Varför är så många "datanördar" rädda för telefonen?

Permalänk
Avstängd

Varför är så många "datanördar" rädda för telefonen?

Märklig fråga kanske men det är ett återkommande fenomen. Har köpt och sålt lite prylar över åren och nästan alla gånger har det dragit ut på tiden för att genomföra affär då motparten inte vågat ringa, alternativt inte svara när man ringer. Sms däremot går oftast bra... Som exempel just nu:

Jag bor i Stockholm sedan en tid tillbaka och har ställt ned en hel del saker på Öland hos mina föräldrar. Har försökt sälja lite saker och många har kontaktat mig på PM osv, bytt information och vad som gäller osv, bytt kontonummer/telefonnummer och en del har till och med fört över pengar.

Men när det kommer till att kontakta mig (för prylar i Stockholm) eller mina föräldrar på ön för att avtala en tid om när de kan komma förbi - ja då sker ingenting. I dagsläget sitter jag på över 12 000kr från medlemmar bland annat här på Swec som inte hämtat upp prylar, som svarar på PM men inte klarar av att lyfta telefonen.

Är vi datorfolk mer introvärta än andra grupper tro?

Permalänk
Medlem

Inte bara datorfolk. Jag har sociala kompisar som är likadana. Internet och teknologi förstör social kompetens.

Jag ser mig själv som ganska icke social men arbetar på kundsupport så att prata i telefon är en självklarhet för mig.

Visa signatur

R7-3700X, B450M Mortar MAX, 32GB DDR4 @ 3200, RTX 2080, Corsair CX650M Rev2

Permalänk
Avstängd

Ja det är kanske så. Hemsk utveckling faktiskt!

Permalänk
Medlem

Inget nytt, peeps har alltid varit mer eller mindre för att tala i tfn. Farmor är sådan som gärna inte talar tfn. Man märker av fler av dessa fall när man är aktiv med tfn än när man inte är det. Själv låter jag mobilen ligga hemma ibland när jag är ute och promenerar eller handlar något. SMS och PM har dessutom fördelen att informationen är beständig, man slipper ringa upp igen för att man glömde vilken tid det var osv.
Preferenser, helt vanliga preferenser.

Visa signatur

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Permalänk
Medlem

Vad har text ställt mot tal att göra med hur pass social(t utåtriktad) man är?

Visa signatur

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Permalänk
Medlem

Föredrar själv mail/SMS framför att prata i telefon, men har inga problem med att plocka upp telefonen och ringa om det är något där det underlättar eller krävs att man faktiskt har verbal kontakt.
Pratar i princip aldrig i telefon med vänner och familj utan då är det text eller träffas som gäller, tycker oftast bara att telefonkonversationer kan bli väldigt stela. Kan vara för att jag inte säger så mycket om jag inte har något vettigt att säga, att bara snacka en massa strunt som så väldigt många gör när de sitter i telefon klarar jag mig väldigt bra utan.

Visa signatur

Guide för felsökning av Bluescreen! (tack till m4goo2 som gjort denna)
Chassi: Antec Twelve Hundred | Moderkort: Asus z170-A | CPU: I7 6700K @ 4.7GHz | Corsair H80 | RAM-minnen: Corsair Vengeance LPX 16GB@2666MHz | GPU: MSI NVIDIA GTX 1070 Gaming G8 | Nätagg: EVGA SuperNova G2 750w | HDD: Samsung 850 EVO 500GB, OCZ Vertex3 120GB, 4x Seagate Barracuda Green 2TB, 1x Western Digital My Book 3TB, Western Digital My Book 4TB.

Permalänk
Medlem

Sitter jag ex på bussen eller annan plats med folk runt en, pratar jag ogärna i telefon vet ju själv hur irriterande det är när personen bakom pratar skit. Så där brukar jag svara med sms att jag ringer upp.
SMS och mail stör ingen annan och dessutom behöver man inte svara direkt, finns många fördelar. Men också nackdelar såklart.

