmers där jag ska plugga elektroteknik, fastnade verkligen för elläran under Fysik 2 något som jag troligtvis var den enda i klassen som gjorde

Kom ihåg att återvända till tråden om fem år och tacka/förbanna de som som skrivit!

Var beredd på att ett civilingenjörsprogram på Chalmers överraskar en stor del av de antagna i mängden tid som krävs för att hänga med i tempot. Jag lägger in mitt standardtips om att köra igenom materialet i "Sommarmatte" innan skolan börjar igen. Du som kommer direkt från gymnasiet bör kunna cruisa genom materialet utan alltför stora problem, men om det skulle vara något som känns oklart så är det extremt mycket värt att lösa det innan tempot skruvas upp i höst, och det gör det väldigt fort. Jag kan förtydliga att jag inte menar att du ska läsa kursen på det sätt som ger högskolepoäng: se bara till att köra materialet på egen hand (det kan i sig vara en bra övning på att ta eget ansvar för studier utan att någon håller en i handen ).

Det är också mycket värt att komma tillbaka efter "sommarlovet" utan rost i fingrarna och tankarna vad gäller matematiken. Det är inte alla som finner just matematiken vara den roligaste biten av ingenjörsutbildningarna, men jag lovar dig att hela utbildningen blir enormt mycket roligare om du känner att du har kontroll över just matematiken redan från början. Som sista tips på temat:

  • se till att inte börja släpa efter en läsvecka eller två vad gäller "rekommenderade uppgifter". Du ska kunna ha tid för att göra dessa uppgifter, och om det är något som du inte löser så fråga föreläsaren/räkneövningsledaren så fort som möjligt — dels har de betalt för att hjälpa dig, och dels så kommer de bara tycka det är fantastiskt trevligt att prata med någon som faktiskt försöker lösa uppgifterna.

  • du kommer få detaljerade läshänvisningar till vilka sidor varje föreläsning du går på ska behandla: läs/skumma dessa sidor på egen hand kvällen innan föreläsningen. Det ska inte ta många minuter, och är sannolikt en av de smartare tidsinvesteringar du kan göra vad gäller att få in mycket information på kort tid.

Nu fick jag en stark känsla av att jag skrivit detta och mer därtill tidigare, och ser man på:

Skrivet av phz:

Mängd tid som behöver användas för att ta till sig material — alternativt formulerat: att lära sig maximalt på den tid man sätter undan till studier — är kopplat till begreppet "studieteknik", som är brett och brukar betyda olika saker för olika människor. Att ge alltför specifika råd kommer missa oftare än de träffar, skulle jag säga. Det finns dock vissa generella riktlinjer som jag skulle tro gäller för alla.

Var förberedd inför föreläsningar, dvs läs de avsnitt som ska behandlas innan du går till föreläsningen. Du behöver inte kunna dem perfekt, men din inlärning kommer bli mycket mer effektiv om du är förberedd. Detta kräver att du är aktiv och har koll på vad varje föreläsning ska innehålla (detta brukar vara tydligt från föreläsarens sida, just då de sannolikt själva vet hur mycket smidigare allt går om man har förberedda studenter). Beroende på kurs kan det vara så enkelt som att skumma 10–15 sidor lärobok kvällen innan (återigen ett tips: gör det just kvällen innan för att låta tankarna mogna) vilket ger en kraftigt positiv utväxling i tid.

I många kurser finns listor över "rekommenderade uppgifter" att lösa. Gör detta, och gör rekommenderade uppgifter i fas med undervisningen. Återigen kommer detta göra din tid mycket mer effektivt använd och spara tid för ett givet slutresultat.

