Nätverkstekniker, Vilken utbildning, stad osv? Dela gärna med er (:

Nu har jag inget att komma med när det kommer själva utbildningarna.

Men ska du likväl flytta någonstanns välj att plugga på en bra och meriterad skola och välj inget av de mindre universiteten.
Det är oftast ett mycket bättre studieliv/socialt liv på de etablerade skolorna och framförallt håller kvaliteten på utbildningarna bättre klass. Med det sagt behöver man inte flytta söderut

Enda anledningen att välja en sämre skola är väl tex om det redan finns en i närheten av där man bor tycker jag.
Det verkar vara svårt med bostäder även i mindre städer, se tex bostadsbristen i Sundsvall för studenter och då är ändå utbildningarna på miun generellt på bottennivå i Sverige.

Nu är ju utbildningskvaliteten dock mer eller mindre likvärdig mellan olika lärosäten i Sverige, så detta behöver man inte beakta. "Studieliv" och liknande kan dock säkert variera, även om jag har svårt att se att man skulle kunna upprätta någon typ av objektiv rangordning för detta. Människors preferenser och umgängeskretsar skiljer sig åt, och tillgängliga studentföreningar och liknande kan skilja sig markant mellan olika utbildningsinriktningar.

Självklart är det subjektivt. Men ta tex mittuniversitet som ett exempel.
Ingen datorförening finns kvar. Campus övik är nedlagt, campus härnösand är nedlagt.
Kåren var mer eller mindre dött i härnösand i 10år innan campuset las ner.

Väldigt många kurser som skall gå på heltid på plats slås ihop med distanskurser och blir hel eller halvdistanskurser för att studentunderlaget är för dåligt.
Detta leder till en rätt taskig studiemiljö ibland och kvaliteten blir lidande.

Efter att ha pluggat på 3st högskolor/universitetet så måste jag säga att det finns definitivt skillnader på kvalitet och studieliv. Enklast är det väl om man känner någon som redan känner till vad ens egna preferenser är så man kan få någon bättre uppfattning.
Samtidigt är det väl vad trådskaparen frågar efter också, folks uppfattningar.

Absolut, tyck på bara. Lämna dock helst omdömen om "sämre skolor" utanför debatten, då sådan rangordning saknar empirisk täckning. Du fastslår, helt utan reservationer, att mittuniversitetets utbildningar är "på bottennivå i Sverige". Du hävdar också att utbildningarna håller högre kvalitet på större lärosäten. Detta är något annat än att säga "Jag har goda erfarenheter av [utbildning] och sociala interaktionsmöjligheter vid [lärosäte]" - det är skillnad på åsikter och verklighetsbeskrivningar. Om man inte är insatt i frågan är det lätt att få för sig att den rangordning du anger är någon typ av allmän sanning.

Skulle kanske lagt till källan jag tänkte på kring rankingen.
http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/har-ar-landets-basta-la...
(http://www.urank.se)

Till att börja med säger ju din källa emot din egen rangordning. Mittuniversitetet hamnar inte alls i botten - de ligger totalt på plats 23/29 (25/29 på grundutbildningen). Ingen topplacering, men heller inte riktigt "bottennivå". När det gäller specifikt naturvetenskap och teknik hamnar de på 9/16, en solid mittenplacering (14/16 på grundutbildning, närmare botten). Detta är dessutom bara en plats under Stockholms universitet, och toppnoteringen får SLU med sina 4000 helårsstudenter. Storlek är således ingen bra indikator för kvalitet ens om man utgår från rangordningen.

Sedan kan man minst sagt ifrågasätta rangordningens värde som bedömningsinstrument för lärosätenas utbildningar - vilket också omsorgsfullt poängteras av upphovsmännen i tidningsartikeln du länkar till (och även under avdelningen "artiklar/en presentation av urank" på hemsidan). Dels handlar detta om att förhållandet "bättre <-> sämre" inte säger något om avståndet mellan de två, dels handlar det om att det är en oerhört komplex sammanvägning av många faktorer för oerhört många utbildningar, och dels handlar det om att deras variabler verkar ha tveksam prediktionsförmåga för utbildningskvalitet.