Sen kanske jag är lite störd vad vet jag , men att ringa viktiga samtal där jag inte känner personen sen innan tycker jag är "jobbigt" Hoppas ofta på att det inte blir något svar. Dock släpper det efter man presenterat sig osv.

Permalänk
Medlem

Jag känner att jag minst lika social face-to-face som i tele, jag svarar antingen i tele eller sms beroende på omständigheterna för stunden. Är jag busy eller i bullrigt område så är det text, annars tal.

Visa signatur

PS3 Slim 320GB (1TB) | Wii U Premium | Xbox 360 250GB | X1 1TB | PS5 + Corsair MP600 Core 2TB | New 3DS XL + Katsukity's Capture Card | PS Vita 32GB | Ryzen 5800X3D, 32GB DDR4 3000Mhz, 240GB SSD, 2TB SSD (Kingston KC3000), Radeon 6700XT, 3TB+4TB HDD, B450M-DS3H | Nintendo Switch

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Alakai:

Inget nytt, peeps har alltid varit mer eller mindre för att tala i tfn. Farmor är sådan som gärna inte talar tfn. Man märker av fler av dessa fall när man är aktiv med tfn än när man inte är det. Själv låter jag mobilen ligga hemma ibland när jag är ute och promenerar eller handlar något. SMS och PM har dessutom fördelen att informationen är beständig, man slipper ringa upp igen för att man glömde vilken tid det var osv.
Preferenser, helt vanliga preferenser.

Visst håller helt med - men telefon/sms/mail/pm/forum ersätter ju inte varandra. Man är nog bra socialt misslyckad om man köper saker privat, betalar in pengar och sedan inte åker och hämtar varorna bara för att man inte vågar lyfta på luren och prata med någon som kan vara äldre, i mitt exempel mina föräldrar. Snacka om att vara stor i sin egen värld. Tyvärr märks det väldigt väl vilka som hellre sitter inne än de som är inte gör det - där med inget illa sagt om de som gör det. Men det blir lite genant när någon försöker sig på att räkna binärt på fingrarna på hemmafesten och ha det som partytrick

Sen finns det ju de som bor i sina telefoner också - det är minst lika illa. Jag har personligen en förkärlek till nördar - älskar folk som snöat in på något och kan allt och brinner för ämnet. Men det kan så klart också ge sina klara nackdelar

Permalänk
Hedersmedlem

Email och annan skriftlig kommunikation har som ovan nämns en stor fördel i att det dokumenterar vad som sagts. Det betyder också att mottagaren kan svara när personen själv anser att det passar. Att ringa någon är lite som att gå till någons dörr och knacka på tills de öppnar och kräva deras fulla uppmärksamhet så länge man önskar, eller exakt som Stephen Fry uttrycker det ca 3:32 in i detta klipp från det trevliga programmet "Quite interesting":

Det är möjligt att personen som har ett ärende sparar tid genom att ringa i stället för att ta sig tiden att ordentligt formulera alla nödvändiga detaljer i skrift. Å andra sidan så gäller troligen det motsatta för mottagaren. Jag känner mig oförskämd om jag utnyttjar mer av någon annans tid bara för att eventuellt spara lite av min egen.

För att koppla det till SweClockers forum så känner jag att "ineffektiva telefonsamtal" är lite som när en person startar en tråd med en fråga, men inte lägger tiden på att formulera den ordentligt eller ta reda på alla nödvändiga detaljer så att i stället de som vill hjälpa till får lägga extra tid på att dechiffrera texten, fråga efter uppgifter eller till och med leta upp dem åt trådstartaren (gäller det bara okunskap gällande vilka detaljer som är viktiga, eller ovana att kommunicera så må det vara hänt, men ibland framstår det som att det handlar om "slarv"/"bekvämlighet"/"lathet" av trådstartaren).