Notera att "slutresultat" inte bara handlar om vad du får på tentan, utan i större grad om vad du tar med dig till kommande kurser. Det finns på samma sätt mycket tid att tjäna på att vara i fas med utbildningen i stort hela vägen — börjar du släpa efter så kommer det paradoxalt nog krävas mycket mer total ansträngning för att nå målet. Egentligen är detta ganska självklart, men generation efter generation av studenter tänker någon gång "äh, jag orkar inte nu, jag gör det sen", utan att ta med i beräkningen att detta ökar den totala mängd ansträngning som behövs. Allt eftersom denna mängd byggs på blir det jobbigare och jobbigare att studera, och till slut kan det lätt bli övermäktigt och leda till avhopp.

Ett mer tentaorienterat tips är att planera din kurstid så att du har tid (gärna en vecka) på dig att titta på och lösa föregående kurstillfällens tentor. Detta är kritiskt för att aldrig behöva känna att du sitter på tentan och slåss om "Godkänd"-gränsen, utan i stället kunna fokusera på högre betyg. För att du ska kunna ha denna tid tillgänglig så kräver det att du ligger i fas under själva kursen — det är i detta slutskede av kursen som alla de där "äh, det tar jag sen"-besluten kommer tillbaka med förstärkt kraft.

Återigen vill jag trycka på att jag inte ser betyget i sig som det viktiga resultatet att ta med sig från kursen, men faktum är att ett godkänt resultat är nödvändigt för att kunna lägga den tid man vill på fortsatta studier. Med denna inställning så bör man också märka som bieffekt att femmor/VG trillar in regelbundet, vilket ger extra energi för att fortsätta studera, samtidigt som man löser det huvudsakliga målet: att lära sig materialet och förbereda sig inför framtida kurser.

Har du en effektiv struktur för dina studier så kommer du säkerligen "undan" med att lägga 40 timmar i veckan och gå klart utbildningen med gott resultat. Förhoppningsvis kommer du tycka ämnena är givande nog så att du kommer märka att du orkar och vill lägga mer tid än så för att nå ännu längre under den tid du har på högskolan — att lära sig saker är något som åtminstone jag finner otroligt belönande. Dessutom, liksom nämndes i tidigare inlägg i tråden, kommer ett sådant arbetssätt göra att du med gott samvete kan vara med på alla fester och andra sammankomster du vill.

Som tråkig avslutande tumregel så skulle jag dock vilja säga att ifall du känner att du börjar släpa efter i någon kurs, och att en fest står i direkt kontrast till att hänga med i studierna: ta personligt ansvar och våga skippa festen. "Det finns omtentor men inga omfester" är ett i mina öron genomkorkat och självmotsägande mantra — det är just om du kontinuerligt slipper omtentor och tar ansvar för dina studier som du med det glada nöjet kan njuta fullt ut av studenttidens många härliga sidor.


Visst ja: ska du gå ett ingenjörsprogram så se till att ta dig i kragen och i förväg räkna genom materialet som erbjuds genom Sommarmatte, som exempelvis jag själv skrivit om flera gånger tidigare på forumet. Det är också en väl värd investering i tid, för du vill inte sitta första veckorna på utbildningen och fundera på hur det nu var det där med kvadratkomplettering fungerade…

Får jag lov att trycka på stycket om "Det finns omtentor men inga omfester" ytterligare en gång, minns sommarmatten, och hoppas du kommer trivas på Chalmers!

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

Kom ihåg att återvända till tråden om fem år och tacka/förbanna de som som skrivit!

Var beredd på att ett civilingenjörsprogram på Chalmers överraskar en stor del av de antagna i mängden tid som krävs för att hänga med i tempot. Jag lägger in mitt standardtips om att köra igenom materialet i "Sommarmatte" innan skolan börjar igen. Du som kommer direkt från gymnasiet bör kunna cruisa genom materialet utan alltför stora problem, men om det skulle vara något som känns oklart så är det extremt mycket värt att lösa det innan tempot skruvas upp i höst, och det gör det väldigt fort. Jag kan förtydliga att jag inte menar att du ska läsa kursen på det sätt som ger högskolepoäng: se bara till att köra materialet på egen hand (det kan i sig vara en bra övning på att ta eget ansvar för studier utan att någon håller en i handen ).