Jag försökte hitta den metodbilaga de nämner i sin presentation, men misslyckades, och får istället gå på vad som framgår av nyhetsartikeln. Saker som vägs in är alltså "söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer" och "hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb". Jag kan sammanfatta alla dessa med ett ord: "geografi". Göteborgs universitet har högt söktryck för att det ligger i Göteborg, och det blir också därför ett stort lärosäte. Stora lärosäten får mycket pengar, och kan således också ha hög lärartäthet (hur nu detta definieras. Antal lektorstimmar per student? Undervisningstimmar? Helårstjänster?) genom stordriftsfördelar. Studenternas antagningsbetyg är en funktion av söktrycket, och bra studenter (med höga antagningsbetyg, och därmed goda förkunskaper) har också lättare att prestera väl. Hur lätt man har att få jobb beror i stor utsträckning på vilka (och hur många) jobb som finns i närområdet, och då har storstadsområdena en klar konkurrensfördel.

Urank säger något om lärosätena, absolut, men inte vad du hävdar att det säger.

Jag skulle säga att det som är intressant för studenter är hur arbetsgivare skulle välja mellan två i övrigt likvärdiga individer men som studerat vid två olika lärosäten. Då kan jag säga att det helt klart finns en rangordning och "sämre skolor".

Nej, där är skillnaden ännu mindre än gällande utbildningskvaliteten (som ju faktiskt i praktiken kan variera från kurs till kurs beroende på kursplan och undervisande lärare). Det finns få studier inom området, men en av de mer gedigna är TCO:s, SFS:s och Lärarförbundets gemensamma rapport Jakten på anställningsbarhet: Om mötet mellan student och arbetsgivare, där 1004 arbetsgivare har svarat på en enkätundersökning om hur de värderar olika faktorer vid anställningsprocesser. "Lärosäte" hamnar på en mycket avlägsen trettondeplats, och i princip ingen av de svarande har angivit det som "mycket viktigt". 86% anser inte att det har någon större betydelse överhuvudtaget. För en mycket liten minoritet arbetsgivare kan det alltså ha betydelse på marginalen om två kandidater alltså verkligen är funktionellt likvärdiga på snart sagt alla andra punkter, vilket ju i praktiken inte förekommer.

Jag ser faktiskt inte hur den tidigare diskussionen har varit frånkopplad från ämnet. Diskussionen har ju varit specifikt kopplad till utbildningskvalitet och studieortens betydelse - något som även du lyfter explicit i ditt andra stycke ovan, och dessutom också i själva trådstarten. Som framgår av den tidigare diskussionen har större högskolor i större städer inte "mer krav" på en stabil och seriös utbildning. Kvaliteten på utbildningen i sig är funktionellt likvärdig mellan lärosäten. Däremot kan det skilja något i utbildningsutbud och pedagogiska modeller beroende på lärosätets storlek och inriktning - exempelvis kan ett större lärosäte ha en större bredd av kompetens inom lärarkollegiet, medan ett mindre lärosäte har ökade möjligheter att aktivt stödja studenternas individuella lärprocesser. Även dessa faktorer kommer ju dock i hög grad att variera även inom lärosätena, oavsett storlek, beroende på institutionens personalsammansättning och resursfördelning.

Jag har inte gått utbildningen i fråga men jag har flertalet kompisar som gått utbildningen i Trollhättan och alla har kvalificerade jobb efter (och innan avslutad) utbildning. Vill minnas att de stoltserar med nordens största Cisco-lab.

Vissa arbetsplatser har skiftgång ja. Och många it-jobb inom driftsorganisationer har regelbunden beredskap. Dessutom är det så att generellt är servicefönster belagda nattetid och ofta på helger. Så det är en hel del oregelbundna arbetstider ja.

Men detta beror helt på arbetsplats. Men räkna med minst beredskap om det finns 24/7-drift på arbetsplatsen.

Ja, tex kanske du har en vecka i månaden där du är tillgänglig 24/7 och kan bli utringd för att arbeta. I vissa fall kanske du behöver fysiskt kunna ta dig till jobbet, i andra fall kanske det räcker med att jobba hemifrån. Man får sällan bra betalt på beredskap. Typ 10% av timlönen eller dylikt men när man väl blir utringd får du din vanliga timlön + eventuell tillägg.

Ja, du har vanligtvis dina regelbundna tider tex 08 till 17 men du har också beredskap på all övrig tid där du kan bli utringd ja. Ofta med tex inställelsetid på typ 1 timme.
Dock finns det faktiskt driftjobb som inte har dessa krav också. Men det är ganska vanligt.

Däremot finns det lagar som säger att du ska ha dygnsvila osv. så rycker du ut och blir klar 23.00 får du inte infinna dig på jobbet förens 11 timmar senare.
Om jobbet väljer att kompensera för tiden du inte är på jobbet för dygnsvilan eller om du måste flexa tiden är olika på olika avtal. Detta är högst olika från företag till företag.