Om man är bekväm med skriftlig information, både att läsa och att skriva, så finns det ännu fler fördelar: man kan tydligt stolpa upp allt man vill ha sagt, och risken att glömma något är minimal. Faktum är att många skulle ha nytta av att ha skrivit ned vad de vill ha sagt redan innan de ringer någon, för att kunna följa någon sorts röd tråd, och då är ju steget inte långt till att skriva detta direkt till personen och njuta av fördelarna med ett indirekt medium.

Jag har märkt att exempelvis Com Hems kundsupport av någon anledning alltid vill ringa och prata hellre än att svara på frågor via deras kontaktformulär. Jag har inte helt listat ut varför än; kanske det är för att de som praxis pratar med personer som har tekniktummen mitt i handen och har erfarenheten att skriftlig kommunikation bara leder till tusen följdfrågor ("Vad är IP?" — "Vadå dubbelklicka?" — "Vilken låda är modemet?" — etc.). Alternativt är det någon kundpsykologi i att de har sett någon undersökning av att man skapar en bättre "kontakt" med kunden om man pratar. Ett tredje, mer cyniskt, alternativ är att det ger dem en överhand gällande att "dribbla bort" kunder och övertyga dem om tilläggstjänster och annat, samtidigt som de har makten att de bandar samtalet vanligen till skillnad från kunden.

Jag kan tillägga att jag inte har någon "telefonskräck" på något sätt, och även har arbetat på en plats där jag pratade en ansenlig tid i telefon med okända människor. Vad jag försökte förmedla var att jag kan irritera mig på samtal som bättre kunde skötts genom andra medium — inte tillräckligt för att själv skapa en tråd och lyfta frågan, men tillräckligt för att svara i en tråd där ämnet ändå diskuteras .

Ovanstående gäller alltså snarare mer komplexa "ärenden" än social kontakt. Vad gäller den biten så är att faktiskt träffa folk klart att föredra framför telefon, men omständigheter kan ju spela in. Ska man beställa pizza, ta emot en leverans, öppna ytterdörren för en kompis, etc., så är telefonen en vinnare på rent praktiska skäl igen. Jag har innehaft positioner i exempelvis föreningar där det har varit många som har haft anledning att fråga mig om saker, vilket ibland har känts jämförbart med att jobba som "helpdesk", fast utan att få betalt för det . Detta gör kanske att mina upplevelser inte är speciellt allmänt representativa, men men.

För att återgå till trådstarten så ser jag inte riktigt problemet i att lösa dessa saker via PM eller email. Jag har genomfört flera affärer på SweClockers, Blocket, Tradera, Ebay, etc., och har nog aldrig haft behov av att just ringa motparten, utan det har skötts bra skriftligt. Jag minns att jag har ringt och köpt spel på postorder några gånger, men det var på tiden då alternativen var telefon, brev eller fax, och vi hade ingen fax .

Jag har ingen studie klar om mina åsikter representeras allmänt bland "datornördar", vilket är ett rätt slarvigt uttryck i sig. Det finns många olika skäl för att inte gilla telefon. Jag har som sagt inget emot att prata i telefon, men det är sällan som jag gör det av "sociala" skäl. Å andra sidan så vet jag många som gärna pratar i telefon av sociala skäl, men nästan militant lämnar över telefonen till någon annan om det ska ringas till den där pizzerian.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Damodred:

Man är nog bra socialt misslyckad om man köper saker privat, betalar in pengar och sedan inte åker och hämtar varorna bara för att man inte vågar lyfta på luren och prata med någon som kan vara äldre, i mitt exempel mina föräldrar.

Finns det någon anledning till att det inte går att lösa via exempelvis PM, om de nu kommunicerar därigenom utan problem? Det måste väl gå att avtala en tid och plats utan att just använda en telefon, om det nu finns motstånd till det mediet av någon anledning.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Avstängd

Bra tankar där men det här var kanske bland det dummaste jag läst på länge

Citat:

Att ringa någon är lite som att gå till någons dörr och knacka på tills de öppnar och kräva deras fulla uppmärksamhet så länge man önskar

Så är det så klart inte. Har man inte cahunas nog att avbryta Jehovas Vittnen eller en försäljare, ja då är det inte personen utanför dörrens fel längre. Samma sak om du skulle ringa mig - jag har fortfarande valet att svara, jag har fortfarande valet att lägga på osv.