Det är också mycket värt att komma tillbaka efter "sommarlovet" utan rost i fingrarna och tankarna vad gäller matematiken. Det är inte alla som finner just matematiken vara den roligaste biten av ingenjörsutbildningarna, men jag lovar dig att hela utbildningen blir enormt mycket roligare om du känner att du har kontroll över just matematiken redan från början. Som sista tips på temat:

  • se till att inte börja släpa efter en läsvecka eller två vad gäller "rekommenderade uppgifter". Du ska kunna ha tid för att göra dessa uppgifter, och om det är något som du inte löser så fråga föreläsaren/räkneövningsledaren så fort som möjligt — dels har de betalt för att hjälpa dig, och dels så kommer de bara tycka det är fantastiskt trevligt att prata med någon som faktiskt försöker lösa uppgifterna.

  • du kommer få detaljerade läshänvisningar till vilka sidor varje föreläsning du går på ska behandla: läs/skumma dessa sidor på egen hand kvällen innan föreläsningen. Det ska inte ta många minuter, och är sannolikt en av de smartare tidsinvesteringar du kan göra vad gäller att få in mycket information på kort tid.

Nu fick jag en stark känsla av att jag skrivit detta och mer därtill tidigare, och ser man på:

Får jag lov att trycka på stycket om "Det finns omtentor men inga omfester" ytterligare en gång, minns sommarmatten, och hoppas du kommer trivas på Chalmers!

Tack för goda råd, något som jag ska försöka följa så gott det går :). Matten har för min del alltid varit ett av de roligaste ämnena i skolan så att plugga lite tuffare matte nu är något som jag ser fram emot. Tyckte matte på högstadiet var lite mjää men när man började utmanas på gymnasiet och i projekt så som Mathivation (västsvenska handelskammaren) så blev matten helt plötsligt mycket roligare. Vad är enligt din uppfattning viktigast att repetera? Matte 4 eller Matte 5, vet att jag tyckte kombinatoriken var rätt svår i matte 5 men kombinatorik är kanske inte det viktigaste att fokusera på när jag ska läsa elektro? I matte 5 lärde vi oss första ordningens inhomogena och homogena differentialekvationer. Är det lönt att lägga tid nu för att lära sig andra ordningen också?

Tackar ännu en gång för alla goda råd och stöttning som jag har fått i denna tråd.

/J

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Tack för goda råd, något som jag ska försöka följa så gott det går :). Matten har för min del alltid varit ett av de roligaste ämnena i skolan så att plugga lite tuffare matte nu är något som jag ser fram emot. Tyckte matte på högstadiet var lite mjää men när man började utmanas på gymnasiet och i projekt så som Mathivation (västsvenska handelskammaren) så blev matten helt plötsligt mycket roligare. Vad är enligt din uppfattning viktigast att repetera? Matte 4 eller Matte 5, vet att jag tyckte kombinatoriken var rätt svår i matte 5 men kombinatorik är kanske inte det viktigaste att fokusera på när jag ska läsa elektro? I matte 5 lärde vi oss första ordningens inhomogena och homogena differentialekvationer. Är det lönt att lägga tid nu för att lära sig andra ordningen också?

Tackar ännu en gång för alla goda råd och stöttning som jag har fått i denna tråd.

/J

Kombinatoriken är nog inget att oroa sig över. Om man inte väljer specialkurser så är hela sannolikhet- och statistikdelen av den matematik som lärs ut på Chalmers rätt snäll enligt mig — det brukar åtminstone inte vara någon klassisk bromskloss för studenter.

Det kommer vara repetition och grundlig "omlärning" av egentligen alla områden du redan läst inom matematiken, ända från vad "plus och minus" är, gränsvärden, derivator, integraler, trigonometri, etc., men den stora skillnaden som studenter brukar kunna fastna på är ett större fokus på bevisföringen bakom allt detta.

Som exempel: vad gäller integraler så "räcker det inte" att bara kunna hitta primitiver till alla elementära funktioner och sedan sätta in en bestämd integrals ändpunkter — man ska ha full koll på varför sådan integrering fungerar i de fall det gör det, samt när och varför det kan uppstå komplikationer. Om någon säger: "Visa integralkalkylens medelvärdessats" så ska en student kunna skriva ned alla förutsättningar, samt kunna skriva upp en logisk följd som leder till slutsatsen, samt även kunna visa de hjälpsatser som användes (som du ser på Wikipedia-länken så skulle det i detta fall exempelvis vara satsen om mellanliggande värden, som i sin tur kan bero på ytterligare satser, etc.).

Jag säger inte att du ska börja plugga på dessa satser redan nu, utan jag försöker bara formulera vad som brukar komma som en överraskning för studenter. Jag hade själv svårt att förstå vad skillnaden skulle vara på gymnasie- och högskolematte innan jag började (större tal? Jobbigare derivator?) och jag tror att jag hade haft nytta av en klarare bild.

Ovanstående är en väldigt stor skillnad gentemot åtminstone när jag gick på gymnasiet. De enda "bevisen" någon krävde på den tiden var väl att kunna härleda pq-formeln (knappt ens det) och kanske kunna skriva upp derivatans definition, utan att behöva fundera så mycket på när den gällde eller ej. Fick man en integral att beräkna kunde man rätt blint anta att den var "snäll", och det fanns oftast en formel att hitta, eller en miniräknare att trycka in den i.

Chalmers brukar inleda med två veckors repetition av gymnasiematten (parallellt med all nollningsaktivitet…) och sedan antas det att allt detta sitter som en smäck. Tre års gymnasiematte på två veckor tyder på att tempot är bra mycket högre, så det är inte kul att i detta läge märka att man är ur form. Därefter börjar de "riktiga" kurserna som på ett mycket större djup än på gymnasiet går igenom matematikens grunder, även om det kanske inte dyker upp så mycket nytt i första kursen.

På Elektro så kommer det läggas extra vikt på områdena

  • komplex analys (vilket man stöter på i en väldigt "snäll" variant på gymnasiet, men man kan lugnt säga att det bara nafsas lite i ett hörn där)

  • transformer (som man mig veterligen inte stött på alls på gymnasiet — åtminstone i någon värre form)

för att kunna utföra vettiga beräkningar på elektriska kretsar. Innan man når dit så behöver alltså alla tidigare avsnitt sitta ordentligt. Jag nämnde i början att just statistiken inte brukar vara en bromskloss: det brukar däremot komplex analys och transformer vara i allra högsta grad . De kurserna sätter högre krav på att eleverna inte hafsat sig genom de inledande kurserna, för om fundamentet är skakigt här så blir det lätt övermäktigt.

Jag förordar att pressa sig genom sommarmattematerialet för att få mängdträning, även om man tycker att det är rätt lätt. Lite filosofiskt så handlar det inte bara om att träna tills man kan räkna rätt på sina tal ibland, utan att träna tills man aldrig räknar fel, i betydelsen att man automatiskt när pennan lyfter från pappret (eller ännu tidigare) direkt ska kunna se om något ser vajsing ut. Därtill får man med sommarmatten en kontroll på att man inte har någon uppenbar kunskapslucka, och man kan i god tid se till att man har stenkoll på varje avsnitt. Är det något som du vill fråga om så har du kanske ingen lärare tillgänglig, men det finns ju en ypperlig matematiktråd här på SweClockers!

Så: förbered dig ordentligt och se till att hänga med i föreslaget tempo så ska det säkert gå bra det här. Efter din första läsperiod så kommer du själv ha koll på det mesta, men om det jag skriver på något sätt kan hjälpa någon att komma bättre förberedd in till första tentorna så blir jag glad. Det är alldeles för många som helt i onödan blir underkända på första kurserna, vilket kan skapa en stor uppförsbacke för lång tid framöver för dessa studenter.