Att välja den orala vägen vid support handlar om att kunna förmedla känslor. Kan tänka mig att det antagligen inte är den mest begåvade personalstyrkan på exempelvis ComHem, oftast är det väl yngre människor där som har det som extraknäck vid sidan av studier. Tror inte det är så många som har "Supporttekniker First Line" som drömyrke. Personligen har jag en vidarutbildning i kommunikation och pedagogik, 60p, och skulle välja att prata med de som behöver hjälp då flertalet kunder antagligen inte kan förklara mer än att "modemet inte blinkar" eller att datorn hängt sig samtidigt som de klappar ömt på skärmen. Men det stämmer nog att det handlar om lite av varje - bättre support enligt företagetsjälva, mersälj, vad-det-nu-kan-vara.

Citat:

För att återgå till trådstarten så ser jag inte riktigt problemet i att lösa dessa saker via PM eller email. Jag har genomfört flera affärer på SweClockers, Blocket, Tradera, Ebay, etc., och har nog aldrig haft behov av att just ringa motparten,

Märkligt, jag har gjort precis tvärtom varje gång.
PM/Mail/SMS till en början - sätta upp en deal, kontonummer, avtala tid/plats osv.
Ringer när man är på plats, för att få en portkod eller liknande. Jag var, eller är fortfarande egentligen, av åsikt att datornördar generation yngre (jag är en över 30) inte riktigt behärskar det sociala spelet fullt ut - paradoxalt nog är det de som vet mest om de senaste telefonerna, prylarna eller vad som helst

Men just i det här fallet jag tänker på när sakerna någon köpt bor 5km bort från mina föräldrar som har sakerna magasinenerade - medan jag är 45 mil norrut - så måste de helt enkelt ta kontakt med dem för att kolla att de är hemma, alternativt bara åka över men då är det ju inte säkert att, framför allt mamma, har någon koll på vad det handlar om

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Damodred:

Så är det så klart inte. Har man inte cahunas nog att avbryta Jehovas Vittnen eller en försäljare, ja då är det inte personen utanför dörrens fel längre. Samma sak om du skulle ringa mig - jag har fortfarande valet att svara, jag har fortfarande valet att lägga på osv.

Ja, så är det både vid dörren och telefonen, men detta är ju inget som motsäger att handlingen att ringa någon är att be om direkt uppmärksamhet. Det handlar inte om vems "fel" det är eller hur det hanteras — att ringa någon är ju en form av direkt kommunikation, till skillnad från brev/email/SMS/Facebookmeddelanden/IRC/SweClockers/… som är information som kan hanteras när mottagaren vill. Jag har t ex hunnit äta middag sedan jag skrev det ovanstående .

Skrivet av Damodred:

Märkligt, jag har gjort precis tvärtom varje gång.
PM/Mail/SMS till en början - sätta upp en deal, kontonummer, avtala tid/plats osv.
Ringer när man är på plats, för att få en portkod eller liknande. Jag var, eller är fortfarande egentligen, av åsikt att datornördar generation yngre (jag är en över 30) inte riktigt behärskar det sociala spelet fullt ut - paradoxalt nog är det de som vet mest om de senaste telefonerna, prylarna eller vad som helst

"Tvärtom" är väl att ta i — det var inte som att jag började med att ringa — men ja, just att öppna en ytterdörr var en typanvändning för att ringa som jag nämnde. Har man avtalat en tid och en plats så bör det väl i övrigt räcka.

Men din spaning kan ju mycket väl bero på att de datorintresserade människor du nämner till större del har använt skriftlig kommunikation än "äldre" generationer, och helt enkelt har mer vana, och för någon definition är "bättre" på och mer vana vid den biten. Vad som är mest "socialt" eller ej är nog en fråga för längre diskussion, och beror säkert på vem man frågar. Jag är tvärsäker på att en 15-åring idag umgås med sina vänner på ett annat sätt än vad jag gjorde, som i den åldern aldrig ens hade hört begreppet "kameratelefon", men jag skulle inte säga att de är mindre "sociala" än vad vi var. Snarare så har de troligen mer kontinuerlig kontakt med sina vänner via tekniken.