Jag tror många kommer med inställningen att de aldrig fått underkänt på något prov eller någon kurs tidigare, så "hur svårt kan det vara?", men man bör fundera lite på att det är väldigt många som säkert har haft högsta betyg genom alla mattekurser hittills i livet som ändå blir underkända så det stänker om det på första mattetentan på civilingenjörsprogrammen på Chalmers, år efter år, decennium efter decennium. Lite ödmjukhet inför upptrappningen i svårighet är nog nyttig .

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem

Tycker du gjorde helt rätt som valde den skola där du tror du kommer trivas bäst. Den programmering (och även andra datakurser) som erbjuds på gymnasiet ger dig som bäst några veckors försprång om du tänkt plugga vidare inom detta område.

Som tidigare nämnts så är matematiken det absolut viktigaste, så läs så mycket matte som möjligt (om det finns valbara mattekurser, ta dem). Att vara bekväm med matematik kommer ge dig väldigt mycket om du skall läsa vidare på matematikintensiva utbildningar. Ett tips är att reflektera över vad du gör när du räknar (dvs formulera det i ord, och skriv gärna ner det på pappret). Gymnasiematten är lite väl mekanisk ibland (ta en viss formel, sätt in värden, räkna ut svaret, gå vidare).

Visa signatur

Laptop: Dell Latitude E7270 | 12,5" FHD IPS | i5-6300U | 16GB RAM | 500GB SSD
Laptop: MacBook Air 13"
NUC: Intel i5-4250U | 8GB RAM | 250GB SSD

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

Kombinatoriken är nog inget att oroa sig över. Om man inte väljer specialkurser så är hela sannolikhet- och statistikdelen av den matematik som lärs ut på Chalmers rätt snäll enligt mig — det brukar åtminstone inte vara någon klassisk bromskloss för studenter.

Det kommer vara repetition och grundlig "omlärning" av egentligen alla områden du redan läst inom matematiken, ända från vad "plus och minus" är, gränsvärden, derivator, integraler, trigonometri, etc., men den stora skillnaden som studenter brukar kunna fastna på är ett större fokus på bevisföringen bakom allt detta.

Som exempel: vad gäller integraler så "räcker det inte" att bara kunna hitta primitiver till alla elementära funktioner och sedan sätta in en bestämd integrals ändpunkter — man ska ha full koll på varför sådan integrering fungerar i de fall det gör det, samt när och varför det kan uppstå komplikationer. Om någon säger: "Visa integralkalkylens medelvärdessats" så ska en student kunna skriva ned alla förutsättningar, samt kunna skriva upp en logisk följd som leder till slutsatsen, samt även kunna visa de hjälpsatser som användes (som du ser på Wikipedia-länken så skulle det i detta fall exempelvis vara satsen om mellanliggande värden, som i sin tur kan bero på ytterligare satser, etc.).

Jag säger inte att du ska börja plugga på dessa satser redan nu, utan jag försöker bara formulera vad som brukar komma som en överraskning för studenter. Jag hade själv svårt att förstå vad skillnaden skulle vara på gymnasie- och högskolematte innan jag började (större tal? Jobbigare derivator?) och jag tror att jag hade haft nytta av en klarare bild.

Ovanstående är en väldigt stor skillnad gentemot åtminstone när jag gick på gymnasiet. De enda "bevisen" någon krävde på den tiden var väl att kunna härleda pq-formeln (knappt ens det) och kanske kunna skriva upp derivatans definition, utan att behöva fundera så mycket på när den gällde eller ej. Fick man en integral att beräkna kunde man rätt blint anta att den var "snäll", och det fanns oftast en formel att hitta, eller en miniräknare att trycka in den i.

Chalmers brukar inleda med två veckors repetition av gymnasiematten (parallellt med all nollningsaktivitet…) och sedan antas det att allt detta sitter som en smäck. Tre års gymnasiematte på två veckor tyder på att tempot är bra mycket högre, så det är inte kul att i detta läge märka att man är ur form. Därefter börjar de "riktiga" kurserna som på ett mycket större djup än på gymnasiet går igenom matematikens grunder, även om det kanske inte dyker upp så mycket nytt i första kursen.

På Elektro så kommer det läggas extra vikt på områdena

  • komplex analys (vilket man stöter på i en väldigt "snäll" variant på gymnasiet, men man kan lugnt säga att det bara nafsas lite i ett hörn där)

  • transformer (som man mig veterligen inte stött på alls på gymnasiet — åtminstone i någon värre form)

för att kunna utföra vettiga beräkningar på elektriska kretsar. Innan man når dit så behöver alltså alla tidigare avsnitt sitta ordentligt. Jag nämnde i början att just statistiken inte brukar vara en bromskloss: det brukar däremot komplex analys och transformer vara i allra högsta grad . De kurserna sätter högre krav på att eleverna inte hafsat sig genom de inledande kurserna, för om fundamentet är skakigt här så blir det lätt övermäktigt.

Jag förordar att pressa sig genom sommarmattematerialet för att få mängdträning, även om man tycker att det är rätt lätt. Lite filosofiskt så handlar det inte bara om att träna tills man kan räkna rätt på sina tal ibland, utan att träna tills man aldrig räknar fel, i betydelsen att man automatiskt när pennan lyfter från pappret (eller ännu tidigare) direkt ska kunna se om något ser vajsing ut. Därtill får man med sommarmatten en kontroll på att man inte har någon uppenbar kunskapslucka, och man kan i god tid se till att man har stenkoll på varje avsnitt. Är det något som du vill fråga om så har du kanske ingen lärare tillgänglig, men det finns ju en ypperlig matematiktråd här på SweClockers!

Så: förbered dig ordentligt och se till att hänga med i föreslaget tempo så ska det säkert gå bra det här. Efter din första läsperiod så kommer du själv ha koll på det mesta, men om det jag skriver på något sätt kan hjälpa någon att komma bättre förberedd in till första tentorna så blir jag glad. Det är alldeles för många som helt i onödan blir underkända på första kurserna, vilket kan skapa en stor uppförsbacke för lång tid framöver för dessa studenter.

Jag tror många kommer med inställningen att de aldrig fått underkänt på något prov eller någon kurs tidigare, så "hur svårt kan det vara?", men man bör fundera lite på att det är väldigt många som säkert har haft högsta betyg genom alla mattekurser hittills i livet som ändå blir underkända så det stänker om det på första mattetentan på civilingenjörsprogrammen på Chalmers, år efter år, decennium efter decennium. Lite ödmjukhet inför upptrappningen i svårighet är nog nyttig .

Tackar så hjärtligt för tipsen. Nu har de två första veckorna med inledande matte och intensiv nollningsaktivitet passerat. Har jobbat igenom ett sextiotal uppgifter från sommarmatte materialet och känner att det allra mesta från gymnasiet satt kvar. Någon formel och någon metod jag glömt bort men dessa gick lätt att lära sig igen. Just nu känner jag mig taggad inför att bli utmanad i den lite svårare matten, även om min lärare formulerade det som att den första mattekursen mest är dynga :P. Har du någon erfarenhet av hur viktigt det är att sätta sig hemma och "plugga" matlab? Kommer man vinna någon fördel genom att lära sig programmet ordentligt redan nu i ettan?

Skrivet av PeCe:

Tycker du gjorde helt rätt som valde den skola där du tror du kommer trivas bäst. Den programmering (och även andra datakurser) som erbjuds på gymnasiet ger dig som bäst några veckors försprång om du tänkt plugga vidare inom detta område.