Skrivet av Damodred:

Men just i det här fallet jag tänker på när sakerna någon köpt bor 5km bort från mina föräldrar som har sakerna magasinenerade - medan jag är 45 mil norrut - så måste de helt enkelt ta kontakt med dem för att kolla att de är hemma, alternativt bara åka över men då är det ju inte säkert att, framför allt mamma, har någon koll på vad det handlar om

Att bara åka över och hoppas på det bästa låter ju osmidigt, men det går väl att avtala i förväg att sköta överlämningen utan en telefon? Exempel på SMS-växling:

   "Kan du hämta paketet på Björkgatan 25 på onsdag kl 18.00?"
   "Ja, ses där."

Ovanstående kommunikation kan givetvis skötas genom att ringa i stället — det är det ingen tvekan om — men jag ser inte vad telefonen har för fördelar i denna fas; speciellt inte om man misstänker att motparten inte gillar mediet.

I de tidigare nämnda föreningarna jag var involverad i så hade jag en mängd nycklar och annan utrustning för utlåning, så det var tvunget att ha lite struktur på överlämningar. Att föreslå en (exakt!) tid och en plats var det absolut smidigaste sättet att sköta överlämningar. Jag hade blivit nipprig ifall jag hade kört på konceptet "det är bara att ringa när du känner för't" .

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Avstängd
Skrivet av phz:

Ja, så är det både vid dörren och telefonen, men detta är ju inget som motsäger att handlingen att ringa någon är att be om direkt uppmärksamhet. Det handlar inte om vems "fel" det är eller hur det hanteras — att ringa någon är ju en form av direkt kommunikation, till skillnad från brev/email/SMS/Facebookmeddelanden/IRC/SweClockers/… som är information som kan hanteras när mottagaren vill. Jag har t ex hunnit äta middag sedan jag skrev det ovanstående .

Ja och jag menar på att just det resonemanget är en antydan till brist på sociala förmågor, till en viss grad. Det är lite av samma syndrom som de som inte öppnar sina räkningar för de vill inte handskas med det just där och då. Samtidigt är detta ett forum, inte ett samtal.

Citat:

"Tvärtom" är väl att ta i — det var inte som att jag började med att ringa — men ja, just att öppna en ytterdörr var en typanvändning för att ringa som jag nämnde. Har man avtalat en tid och en plats så bör det väl i övrigt räcka.

HÄnder ju att folk blir försenade (broöppningar mot Hisingen är ju en klassiker), händer att folk inte kan komma alls - problemet där är väl snarare att man väljer att inte höra av sig alls (...)

Citat:

Men din spaning kan ju mycket väl bero på att de datorintresserade människor du nämner till större del har använt skriftlig kommunikation än "äldre" generationer, och helt enkelt har mer vana, och för någon definition är "bättre" på och mer vana vid den biten. Vad som är mest "socialt" eller ej är nog en fråga för längre diskussion, och beror säkert på vem man frågar. Jag är tvärsäker på att en 15-åring idag umgås med sina vänner på ett annat sätt än vad jag gjorde, som i den åldern aldrig ens hade hört begreppet "kameratelefon", men jag skulle inte säga att de är mindre "sociala" än vad vi var. Snarare så har de troligen mer kontinuerlig kontakt med sina vänner via tekniken.

Ja, kanske börjar bli gammal men jag tycker verkligen inte att umgås via nätet är att umgås. För mig är det lite som när raggarna från Kristinehamn tar sin bil (Volvo 740, tvåfärgad, sänkt och med klisterlappen Only Here for The Beer uppsatt i bakrutan) och åker till Göteborg eller Stockholm och ska vara lika coola. Det funkar helt enkelt inte utanför deras egna värld. Jag är åtminstone beroende av att en annan fysisk människa finns där och kan visa sig emotionell på ett annat sätt än att skicka en smiley... Samtidigt, jag har som sagt sålt prylar för 12 000kr som ingen ännu plockat upp. Detta såldes innan jul...