Som tidigare nämnts så är matematiken det absolut viktigaste, så läs så mycket matte som möjligt (om det finns valbara mattekurser, ta dem). Att vara bekväm med matematik kommer ge dig väldigt mycket om du skall läsa vidare på matematikintensiva utbildningar. Ett tips är att reflektera över vad du gör när du räknar (dvs formulera det i ord, och skriv gärna ner det på pappret). Gymnasiematten är lite väl mekanisk ibland (ta en viss formel, sätt in värden, räkna ut svaret, gå vidare).

Jag håller helt med dig. Gymnasieprogrammeringen tog jag igen genom mitt gymnasiearbete. Då jag byggde en "dual-axis solar tracker" med tillhörande mjukvara för insamling av data och styrning (PHP, Python, C (arduino)) något jag känner gav mig ett hum om grunderna i programmeringen. Nu känns det mest som att utantillinlärning av syntax och massa timmar av kodknackande kommer vara det viktigaste för att komma igång ordentligt med programmeringen.

Om någon skulle vara intereserad av att läsa gymnasiearbetet finner ni det här

Har aldrig provat att formulera vad det är jag gör när jag gör en beräkning. Ska helt klart prova den här metoden nu när de svårare kurserna drar igång.

/J

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av SaltyLiquorice:

Tackar så hjärtligt för tipsen. Nu har de två första veckorna med inledande matte och intensiv nollningsaktivitet passerat. Har jobbat igenom ett sextiotal uppgifter från sommarmatte materialet och känner att det allra mesta från gymnasiet satt kvar. Någon formel och någon metod jag glömt bort men dessa gick lätt att lära sig igen. Just nu känner jag mig taggad inför att bli utmanad i den lite svårare matten, även om min lärare formulerade det som att den första mattekursen mest är dynga :P.

Dynga eller ej så är det handlar det mycket om att se till att man kan lära sig. Det låter kanske dumt, men en skillnad gentemot gymnasiet är att man förväntar sig själv lyckas lära sig saker. Visst får man "Rekommenderade uppgifter" att räkna, men för att få någon effektivitet i inlärningen så får man försöka hitta ett bra sätt att jobba med materialet som fungerar för en själv. Hur lär man sig exempelvis enklast femton matematiska bevis så till den grad att man kan skriva ned dem till fullo utan minsta misstag? Hur gör man det effektivt?

Första mattekursen är ett bra tillfälle att vara nästan överdrivet seriös i sina studier. Beroende på livssituation så brukar ju detta kombineras med att flytta hemifrån till egen lägenhet och eget ansvar för matlagning/städning/tvättning/försäkring/budget/etc., så jag förespråkar att försöka kasta sig i det djupa vattnet direkt och lära sig svimma. Bättre att börja hårt och kunna dra ner på tempot i efterhand än att börja för löst, få omtentor och fortfarande behöva lära sig att hålla alla bollar i luften i läsperiod 2.

Skrivet av SaltyLiquorice:

Har du någon erfarenhet av hur viktigt det är att sätta sig hemma och "plugga" matlab? Kommer man vinna någon fördel genom att lära sig programmet ordentligt redan nu i ettan?

Jag gick visserligen ett annat program, men jag hade personligen aldrig några bekymmer med Matlab-uppgifterna i någon form. Då hade jag med mig programmeringen sedan tidigare i någon mån, men det låter som att även du redan har stigit över första tröskeln i och med ditt gymnasiearbete. Du går ju inte på någon specifik programmeringslinje, så tanken är väl att uppgifterna ska vara snälla nog för att personer med mer eller mindre noll programmeringsvana inte ska fastna på denna biten.

Om du inte känner att Matlab ter sig alltför oförståeligt under era övningar så tror jag det kommer vara mer värt att fokusera på teorin bakom (matte-, elektronik- och fysikkurserna) som sannolikt kommer vara mer komplex.