Citat:

Att bara åka över och hoppas på det bästa låter ju osmidigt, men det går väl att avtala i förväg att sköta överlämningen utan en telefon? Exempel på SMS-växling:

   "Kan du hämta paketet på Björkgatan 25 på onsdag kl 18.00?"
   "Ja, ses där."

Ovanstående kommunikation kan givetvis skötas genom att ringa i stället — det är det ingen tvekan om — men jag ser inte vad telefonen har för fördelar i denna fas; speciellt inte om man misstänker att motparten inte gillar mediet.

Problemet är som sagt att folk är jävligt opålitliga. Plötsligt svarar de inte när man försöker få tag på dem, men de kan minuten senare krysta ihop ett sms osv. Visst kan man smsa mina föräldrar och ställa samma fråga, problemet är väl responsen - de är båda 60+ och även om båda har en androidbaserad lur så är jag skeptisk till att de orkar svara mer än ytterst fåordigt. Också jobbigt när det kommer nya meddelanden hela tiden. Skulle man få tag på en person och ha muntlig kontakt med denne är personen allt som oftast också mer seriös, man knyter ett band till personen i fråga - som antagligen mer rakryggat också kan säga till om h*n drar sig ur, istället för att bara försvinna.

FÖr mig är det helt obegripligt att ha den telefonskräcken (även om det bevisligen finns) och skulle någon svara på andra sidan luren är det ofta som att prata med en tvååring där man i värsta fall får dra ur människan varenda ord - lite som när föräldrar frågar sina barn hur de haft det i skolan...

Permalänk

Jag har själv detta problem, men på en ännu djupare nivå. Jag vågar inte ringa åt bekanta människor, som jag skulle förlita mig på i vilka frågor som helst. Jag har nu kommit så långt att jag utan bekymmer ringer åt närmasta familjeskaran, men någon som är mer avlägsen än så är det svårt med.

Det är inte att jag inte gör det eller klarar det, det är bara att jag känner mig enormt osäker och velar och velar tills det är för sent, speciellt om det handlar om butiker eller företag med utsatta tider.

Själv anser jag att det är ännu ett bihang till min sociofobi, men jag vet inte om det är sant eller något jag tröstar mig själv med. Det ska inte få vara ett problem att prata i en telefon, speciellt när det är människor man känner och litar på till 100 %.

Visa signatur

Acer Predator G3-605 - I7 4790 - 16GB DDR3 - 256+1TB - GTX 970 4GB - Logitech G402 Hyperion Fury - BenQ GL2320HDB - BenQ GL2460 - Viewsonic VX2370SMH - Das Keyboard Model S Brown - Audio-Technica AT-2020
Youtube

Permalänk
Medlem

Angående att te.x Com Hem alltid ringer upp kunden är simpel.
De ska först hjälpa kunden med det huvudsakliga problemet. Om kunden har följdfrågor tas även dessa upp för att få en så bra kundservice som möjligt. Sen avslutas alltid samtalet med merförsäljning. Där har vi anledningen till att företag ringer upp kunder.

Varje kontakt med kund är en möjlighet att försälja.

Själv har jag jobbat med telefonen som verktyg under 8-10 år och har därmed tröttnat på att prata i telefon. Skickar därför mestadels sms till polare om det inte är panik. Ligger nog på mellan 5-800 sms/meddelanden i månaden medans jag kanske bara ringer 3-10h.