Däremot så skulle jag ju inte precis avråda någon från att ha andra programmeringsprojekt på fritiden. Eftersom du redan har kommit över nybörjartröskeln så är det bara att försöka hitta något kul litet projekt, skolrelaterat eller ej, och köra på. Även om det som sagt inte är någon programmeringsutbildning du går så öppnar sig rätt många intressanta dörrar av att kunna kombinera programmering (mer generellt än bara Matlab, vill säga) med övriga kurser.

På temat skulle jag slå ett slag för att även bekanta sig med någon form av Linux på hemmafronten om möjligheten dyker upp — att vara bekväm med en terminal visar sitt rätt ofta vara en styrka inom ingenjörsämnen, och det är likaså i min erfarenhet större chans att hitta intressanta små programmeringsprojekt om man sitter i en miljö som uppmuntrar användaren till detta. Känner man att det inte verkar roligt på något sätt så är det fritt att skippa denna bit, men man gör sin en otjänst om man inte ens testar på, skulle jag säga. Sannolikt kommer du bekanta dig med Linux i skolan också, så det är ett bra tillfälle att kunna leka lite hemma.

(Det ovanstående är en liten del i mina försök att öka poolen med ingenjörer som har tillräcklig datorvana för att kunna se skillnad på grep, sed, Git och trollformler )

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

Kom ihåg att återvända till tråden om fem år och tacka/förbanna de som som skrivit!

Kom ihåg den här tråden nu igen, lite kul att kunna blicka tillbaka till hur ens tankebanor såg ut när man skulle söka till gymnasiet.

För att följa upp, så blev det första alternativet, att tacka!

Nu är jag klar på Chalmers och jag måste säga att tiden har varit otroligt roligt, trots pandemi och distansundervisning. Trodde inte man kunde lära sig så mycket på så kort tid som man har gjort! Jag gick ut på de avsatta fem åren och har nu fått jobb i Göteborg. Efter kandidaten, valde jag att gå mot dataspåret där jag nu har läst "embedded electronic system design", detta innebär kortfattat design och verifiering av ASIC/FPGA system. Jag skrev mitt exjobb om verifiering av en RISC-V kärna och troligtvis kommer jag fortsätta med detta nu efter examen då jag ser ut att landa i en roll som antingen innebär design eller verifiering.

Med det sagt tackar jag återigen för råden jag fick för åtta och fem år sedan!

Skrivet av phz:

På temat skulle jag slå ett slag för att även bekanta sig med någon form av Linux på hemmafronten om möjligheten dyker upp — att vara bekväm med en terminal visar sitt rätt ofta vara en styrka inom ingenjörsämnen, och det är likaså i min erfarenhet större chans att hitta intressanta små programmeringsprojekt om man sitter i en miljö som uppmuntrar användaren till detta. Känner man att det inte verkar roligt på något sätt så är det fritt att skippa denna bit, men man gör sin en otjänst om man inte ens testar på, skulle jag säga. Sannolikt kommer du bekanta dig med Linux i skolan också, så det är ett bra tillfälle att kunna leka lite hemma.

(Det ovanstående är en liten del i mina försök att öka poolen med ingenjörer som har tillräcklig datorvana för att kunna se skillnad på grep, sed, Git och trollformler )

Många råd var goda kring studieteknik och förberedelser för föreläsningar, kan inte säga att jag har följt de till punkt och pricka. Två råd tog jag dock med mig, dels det ovan nämnda men också att inte halka efter för mycket med omtentor, lyckades ta mig igenom stuiderna på tre omtentor. Dock var ovan råd nog det som gick fram bäst. Jag bytte till Linux under mitt andra år av studierna och har inte återvänt sedan dess. Det har hjälpt en hel del att kunna Linux och bash/python scripting i många av kurserna på master programmet, framförallt då de flesta av EDA verktygen utvecklas för Linux.

Felaktig grammatik