Visa signatur

And Jesus said "Come forth and I will grant you eternal life!" I came fifth and won a blender.
| MSI X99A Raider | i7-6850K | 32GB Corsair Vengeance DDR4 3000MHz | Palit GTX 1080 Super Jetstream | ASUS ROG Swift PG279Q |

Permalänk
Medlem

Det kan mycket väl vara så, men jag ser det inte som ett problem. Många blir osäkra när dom behöver tala med personer de inte känner så bra.
När det gäller pengar så är det inte ovanligt att man vill ha saker nedskrivna, så har man iallafall något att gå på om det går illa.
Vad som sagts över ett telefonsamtal är oftast svårt att bevisa.

Skrivet av Alakai:

Vad har text ställt mot tal att göra med hur pass social(t utåtriktad) man är?

Kunde inte sagt det bättre själv.
Bara för att man föredrar text före tal så behöver det inte betyda att man är skygg och utan social kompetens, introvert, eller rädd för telefoner.

Permalänk
Medlem

Artikel hos DN.se som berör ämnet:
http://www.dn.se/ekonomi/teknik/unga-radda-for-telefonen/

Jag tror att det till stor del handlar om att vi (<25 år) blivit vana vid att ha mer eller mindre obefintlig betänketid innan vi svarar på frågor, samt möjligheten att i godan ro få välja hur vi vill uttrycka oss. I ett telefonsamtal ställs vi med kravet att i göra dessa beslut i realtid, och därmed försvinner mycket utav den trygghet (och också delvis den anonymitet) som textbaserad kommunikation tillåter.

My 3,5 cents.

Mvh,
Gorian

Visa signatur

---

Permalänk
Medlem

Nu generaliserar jag lite, men folk under 25 verkar överlag ha svår telefonskräck. I mitt arbete så jobbar jag nära en HR-avdelning på ett större företag. Historierna de kan berätta alltså.. Vi har haft kids som missat sitt sommarjobb för att de inte vågat svara när HR ringt för att berätta att de fått sommarjobbet de sökt. Dagen efter har det kommit ett sms där det stod typ "jag kände inte igen numret och vågade inte svara". Helt. Jävla. Otroligt.

Visa signatur

"I maintain nonetheless that a yin-yang dualism can be overcome. With sufficient enlightenment we can give substance to any distinction: mind without body, north without south, pleasure without pain. Remember, enlightenment is a function of willpower, not of physical strength." - Chairman Sheng-ji Yang, Essays on Mind and Matter

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Halogen:

Nu generaliserar jag lite, men folk under 25 verkar överlag ha svår telefonskräck. I mitt arbete så jobbar jag nära en HR-avdelning på ett större företag. Historierna de kan berätta alltså.. Vi har haft kids som missat sitt sommarjobb för att de inte vågat svara när HR ringt för att berätta att de fått sommarjobbet de sökt. Dagen efter har det kommit ett sms där det stod typ "jag kände inte igen numret och vågade inte svara". Helt. Jävla. Otroligt.

Ha, ja, om man vet att man väntar sig ett samtal så är det ytterst okonstruktivt att inte svara — där är det inte mycket att diskutera. Dock så förstår jag den allmänna "om jag inte känner igen numret så skippar jag att svara"-känslan för privata mobiler, vilket i mitt fall enbart är betingat via telefonförsäljare.

Jag gör instinktivt en snabb bedömning på hur numret ser ut, men om någon ringer från ett okänt "08-"-nummer till min privata mobil, eller något annat riktnummer från vilket jag inte har någon anledning att förvänta mig ett samtal, så är det till 99% en telefonförsäljare. Jag vågar till och med säga att det hittills har varit till 100% telefonförsäljare, enligt sidor som vemringde.se; vid en snabbkoll så har jag åtminstone ett 30-tal sådana nummer inlagda på "blocklista" i min telefon, och jag har fortfarande inte missat att svara på ett enda "riktigt" samtal. Visst kan man svara och säga "nä, jag är inte intresserad", men jag uppskattar inte att bli störd när jag är fokuserad på annat bara för att ett visst företag robotringer runt till inköpta nummerdatabaser.

Jag lämnade också ut mitt privata nummer till ett antal åkerier under en period då jag ofta tog emot leveranser av olika slag för ett företags räkning. Även när jag lämnat den positionen så fortsatte dessa att ringa flera gånger i veckan, trots att jag varje gång förklarade "nej, jag har inget med det att göra längre, ring fortsättningsvis följande nummer i stället". Jag kunde få samtal i upp till ett halvår efteråt. När man förklarat situationen tre gånger för samma person och det inte gör någon skillnad så blev det blocklistan även för dessa, vilket faktiskt verkade hjälpa. Läxan här är väl också att man bör ha företagsnummer till företagsrelaterade uppgifter.

Lägger man därtill "scams" så som betalnummer som ringer en knapp signal med anledning att få personen att ringa upp så tror jag att många inte längre har "svara" som första instinkt när ett okänt nummer ringer, utan att det har något med "telefonskräck" eller "social inkompetens" att göra. Det försvarar inte att man missar sommarjobbet för att man gör sig okontaktbar, dock .

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem

Den uppenbara fördelen med skriftlig kommunikation är ju att man har god tid att formulera sig och mottagaren kan svara när tid finns. Fast det stora fördelen är ju att allt finns sparat svart på vitt. Det är otroligt mycket enklare på jobbet att ha ett mail sparat med ett svar när samma fråga uppstår ett halvår senare.

Jag mailar/chattar helst i de flesta fall och ringer i vissa. Beror på om det krävs en diskussion eller inte. Sen har jag min privata telefon på ljudlöst på jobbet (öppet landskap) för att inte störa andra. Ett privat mail kan jag svara på under arbetstid, men att gå undan och ringa är ett större projekt.

Vet många som tycker det är jobbigt att ringa. Av de är 9 av 10 under 30. 40+ är ju tvärtom och lyfter telefonen så fort chansen finns!

Permalänk
Medlem

Tycker inte om att prata i telefon med folk, hellre via mail eller att träffa dem i verkligheten.
Sen är det väl inte speciellt socialt att prata i telefon, mest bara jobbigt men ibland nödvändigt.

Visa signatur

Citera för att vara säker på svar!

Permalänk
Medlem

Gillar inte heller att prata i telefon. Vet inte varför. Är inte särskilt entusiastisk inför några nya kontakter egentligen, men ibland är det bara att bita ihop och ta tjuren vid hornen.

Permalänk

Om du t ex är som mig och pratar med folk hela dagen på jobbet så näst intill undviker jag att prata med någon när jag är ledig.

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

**Lång text**

Bra skrivit phz, är det först i MBYs frånvaro jag noterat dina utlägg till inlägg eller har du alltid vart så klok?

Permalänk
Medlem

Gällande tider o möten så är det bättre att e-posta information i stället för att ringa, därför att jag kan senare skriva ner tiden och platsen utan att stressa.

Visa signatur

R4 Titan, 5800x, 16 Gig , Dell U2410, G502 ,Philips HP 800 hörlurar, Ducky shine 3 cherry black, Nvidia 3070, Samsung 840 basic 250 GB, WD blue 1TB m2 SSD
"Where knowledge ends, religion begins." -- Benjamin Disraeli"

Permalänk
Medlem
Skrivet av Halogen:

Nu generaliserar jag lite, men folk under 25 verkar överlag ha svår telefonskräck. I mitt arbete så jobbar jag nära en HR-avdelning på ett större företag. Historierna de kan berätta alltså.. Vi har haft kids som missat sitt sommarjobb för att de inte vågat svara när HR ringt för att berätta att de fått sommarjobbet de sökt. Dagen efter har det kommit ett sms där det stod typ "jag kände inte igen numret och vågade inte svara". Helt. Jävla. Otroligt.

Vi har ett par sådana muppar på jobbet med som vägrar svara om de inte känner igen telefonnumret.. ren skär idioti..

Visa signatur

as it was in the beginning so it shall be in the end

Permalänk
Medlem

Svarar inte heller på lustiga nummer förutom om jag väntar samtal. Vill jag inte prata så låter jag bli, simple as that. Ser inget konstigt med det.